Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 3 juni 1952 - Den första svenska 380 kV kabeln, av Bror Hansson, Rolf Johansson, Gunnar Axelsson och Bengt Bjurström - Världens handelsflottor, av N Lll - Syntetiska flytande bränslen i USA av L H Larson - Belgiens och Kongos vattenkraft, av G Lbg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
520
TEKNISK TIDSKRIFT
undvika glimningsförluster överfördes
spänningen från likriktaren till de olika ändmuffarna
med ett aluminiumplåtrör, som hade 15 cm
diameter. Hela utrustningen skyddades med ett stort
tält, vars ena vägg veks åt sidan vid provningen.
Kablarna uthärdade provspänningen utan
anmärkningar, och proven kunde lyckligt
genomföras trots den rekordhöga provspänningen och
den provisoriska uppställningen utomhus.
Litteratur
1. Hansson, B: The dielectric strength of impregnated paper in oil
under high pressure. Asea J. 16 (1939) s. 125. The dielectric strength
of oil impregnated paper i "Technical achievements of Asea
re-search". Västerås 1946.
2. Hök, M & Johansson, R: Aseas oljefyllda kablar. Aseas Tg 33
(1941) s. 42.
3. Hansson, B & Bjithsröm, B: Cables for high tension D.C. power
transmission. CIGRE 11 (1946) Rep. No. 131.
4. Hansson, B: The foil-cooled pressure condenser. Asea J. 16
(1939) s. 155. En ny kondensator. Tekn. T. 69 (1939) s. E 46.
Homo-geneity as a measure of quality of insulation. Asea J. 21 (1948) s. 93.
The design of capacitor units for series connection. Proc. Amer.
Inst. Electr. Eng. TI—332, 1951.
5. Hansson, B & Skogby, P: Development of capacitors. Asea J.
24 (1951) s. 95.
Världens handelsflottor. Enligt Lloyd’s Registers
"An-nual Report" för 1951 utgjorde världens totala
handelstonnage:
brt
1929 ................... (51 491 774
1934 ................... 59 502 304
1939 ................... 64 494 855
1949 ................... 77 448 833
1950 ................... 79 185 291
1951 ................... 81 760 346
Fördelningen 1951 på de viktigaste sjöfartsnationerna
var:
brt %
Förenta Staterna ......................................27 331 351 31,33
Storbritannien och Nordirland ............18 550 361 21,26
Norge ..........................................................5 815 738 6,67
Brittiska Samväldets utomeuropeiska
länder ........................................................3 613 700 4,14
Panama ......................................................3 609 395 4,14
Frankrike ..................................................3 366 701 3,86
Holland ......................................................3 234 953 3,71
Italien ..........................................................2 917 323 3,34
Ryssland ....................................................2 221 645 2,55
Japan ..........................................................2 182 352 2,50
Sverige ........................................................2 113 169 2,42
Danmark ....................................................1 343 801 1,54
Grekland ....................................................1 277 008 1,46
Tyskland ....................................................1 030 525 1,18
Jämfört med 1939 har en stor förskjutning ägt rum
särskilt mellan Brittiska Samväldets och Förenta Staternas
flottor. 1939 hade Brittiska Samväldet 30,66 Vo av det
totala, 1951 25,40 ’"/o, medan Förenta Staterna gått upp
från 16,77 »/o till 31,33 %>. I övrigt märker man att
Tyskland under samma tolvårsperiod minskat från 6,52 °/o av
totaltonnaget till 1,18 "/o men att Panama ökat från 1,05 °/o
till 4,14 «/o.
Beträffande framdrivningsmaskinerierna var grupperingen:
1929 1951
Ångfartyg brt brt
med kolvmaskiner .............49 734 607 40 187 611
med komb. kolvmaskiner och
lågtrycksturbiner .............. 839 082 1 858 615
med turbiner .................. 9 034 452 16 611922
med turboelektriskt maskineri .. 171 150 5 151 225
totalt ......................... 59 779 291 63 809 373
Motorfartyg
med dieselmaskineri ......................6 539 785 23 267 640
med dieselelektriskt maskineri .. 88 317 197 527
totalt ..................................................6 628102 23 435 671
1929 använde 60,8 »lo av tonnaget kol som bränsle, 39,2 °/o
olja, 1951 var relationen 16,8 °/o kol, 83,2 »Jo olja.
Tankfartygens andel av totaltonnaget har ökat från 11,4 °/o
år 1929 till 22,3 l9/o år 1951. N Lll
Syntetiska flytande bränslen i USA. National Petroleum
Council (NPC), som är den amerikanska oljeindustrins
organ, har kritiskt granskat de av U.S. Bureau of Mines
(USBM) framlagda kalkylerna för framställning av
syntetisk bensin. Dessa baserar sig dels på kolhydrering, dels
på skifferoljeframställning.
För en anläggning för kolhydrering med en kapacitet på
4 770 m3/dygn beräknar NPC anläggningskostnaderna till
2 730 Mkr. vilket är 630 Mkr. mer än USBM angivit.
Skillnaden utgörs icke endast av direkta anläggningskostnader
för fabrikationsenheterna, utan även av utgifter för
välfärdsanordningar, anläggningens igångkörning och rörligt
driftkapital, vilka USBM ej medräknat eller upptagit till
för låga belopp.
Även för driftkostnaderna är skillnaderna mellan
kalkylerna avsevärda. NPC kalkylerar med 6 ""/o ränta på
investerat kapital efter avsättning till skatter, varvid
kostnaden blir 56 öre/1, mot 27 öre/1 enligt USBM.
Reparationskostnaderna per år beräknas till 3,9 "Vo av i anläggningen
investerat kapital. Kolförbrukningen uppgår till 13 170
t/dygn.
Beräknat nuvarande marknadspris för bensin i det
aktuella området (Wyoming) anges av USBM till 15 öre/1.
Kostnaden för bensin framställd ur skiffer uppskattas av
NPC till 22 öre/1. Anläggningens kapacitet skulle bli 6 350
nvYdygn. Priset skulle kunna sänkas till 20,5 öre/1, om
fem anläggningar byggdes samtidigt (P R Schultz i
Petroleum Refiner mars 1952). L H Larson
Belgiens och Kongos vattenkraft. I Belgien utvinnes
för närvarande endast 23 MW vid Heid de Goreux i floden
Amblève och återstoden i småstationer. Outbyggd
vattenkraft finns huvudsakligast i floderna Meuse och Ourthe,
av vilka den förstnämnda för tillfället är av största
intresse, bl.a. därför att dammar är nödvändiga av andra
orsaker. I fem stationer, av vilka tre uppströms Liége,
skall tas ut 40 MW. Under byggnad är en station vid
Yvoz-Ramet på 8,25 MW, fallhöjd 39 m, och en vid
Mon-sin 16 MW, fallhöjd 4,8 m. I Ourthe planeras ett antal
stationer för sammanlagt 55,4 MW. Största dammen får 64 m
höjd.
Endast 148 MW är i Belgien ekonomiskt lönande att
utbygga.
Desto mera vattenkraft finnes i belgiska Kongo, 120 000
MW, av vilka dock endast 10 000 MW för närvarande
anses lönande att tillvarata. Kongoflodens fallområde
mellan Leopoldville och Matadi är av största betydelse.
Vattenmängden är här i medeltal 40 000 m3/s och minst
25 000 m3/s. Jämnheten beror på att regntiden inom
nederbördsområdets norra del sammanfaller med torrperioden
inom den södra delen. Floden är emellertid dyrbar att
utbygga på grund av de låga fallhöjderna, den stora
vattenmängden och dalgångens bredd. Endast 1 500 MW anses
vara tekniskt utbyggbara, vilket är endast 1,7 "Vo av
natureffekten. Även bifloderna är rika på vattenkraft.
Hittills är endast 115 MW utnyttjade, varav 60 MW i en
station vid Cornetfallen och 45 MW i Koniforsarna. Under
utförande är en station på 120 MW vid N’Zilo.
Belgiska industrin är kapabel att leverera alla maskiner
utom turbinerna (Water Power febr. 1952). G Lbg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
