Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 20 maj 1952 - Nybyggen - Götaverkens nya flytdocka, av N Lll - Bull Shoal-dammen i USA, av G Lbg - Kraftstationen Cabinet Gorge, av G Lbg - Böcker - Teknikens språkvårdsfrågor, av SHl - Reklamekonomi, av sah - Om sadeltage, av Bengt Norén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27 maj 1952’
489
Vardera vallen kommer att utrustas med en 12 t
lyftkran. Dockan skall länsas medelst 20 pumpar, var och en
med en kapacitet av 1 300 t/h (enligt AB Götaverken).
N Lll
Bull Shoal-dammen i USA. I oktober 1951 blev
dammen färdig, i juni 1952 skall det första maskinaggregatet
starta. Dammen är av gravitationstyp innehållande 1,6
milj. m8 betong, och ansluter till maskinstationen, där nu
skall installeras fyra aggregat à 40 MW med utrymme för
framtida ytterligare fyra.
Vid dammläget i White River är högsta vattenmängden
6 800 och lägsta 30 m3/s, i medeltal 172 m3/s, vilket
motsvarar 370 mm på nederbördsområdet. Regleringen skall
minska högvattenmängden till 2 000 och höja
lågvattenmängden till 114 m3/s.
Ehuru lämpligt jordmaterial fanns att tillgå, visade
jämförande kostnadsberäkningar, att den valda dammtypen
blev billigast. Grunden, som huvudsakligen består av
kristallinisk kalksten, undersöktes i 183 3" borrhål med
sammanlagt 3 900 m längd. Kärnprocenten uppgick till
95. Dessutom borrades 130 m hål med ca 1 m diameter.
Berggrunden tätades genom injektioner i 7 500 m lVa" eller
3" hål från ett särskilt galleri genom hela dammen.
Det 245 m långa utskovspartiet omfattar sjutton 12 X 8,5
m sektorluckor. Genom varje betongmonolit finnes en
1,2 X 2,7 m inspektionsgång. I den 62 m långa
energidämparen nedsättes vattenhastigheten från 38,7 till 3,0 m/s.
De plåtklädda tilloppstuberna har 5,5 m diameter och
16,3 m centrumavstånd. Intagsluckorna är 4 X 5,8 m breda
och 7,85 m djupa. Fallhöjden är 60 m. Energiproduktionen
blir 685 MkWh/år.
Till dammen användes två slags betong. För de inre
delarna togs 107 kg cement med 42 1 vatten och för de 1,8 m
tjocka ytlagren på uppströms- och nedströmssidorna togs
283 kg cement med 30 1 vatten, allt per kubikmeter betong.
Stenmaterialet erhölls från ett 11 km avlägset
kalkstensbrott, där det krossades i fyra storlekar mellan 15 och
2 cm och fördes sedan med en bandtransportör till
upplag vid dammen. Den finaste krossprodukten passeradë
även en luftseparator, som avlägsnade skadliga
beståndsdelar.
Betongen fick vid gjutningen icke vara varmare än 18°C.
Fördenskull spolades gruset med till 2°C nedkylt vatten.
Det befriades sedan från överflödigt vatten på vibrerande
galler. Betongen blandades i fyra trebladiga 3 m3 blandare
och transporterades ut med fem dieseltåg, vardera
lastande fyra 3 m3 byttor, vilka togs om hand av kranar,
monterade på en 52 m hög ställningsbro. Högsta
gjutnings-intensiteten var 128 000 m3/månad.
Byttorna var specialkonstruerade för snabb och
fullständig tömning utan att betongmaterialet separerade. I
allmänhet användes överkragande stålglidformar vilka efter
hand fasthölls av i förväg ingjutna förankringar.
Temperaturstegringen hos den gjutna betongen hölls tillbaka
med hjälp av tunnväggiga 1" rör, varigenom pumpades
nedkylt vatten.
Hela anläggningen beräknas kosta 76,3 M$ (Civil
En-gineering nov. 1951). G Lbg
Kraftstationen Cabinet Gorge. Utförandet av dammen
och kraftstationen skall ske snabbt, enär kraftbehovet i
USA är stort. Dammen över bergklyftan utformas såsom
ett enkelt valv med variabel radie och 58 m höjd.
Projektet innefattar två 335 m långa omloppstunnlar med
8,8 m diameter, fyra tilloppstunnlar med 8,8 m diameter
och 130—165 m längd, en 90 m lång tillfartstunnel i 60°
lutning till maskinsalen, en 120 m lång
isavbördnings-tunnel med 2,75 m diameter samt ett par mindre
förbindelsetunnlar mellan maskinsalen och dammen.
Floden avleddes till omloppstunnlarna med ett storskott
på 30 t dynamit, som slog ut 46 000 m3 berg. På båda
sidorna om valvdammen utfördes fångdammar av jord- och
stenfyllning. Sedan länsning icke lyckades ens med pumr
par med 500 m3/min kapacitet, tätades fångdammarna i
erforderlig grad genom injektering med bentonit.
Valvdammen innehåller 63 000 m3 betong och är högst
10,7 m tjock. Den gjutes i 12,2 m långa block, åtskilda av
fogar, vilka avstängdes på båda sidorna och groutades.
Betongen har hållit 281 kg/cm2 efter 28 dygn och är
tillsatt med "air entraining agents" för att bli smidigare och
mera motståndskraftig mot frysning.
Maskinstationen skall utrustas med fyra aggregat à 50 MW.
Tre av kaplanturbinerna får fasta skövlar och endast det
fjärde vridbara. Uppströmsvattenytan hålles vid tämligen
konstant nivå bl.a. med hjälp av det ovanförliggande
magasinet vid Hungry Horse-dammen.
Omloppstunnlarna togs i bruk i augusti 1951. Då första
maskinaggregatet skall starta den 1 september 1952, är det
nödvändigt att under vintern 1951—52 utföra betydande
delar av betonggjutningarna. Före vårfloden skall dammen
vara färdig till halva höjden; maskinstationens grund inkl.
sugrören skall då också vara gjuten. Flodens
medelvattenmängd är 525 m3s; högvattenmängden kan uppgå till 3 575
m8/s. G Lbg
Böcker
Teknikens språkvårdsfrågor, av John Wennerberg,.
Svenska Bokförlaget, Stockholm 1952. 30 s.
Skriften är grundad på ett föredrag som förf. höll i
Nämnden för Svensk Språkvård i april 1951 och som han
sedan gjort fylligare och försett med flera exempel. Den
innehåller i huvudsak en skildring av Tekniska
Nomenklaturcentralens verksamhet på sådana områden som
förkortningar, sammansatta ord, ordbildning och
rättstavning, lånord, nordiskt samarbete, logik i uttryckssättet,
måttbeteckningar, decimaltecknet och tekniska begrepp.
Framställningen är mycket lättläst och av stort
intresse för varje tekniker. I några avsnitt kan läsaren
möjligen önska sig ännu flera exempel och i ett — om
tekniska begrepp — kanske en något utförligare behandling.
Den intresserade kan emellertid lätt komplettera
framställningen genom att studera TNC:s skrifter eller
TNC-spal-terna. SHl
Reklamekonomi, av Einar Lenning. Hermods
Korrespondensinstitut, Malmö 1951. 88 s., ill.
I den andra upplagan av Hermodskursen "Reklamteknik"
(Tekn. T. 1951 s. 587) hade vissa avsnitt om reklamekonomi
och reklamprövning, som finns i första upplagan,
uteslutits. Förklaringen har kommit med denna kurs på fyra
brev, som behandlar reklamens ekonomiska aspekter.
Innehållet i ett par av breven sammanfaller delvis med
vissa avsnitt i "Reklamteknik", men texterna är helt
omskrivna och planläggningen samt de ekonomiska
synpunkterna behandlas utförligare. Det sista brevet, om
"Reklamprövning och reklamkontroll", är helt nytt och innehåller
bl.a. de synnerligen intressanta resultaten från Hermods
egen prövning av annonssvar.
Denna kurs utgör en oumbärlig komplettering till
"Reklamteknik". Den är skriven med samma noggrannhet och
kunnighet, och kan alltså lika varmt rekommenderas.
sah
Om sadeltage, av M Wiingaard-Andreassen. Labor.
Bygn.-Tekn. Danmarks Tekniske Højskole Medd. nr 2,
Köpenhamn 1951. 52 s., 34 fig. 12 dkr.
I bärighetsberäkningar av träkonstruktioner kan det
vanliga antagandet att proportionalitet råder mellan laster och
rörelser leda till ganska stora fel. Mera verklighetstrogna
antaganden innebär visserligen ofta ökat räknearbete, men
säkerheten i kalkylerna ökar också, vilket möjliggör
rationellare konstruktioner.
Förf. tar upp frågan för takstolar bestående av högben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
