- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 82. 1952 /
539

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 10 juni 1952 - Tippetoppens teori, av Alfred Liljeström - Alkaliresistent glas, av SHl - Duktil vismuttråd, av SHl - Keramik med reglerbar utvidgningskoefficient, av SHl - Glasarmerad alkydplast, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 juni 1952

539

men när denna mer och mer överföres till
släng-ningsrörelsen, blir meridiancirklarna mer och
mer skönjbara och syns klart stillastående för ett
ögonblick, när snurraxeln passerar sitt vågräta
läge. Kvantitativt motsvaras detta i fig. 5 av att
rotationsparametern avtar från 100 % till noll.
Man ser där också att vid vågrätt axelläge (u — 0)
en avsevärd stjälpenergi då förefinns.
Stjälp-ningsrörelsens tröghetsmoment är ju också
ganska stort och på grund härav fortsätter snurran
att stjälpa.

När stjälpningen på grund av trögheten
fortsätter, kommer slirningen att upphöra, kulan
rullar mot underlaget, och stjälpningsenergin
avtar. Om pinnens längd avpassas så, att den just
berör underlaget, när stjälpningsenergin uttömts,
rullar tippetoppen runt i dubbel kontakt mot
underlaget. Då befinner sig pinnens cirkulära
kant i slirande friktionskoppling mot underlaget
med ett friktionsband, vars omkrets är väsentligt
mindre än underlagets (ca 1 :5).
Spinnhastigheten drives nu upp åt motsatt håll mot förut
och under ett mycket kort, nästan omärkligt
tidsintervall, har slängningsrörelsen (precessionen)
överfört så mycken energi i spinnrörelse att
snurran automatiskt reser sig ur sitt liggande läge.

Nya material

Alkaliresistent glas. I USA har man framställt ett glas,
avsett för inklädning av apparatur, vilket har mycket
större resistens mot alkalier än vanligt glas. Det kan
visserligen inte användas för alkaliska lösningar under tryck
vid mer än 100°C, men under denna temperatur har det tre
gånger större livslängd än vanligt glas vid pH 10—12.
ökningen av alkaliresistensen har uppnåtts utan nämnvärd
försämring av glasets syraresistens.

Vid många periodiska processer, särskilt sådana vid vilka
neutralisering sker, är det av stor vikt att apparaturen
motstår både alkalier och syror. Därför bör det nya glaset
vara synnerligen lämpligt för sådana processer. Det bör
vidare vara av värde vid polymerisation av vissa plaster
som sker vid pH 10—12. Hittills har det alkaliresistenta
glasets egenskaper bara undersökts på laboratoriet, men
flera firmor skall prova det i kommersiell skala (Chemical
Engineering nov. 1951). SHl

Duktil vismuttråd. En amerikansk firma lär ha
framställt tråd av vismut, som är tillräckligt duktil för att
kunna lindas kring sig själv vid rumstemperatur. Dess
draghållfasthet är emellertid låg, och den måste därför
hanteras med försiktighet. Man kan dock linda spolar
eller transformatorer med den.

Vismut har flera mycket speciella egenskaper, och
framställningen av duktil vismuttråd öppnar därför nya
möjligheter för instrumenttillverkningen. Vismuts
motståndsändring i ett magnetfält är t.ex. större än något annat
materials. Med vismut kan man därför göra apparater för
att automatiskt reglera spänning, effekt m.m. Vidare kan
man åstadkomma en variabel likriktare — den enda kända.
Vartill den kommer att användas är dock okänt.

Vismut är det mest negativa materialet i termoelement.
Mot platina ger det —69 ,nVl°C vid 0—100°C, vilket är
100 °/o mer än för något annat material. En legering av
95 •/« vismut och 5 % tenn, som också är duktil, är
däremot det mest positiva materialet och ger 57 /tV/°C mot
platina vid 0—100°C. Vidare är vismuts och i än högre

grad vismut—tennlegeringens elmotstånd mycket känsligt
för temperaturvariationer. Denna egenskap möjliggör
användning av små trådmängder vid kompensation av
instrument (Chemical Engineering maj 1951). SHl

Keramik med reglerbar utvidgningskoefficient. Ett
keramiskt material, som uthärdar stora och snabba
temperaturväxlingar och vars utvidgningskoefficient inom vissa
gränser kan inställas på ett önskat värde genom ändring
av dess sammansättning, har kommit i handeln i USA
under namnet Stupalith.

Materialet är ett litiumaluminiumsilikat, och dess
egenskaper beror på dess kiselsyrahalt. Dennas övre gräns
bestäms av utskiljandet av fri kiselsyra som undergår
fasändringar vid en viss temperatur och därigenom gör
materialet praktiskt oanvändbart. Den linjära
utvidgningskoefficienten som stiger med kiselsyrahalten kan ges ett
högsta värde på 2 X 10"6 i temperaturområdet 20—500°C.
Vid fallande kiselsyrahalt går utvidgningskoefficienten
genom noll och antar negativa värden ned till —6,25 X 10~a
för den lägsta kiselsyrahalt som ger ett praktiskt
användbart material.

Man kan alltså framställa litiumaluminiumsilikat vars
volym minskas vid uppvärmning. Denna originella egenskap
tycks emellertid hittills inte ha utnyttjats, utan man
tillverkar två huvudtyper, av vilka den ena är porös och har
mycket låg utvidgningskoefficient (— 0,063 X 10~a till
+ 0,063 X 10"6), medan den andra är tät, har låg
vattenabsorption, låg utvidgningskoefficient (ca 0,8 X 10-6) och
goda elektriska egenskaper. Utförda prov har visat att
materialet är stabilt vid hög temperatur; efter 120 dygrn
vid 1 100°C kunde ingen förändring i dess egenskaper
iakttas. Dess kemiska resistens är utmärkt under 980®Cr.
över denna temperatur reagerar det med vissa ämnen.
De båda typerna har följande egenskaper:

Poröst Icke-poröst

Tryckbrottgräns .................. kp/cm2 1 390 4 260

Dragbrottgräns ...................kp/cm2 300 560

Slaghållfasthet ................... pm/cm2 19 29

Vattenabsorption ......................®/o 21,5 0,00’

Täthet ............................. g/cm3 1,60 2,34

Utvidgningskoefficient vid 20—500°C .... 0,063 X 10"e 0,85 X 10"«

Dielektricitetskonstant ........................................5,57

Förlustfaktor .......................... */o 0,024

Draghållfastheten har ett minimum vid 315°C.

Det nya keramiska materialet bör kunna få användning
på många områden. Dess förmåga att utan någon som
helst förändring uthärda snabba temperaturväxlingar,
t.ex. vid neddoppning av föremål upphettade till 1 100°C
i flytande luft, gör det lämpligt för ugnsinredningar,
jig-gar för hög temperatur, eldfasta husgeråd, skyddsrör för
termoelement m.m. Att dess utvidgningskoefficient kan
regleras gör det användbart t.ex. till ugnsinfodringar och
kärnstavar för termostater. Dess kemiska resistens kan
utnyttjas t.ex. i glödgningsskepp och ugnsrör för
laboratorier och i skopor för gjutning av metaller (R E Stark &
B H Delks Jr i Materials & Methods jan. 1952). SHl

Glasarmerad alkydplast. Ett amerikanskt plastmaterial
av ny typ består av en blandning av alkydplast och
oregelbundna bitar av glasfibermattor. Det kan formpressas
till delar med hög formbeständighet och slaghållfasthet,
goda elektriska egenskaper och stor värmehärdighet, t.o.m.
eldhärdighet.

Många av materialets egenskaper beror på den använda,
formningstekniken. För formpressad plast uppges
dielektricitetskonstanten vara 5,2—6,0 vid 60 p/s och
förlustfaktorn 0,023—0,024. Materialet uthärdar 150°C under lång
tid och upp till 200° under korta perioder.
Slaghållfastheten enligt Izod är 65—130 kpcm/cm; böjhållfastheten,
bestämd enligt konventionell metod, är 980—1 190 kp/cm3,.
men materialet har fortfarande en viss hållfasthet när den
första sprickan i det uppstått.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1952/0555.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free