- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 82. 1952 /
450

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 13 maj 1952 - Edvard Hubendick †, av Tore Lindmark - Inkomstfördelningen i Sverige, av sah - Den svenska industrins kapitalinvesteringar 1950—1952, av R L

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

450

TEKNISK TIDSKRIFT

vid NKI-skolan, vilken han efter högskoletiden gav hela
sin kraft. Även Tekniska Museet ägnade han ett varmt
intresse och personligt arbete i dess ledning.

Hubendick hade stor begåvning som författare, både i
rent tekniska ämnen och i mera populära frågor. Han var
en mycket aktiv författare. I Teknisk Tidskrift, där han
även var tillförordnad som huvudredaktör 1922, har han
skrivit en mängd uppsatser och inlägg. Såväl i "De
Tekniska Vetenskaperna" som i "Uppfinningarnas Bok" var
han medarbetare och han har också skrivit ett flertal andra
arbeten i bokform.

Hubendick var en varmhjärtad och märklig man med
sinnet öppet för alla mänskliga frågor. Han var en stridens
och samtidigt en fridens man av en utpräglad originell
läggning. Han bevaras av gamla kolleger och en stor skara
tillgivna vänner i ett kärt och vördat minne.

Hubendicks sista två år fördystrades av sjukdom och
den tidigare så vitale och verksamme mannen tvingades
till overksamhet. Töre Lindmark

Inkomstfördelningen i Sverige. Under perioden 1945—
1950 har betydande förskjutningar uppstått i inkomsternas
fördelning i vårt land, så som framgår av fig. 1, vilken
omfattar alla skatteskyldiga vars nettoinkomst översteg
600 kr. År 1945 var deras antal 3,1 milj. med en
medelinkomst av 4 000 kr., 1950 var den 3,4 milj., med en
medelinkomst av 5 700 kr.

Påfallande är minskningen av inkomstklasserna 600—
5 000 kr., som 1945 omfattade fyra femtedelar av hela
antalet inkomsttagare, men 1950 endast något mer än
hälften av detta. I stället har antalet inkomsttagare i
inkomstklasserna 5 000—10 000 kr. ökats från 17 % till 37 °/o.

Orsaken till dessa förskjutningar är endast till en del
penningvärdesförsämringen, som mellan 1945 och 1950
utgjorde ca 10 ’a/o. Den avgörande orsaken har varit den
kraftiga ökningen under efterkrigstiden av realinkomsten för
den stora massan av inkomsttagare, en ökning med 42 °/o.

Förskjutningar, ehuru av mindre omfattning, har även
inträffat i inkomsternas fördelning på olika förvärvskällor.
Den totala inkomsten under 1945, 13,9 Mkr., härrörde till
69,3 % av tjänst, 17,5 °/o av rörelse och 13,2 ■% av
fastighet eller kapital. Av totalinkomsten 1950, 21,6 Mkr., har
inkomsten av tjänst ökat till 72,3 %>, av rörelse minskat till
16,6 %, och av kapital eller fastighet ävenledes till 11,0 %).

Absoslut sett har totalinkomsten av tjänst från 1945 till
1950 stigit med 56 °/o, av rörelse med 48 % och av
jordbruksfastighet med 43 ^/o. Inkomsterna av annan fastighet
och av kapital har, som kunde väntas, ökat väsentligt
mindre, med endast ca 15 ■% (Index 1952 h. 1). sah

Fig. 1. Inkomsttagarnas fördelning efter nettoinkomst under
1945 och 1950.

Den svenska industrins kapitalinvesteringar 1950—
1952. Kommerskollegium har publicerat den definitiva
redogörelsen för den statistiska undersökningen av
industrins kapitalinvesteringar åren 1950—1952.

Undersökningen omfattar industriföretag med minst 50
sysselsatta arbetare, motsvarande omkring tre fjärdedelar
av hela industrin räknat efter antal sysselsatta arbetare.

Huvudresultaten har sammanställts i en tämligen
detaljerad tabell, där industrin uppdelas på grupperna
malmbrytning och metallindustri, jord- och stenindustri, träindustri,
pappers- och grafisk industri, livsmedelsindustri, textil- och
beklädnadsindustri, läder-, hår- och gummivaruindustri,
kemisk-feknisk industri, kraft-, belysnings- och vattenverk.
Varje industrigrupp uppdelas i sin tur i olika branscher
och för varje bransch redovisas investeringarna uppdelade
på industribyggnader, andra driftanläggningar, maskiner
och appara’er samt bostäder m.m. för personalen.
Sammanfattningsvis är resultatet följande:

19"0 1951 1952
°/o % 1 000 kr. o/o
Industribyggnader ........... 20,6 20,6 605 844 27,8
Andra drift inläggningar ____ 19,6 23,4 506 326 23,2
Maskiner och apparater .... 55,1 50.0 909 103 41,7
Bostäder m.m............... 4,7 6,0 159 155 7,3
Summi 100,0 100,0 2 180 423 100,0

Investeringarna 1952 beräknas komma att överstiga 1951
års med omkring 26 ■%>, men gällande restriktioner på
byggnadsområdet, brist på arbetskraft och material jämte
onormalt långa leveranstider f*r många slag av maskiner
kan komma att reducera denna siffra. Bland de olika
industrigrenarna ligger kraftverken främst, men betydande
investeringar redovisas även för särskilt järn- och
verkstadsindustrierna.

Kommerskollegium framlägger även några uppgifter för
att belysa storleksordningen av det kapital som finns
nedlagt i den större och medelstora industrin i Sverige,
beräknat efter brandförsäkringsvärden resp. under självrisk
uppskattade värden:

Är Byggnader Maskinerier Båvaror

och fabrikat

övrigt

Summa

1951 8 876 629 12 061 801 9 537 915 856 539 31 332 SH
1950 7 020 401 9 353 429 7 470 607 703 723 24 548 160

De högsta värdena kommer på gruppen malmbrytning och
metallindustri, som svarar för 37 ■% av hela industrin.
Maskiner o.d. representerar det högsta värdet bland de olika
huvudkategorierna av försäkringsobjekt och uppvisar
också den starkaste stegringen sedan 1950. Den procentuella
ökningen för de fyra olika anläggningskategorierna håller
sig mellan 29 och 22 <Vo.

Produktionens saluvärde var år 1950 ca 19 Mkr., år 1951
ca 25 Mkr. och beräknas år 1952 bli ca 26 Mkr. Antalet
arbetare var år 1950 519 000, år 1951 537 000 och beräknas
år 1952 behöva vara 558 000 för att den angivna
produktionsvolymen skall kunna genomföras. Enligt dessa siffror
skulle produktionens saluvärde öka med icke mindre än
28 o/o mellan år 1950 och 1951, medan ökningen inskränker
sig till 5 ’"/o mellan år 1951 och 1952. Stegringen i
arbetarantal är 3,4 resp. 3,8 %>.

Kommerskollegium har också gjort en beräkning av det
genomsnittliga antal arbetare som kunnat sysselsättas
utöver det faktiska antalet under två olika förutsättningar,
nämligen dels vid under året rådande
produktionskapacitet, råvarutillgång och avsättningsmöjligheter, dels vid
rådande kapacitet men utan föreliggande hinder i form av
råvarubrist, avsättningssvårigheter e.d. För år 1951 får
man i förra fallet räkna med en personalbrist av
storleksordningen 33 300 och i senare fallet 47 800 arbetare inom
den större och medelstora industrin (Viking Källström i
Kommersiella Meddelanden nr 2 1952). R L

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1952/0466.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free