- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 82. 1952 /
528

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 3 juni 1952 - Nya metoder - Mätning av stråldoser, av SHl - Andras erfarenheter - Hur bra är företagsledningen? av Pg - Ljusetern återvänder, av SHl - Värmeövergång vid kondensation, av Wll - Korrosionsutmattning av metaller, av Nils Rubin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

528

TEKNISK TIDSKRIFT

enda alfapartikel, som passerar genom det, orsakar ett
utslag på flera delstreck. Instrumentens mätområde når
vanligen upp till 0,2 r (högsta tillåtna stråldos är i USA
och England 0,3 r per vecka; i Sverige är den 0,1 r). Man
har även konstruerat elektroskop, som når upp till 100 r.

Vid användning av fotografisk film uppstår inga
mekaniska och elektriska svårigheter, och metoden kan
användas även vid mycket hög strålningsintensitet.
Framkall-ningen av filmerna måste emellertid ske med ytterlig
noggrannhet för att pålitliga kvantitativa resultat skall fås.

En amerikansk firma har kringgått denna svårighet
genom att framställa en självframkallande film. Denna
ligger i en liten metalldosa tillsammans med framkallaren,
och man kan bestämma stråldosen genom att helt enkelt
dra ut filmremsan och jämföra färgen hos dess mittparti
med sex normalsvärtningar, som från början finns längs
dess båda kanter. Filmen är positiv till skillnad från den
hittills använda, dvs. svart är oexponerat och vitt är
exponerat.

Man har också framställt ett fosfatglas, vars
fluorescens-egenskaper ändras vid bestrålning. Efter denna mäts
därför dess fluorescens i ultraviolett, och ur resultatet kan
stråldosen beräknas.

Metoder, vid vilka kolorimetri och elektrisk
ledningsförmåga utnyttjas, håller på att utarbetas. En kolorimetrisk
apparat består av fyra eller åtta små glasrör innehållande
vatten, kloroform och bromkresolpurpur (indikator). Vid
bestrålning avspjälkas klorväte från kloroformen, vattnets
pH sjunker, och indikatorn ändrar färg. Denna apparattyp
tillverkas och kan användas för 10—100 r. Ännu olösta
problem är emellertid att göra metoden känsligare och att
öka det kemiska systemets stabilitet i ljus.

En liknande anordning bestående av ett enda rör är
baserad på ändring av vätskans elektriska ledningsförmåga
vid bestrålning. Ett särskilt instrument behövs i detta fall
för att mäta ledningsförmågan.

Man har vidare funnit, att kristaller av kaliumbromid,
som aktiverats genom upphettning i natriumånga, ändrar
färg från färglöst till blått vid inverkan av gammastrålar.
Därför kan mottagen stråldos bestämmas genom att
jämföra erhållen färg med en serie färgnormaler. Metoden
kan för närvarande blott användas för 50 r eller mer och
är alltså föga känslig (Industrial & Engineering Chemistry
juni 1951). SHI

Andras erfarenheter

Hur bra är företagsledningen? För alla som placerar
pengar i industriella företag eller i andra avseenden är
intresserade av deras vederhäftighet är frågan att
objektivt bedöma resp. företagsledningars sätt och förmåga att
sköta sina uppgifter av stort intresse.

Willard R Ginder i Philadelphia har gett sig på
problemet. Han använder sig av de i de årligen utgivna
berättelserna över företagens verksamhet förekommande
statistiska uppgifterna för att med stöd av dem få fram vissa
siffror, som skall ge en objektiv uppfattning om
företagsledningarnas kapacitet. Att den metod han kommit till
även enligt hans egen uppfattning säkerligen inte utgör
någon verklig lösning av problemet framgår av att han är
på det klara med att hans tillvägagångssätt i vissa
avseenden kan anses vara allt för teoretiskt eller godtyckligt. Han
förklarar sig för närvarande sakna både tid och möjlighet
att sätta i gång med de undersökningar ocli studier, som
erfordras för att förbättra metoden, men räknar med att
hans tankegångar är så riktiga att en objektiv kritik av
hans förslag så småningom skall kunna resultera i
uppgörande av riktlinjer, som alla skall kunna godta.

Den tes Ginder bygger på är att ett företags utveckling
beror på ledningens kvalifikationer och att man därför
ur uppgifter om företagets utveckling skall kunna få fram
en rättvis bedömning av företagsledningen. Han ger sig

inte in på att rättfärdiga denna sin uppfattning. Frågan
är förmodligen inte så enkel. Men man kan kanske anta,
att ett sysslande med de framlagda idéerna inte är alldeles
omotiverat. Att söka grunda sina omdömen på faktiska
uppgifter kan ge något mer än mer eller mindre subjektiva
uppskattningar, under förutsättning att man drar riktiga
slutledningar (Advanced Management febr. 1952). Pg

Ljusetern återvänder. För att förklara ljusets
fortplantning antog man förr att det såväl i materia som vakuum
existerar ett medium med högst speciella egenskaper. Denna
teori har ansetts förkastad genom relativitetsteorin, men
Dirac har nu förklarat att man när allt kommer omkring i
alla fall måste ha en eter.

Han säger att invändningarna mot eterteorin är
föråldrade, därför att denna nu måste ses ur kvantummekanikens
synvinkel. Enligt det gamla betraktelsesättet har etern i
varje punkt en bestämd hastighet i förhållande till jorden.
Einstein har visat att så inte kan vara fallet. Enligt
Heisen-bergs osäkerhetsprincip, som Dirac säger skall tillämpas
på etern, finns det emellertid bara en viss sannolikhet för
varje tänkbar hastighet. Om en hastighet i vilken riktning
som helst är lika sannolik, är den icke iakttagbar.

Utgår man från att detta gäller för hastigheter i
förhållande till etern, strider eterteorin inte mot
relativitets-principen. Diracs eter ingår i en elektromagnetisk teori
som han nyligen föreslagit. Eterns hastighet uppträder där
som hastigheten hos en liten elektrisk laddning i vakuum
(Scientific American febr. 1952). SHI

Värmeövergång vid kondensation. Med något
förenklade antaganden har Nusselt härlett följande ekvation för
värmeövergångstalet vid kondensation på horisontella rör
med diametern d

Tar man hänsyn även till accelerationen i
kondensatskik-tet, vilket Nusselt inte gjort, får man ett något modifierat
uttryck. Efter utvärdering av ett stort antal experimentella
undersökningar med många olika kondenserande ångor
har man med ledning av den modifierade
beräkningsmetoden kommit till den halvenipiriska ekvationen

(*l<xN = 0,21 + 0,79

Även med denna ekvation får man dock räkna med en
osäkerhet i värdena, av storleksordningen ± 10—20 "/o. I
ovanstående ekvationer avser <x värmeövergångstal, &
temperaturskillnad, r ångbildningsvärme, g
tyngdacceleratio-nen, A, q och r) kondensatets värmeledningsförmåga,
täthet och dynamiska viskositet (Peck & RlEDDlE i Industrial
& Engineering Chemistry dec. 1951). Wll

Korrosionsutmattning av metaller. Utmattning i
kombination med korrosion yttrar sig som en mera intensiv
form av utmattning. Livslängden blir förutom av
belastningens storlek och frekvens beroende av det
korro-derande mediets inverkan. De flesta i praktiken
uppträdande utmattningsbrotten är troligen orsakade av
korrosionsutmattning.

Att brottmekanismen är en samverkan mellan
utmattning och korrosion och ej en ren addering av de två
effekterna har påvisats på följande sätt: proven
korro-derades, rengjordes och torkades, varefter de
utmatt-ningsprovades. Trots att korrosionsangreppet orsakat
punktfrätning ("pitting") på ytan erhölls endast en lätt
sänkning av utmattningsgränsen. När de båda faktorerna
samtidigt påverkade provet erhölls en mycket starkare
verkan än vid ren utmattning.

Brottet vid korrosionsutmattning är sprött. Det liknar
ett utmattningsbrott men har en karakteristisk
missfärgning. Brottsprickorna följer de existerande glidplanen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:13:13 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1952/0544.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free