Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 20 maj 1952 - Böcker - Om sadeltage, av Bengt Norén - Godt betonarbejde, av Hans A Vinberg - Allgemeine Metallkunde, av SHl - Data book for civil engineers, bd 1 & 2, av G Lbg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
490
TEKNISK TIDSKRIFT
(sparrar) och hanbjälke. (Detta enkla system är väsentligt
vanligare i Danmark än i Sverige.) I meddelandets första
del härleds uttryck för beräkning av dessa takstolar. I
andra delen redogörs för försök med modeller och med
takstolar i full skala.
Först uttrycks med hjälp av jämviktsvillkoren sambandet
mellan knutpunktsförskjutningar och högbensmoment.
Detta samband är beroende av de yttre lasternas storlek
men oavhängigt av de elastiska eller plastiska
förhållandena i högbenen. Nytt är att krafterna upplöses efter det
deformerade systemet i stället för efter de ursprungliga
systemlinjerna. Därmed har förf. avstått från antagandet
om proportionalitet mellan laster och deformationer. (Men
han håller fast vid antagandet att inga förskjutningar sker
i förbanden.) Sedan tillämpas i tur och ordning den
vanliga elasticitetsteorin med högbenen betraktade som
kontinuerliga balkar och en brotteori med utgång från flytning
vid högbenens böjning. Därvid visas även
normalkrafternas inflytande på momentfördelningen i det att hänsyn tas
till deras styvhetsminskande inverkan.
"Brotteorin" (egentligen plasticitetsteorin) gäller inte om
den ger lägre kritisk last än elasticitetsteorin och på denna
grund kan förf. ställa upp ett stabilitetskriterium. Vid
modellförsöken undersöktes två med hänsyn till dimensioner
och belastningar skilda grupper av takstolar, en grupp för
att pröva brotteorin och en grupp för att påvisa
stabilitetskriteriet.
Av försöken med den första gruppen verifieras brotteorin
under det att de efter elasticitetsteorin beräknade
brottlasterna kommer 14 ’Vo för lågt. Vid den andra gruppen
takstolar var förutsättningarna sådana att de beräknade
lasterna efter elasticitetsteori och brotteori blev nära lika
stora. I detta fall gav inte heller elasticitetsteorin något fel.
1 båda fallen var jämviktsekvationerna uppställda efter
det deformerade systemet. En vanlig beräkning med
krafterna upplösta efter systemlinjerna i deras ursprungliga
läge ger i första gruppen vid elastisk beräkning 26 °/o och
vid plastisk beräkning hela 50 "Vo högre brottlaster än de
verkliga enligt försöken. Om andra gruppens takstolar
beräknas utan att deformationerna tas med, så blir felen
verkligt stora: 46 "Vo för höga värden med elasticitetsteorin
och 177 «/o för höga värden med brotteorin.
Efter en kortare beskrivning av försök med några
.takstolar i full skala avslutas redogörelsen med ett
räkneexempel.
En med beräkning av ramar någorlunda bekant läsare
torde finna framställningen lättfattlig. Onödigt är dock, att
även denne tvingas att gissa betydelsen av flera
beteckningar, t.ex. redan första ekvationens första bokstav
(Xb, som står för normalkraften i hanbjälken).
De höga priserna på trä har åstadkommit ett finräknande
på enkla takstolar som för inte länge sedan var otänkbart.
Beskrivna beräkningar och provningar är en uppmaning
till statikern att vara kritisk i beräkningsantagandena. Rent
byggnadstekniskt har denna redogörelse mindre att ge,
därtill är den behandlade takstolstypen väl ålderdomlig.
Bengt Norén
Godt betonarbejde, av Erik V Meyer. Teknologisk
Instituts Forlag. Köpenhamn 1951. 78 s.. ill. 4.75 dkr.
I januari 1952 påbörjades en betongkurs i Danmark för
2 000 arbetare. Till denna kurs har denna utmärkta
lärobok skrivits; bl.a. genom sin överskådlighet bör den vara
en idealisk läro- och uppslagsbok för byggplatsens folk
och alla som har med det praktiska betongarbetet att göra.
Här får man lära sig "allt" om betong, t.ex. vilka
fordringar man bör ställa på de ingående materialerna, hur
arbetena bör planeras och hur betongen bör behandlas alltifrån
blandning till efterbehandling. Man får inte enbart veta
"hur", man får även mycket pedagogiska svar på frågan
"varför?".
Boken kommer säkert att få mycket stor spridning i
Danmark och varför inte även i Sverige? Det mesta som sägs
gäller även i Sverige. Kan man få de arbetare och
arbetsledare, som arbetar med betong, att läsa eller enbart
bläddra i en bok av detta slag — på danska eller svenska
— kommer betongkvaliteten säkerligen att stiga avsevärt.
Hans A Vinberg
Allgemeine Metallkunde, av E Brandenberger. Ernst
Reinhardt, Basel 1952. 333 s., 168 fig. 14 sfr.
Bokens innehåll är byggt på föreläsningar vid Tekniska
Högskolan i Zürich och är alltså avsedd som lärobok.
Enligt förf. skall den vara en förbindelselänk mellan
ingenjörens och vetenskapsmannens syn på hithörande ting.
Framställningen synes vara betydligt mera teoretiskt än
praktiskt inriktad.
Efter en relativt kort inledning behandlas struktur och
egenskaper hos rena metaller varvid dessa betraktas som
kemiska element, kristalliniska föreningar,
enkomponent-system och kristaller. Därefter diskuteras enklare
legeringars struktur och egenskaper och slutligen kemiska
reaktioner vid metallytor. I detta kapitel behandlas de
teoretiska grunderna för oxidation av metaller, elektrokemiska
omsättningar och spänningskorrosion.
Boken innehåller utan tvivel mycket värdefullt vetande,
men detta serveras på ett så föga njutbart sätt att det
måste anses ganska svårtillgängligt. Språket torde
visserligen vara formellt riktigt och otvetydigt, men förf. tycks
ha strävat efter att säga så många olika saker som möjligt
på en gång. Detta ställer stora krav på läsaren som torde
få tämligen stort besvär med att bena upp t.ex. följande
mening:
"Soll die Untersuchung des Mikrogefüges durch eine
Kenn-zeichnung der submikroskopischen Bauverhältnisse
erwei-tert werden, so stehen hierfür vor allem zwei Wege offen:
übermikroskopische Untersuchungen mit
Elektronenmikroskopen, diese vorab der Feststellung der besonderen
Ober-flächenverhältnisse geltend, indessen nicht mehr
unmittel-bar möglich, sondern erst unter Anwendung des sog.
Ab-druckverfahrens erfolgreich auszufiihren: auf der
Metall-oberfläche wird z.B. durch Oxidation ein dünner
Metallfilm u.dgl. aufgebracht, dieser hinreichend dünne und
da-mit der Durchstrahlung mit Elektronen zugängliche Film
hernach abgelöst, ohne dass er seine, durch die
Metall-unterlage (die interessierende Metalloberfläche) bestimmte
Form einbüsst, so dass er seinerseits eine unverzerrte,
übermikroskopische Abbildung der fraglichen
Oberflächen-struktur liefert."
Detta är tyvärr inte ett enstaka fenomen, utan praktiskt
taget hela boken är skriven i samma stil. Dess
bildmaterial är utmärkt — enkelt, redigt och instruktivt. SHl
Data book for civil engineers, 2:a uppl., bd 1: Design;
bd 2: Specificalions and cosls, av Elwyn E Seelyie.
Wiley & Sons, New York — Chapman & Hall, London
1951. 516 + 505 s., ill. 10 + 13 $.
Föreliggande volymer — à 2 kg/st. — utgör en handbok
för väg- och vattenbyggare på kontor och arbetsplatser.
Första delen, som genomgående är textad, innehåller
uteslutande diagram, nomogram, tabeller och ritade
illustrationer, ofta i perspektiv med förklaringar och
genomräknade exempel, allt uppställt på ett mycket lättfattligt sätt.
För en ingenjör med god teoretisk utbildning utgör boken
ett gott stöd för minnet men då formlernas härkomst inte
redovisas, kan de medföra risker för mindre initierade.
Det vidlyftiga ehuru tämligen ojämnt fördelade innehållet
behandlar bl.a. moderna hållfasthetsberäkningar med
nomogram eller diagram för dimensionering av vanliga
betong- och stålkonstruktioner, grundundersökningar, vägars
utformning i plan och sektion och särskilt dess
beläggningar. Planläggning och beläggning av flygfält,
konstruktion av jorddammar, tätning av dammluckor och dessas
vikt visas jämförelsevis utförligt. Ingående behandlas även
vatten- och avloppstekniken, varemot vattenkraft och broar
fått mera begränsat utrymme.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
