- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 82. 1952 /
543

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 10 juni 1952 - Nodulärt järn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 juni 1952

terialets hårdhet och hållfasthet. För nodulärt järn kan
den förra bli högst 56—58 Rockwell Ca, vilket är mindre
än för stål med eutektoid sammansättning. Orsaken härtill
är närvaron av grafit i nodulärt järn. Man kan av detta
framställa maskindelar som i kokillhärdat tillstånd har
den unika kombinationen karbidhaltig, slitstark yta och
seg kärna.

Vid en amerikansk firma utför man värmebehandling8 av
nodulärt järn genom att först upphetta godset i elugn till
840°C, hålla det vid denna temperatur i 1 h, kyla direkt i
olja och slutligen anlöpa i elugn i 1,5 h. Genom att
använda olika anlöpningstemperatur kan man variera järnets
hållfasthet och hårdhet. Vid några prov fick man t.ex.
följande resultat:

Prov nr
1 2 3 4 5

Gjutet tillstånd

draghållfasthet .......... kp/cm2 8 100 6 800 7 400 7 300 6 750

0,2-gråns ................kp/cm2 6 000 4 800 5 700 5 800 5 100

förlängning ................... «/o 5 10 4,5 8 7

hårdhet .................. Brinell 262 228 286 223 228

Härdat tillstånd

anlöpningstemperatur ........ °C 430 430 480 480 540

draghållfasthet .......... kp/cm2 13 000 15 300 13 700 10 700 11 300

0,2-gräns ................ kp/cm2 10 500 11 700 8 500 9 200 10 300

förlängning ...................«/o 1 1 2,5 1,5 1,5

hårdhet .................. Brinell 430 418 402 302 351

Nodulärt järn kan ges en hård och slitstark yta genom
ythärdning med låga eller genom induktionshärdning8,7.
För att hög ythårdhet skall erhållas fordras att järnets
grundmassa är perlitisk. En struktur med finfördelad,
kul-formig cementit har visat sig vara fördelaktigast. Järnets
sammansättning, grafitkornens storlek, form och
fördelning tycks vara av underordnad betydelse. I gynnsammaste
fall kan en ythårdhet på 60—62 Rockwell C uppnås7.
Härd-ningsdjupet kan varieras från ca 1 mm till genomhärdning
utan att härdningens jämnhet påverkas.

Vid flamhärdning, särskilt med syrgas-acetylenlåga, är
det nödvändigt att tillräckligt noga reglera yttemperaturen
och upphettningstiden. Vid för hög temperatur uppstår
vitt gjutjärn i ytskiktet, vid för låg temperatur kommer
ytan att bestå av en blandning av perlit och martensit
som inte har tillräcklig slitstyrka. Vid induktionshärdning
kan man använda frekvenser på 3—350 kp/s, men en
apparat som ger 75—100 kW med 9—10 kp/s anses lämpligast.

Användning

Det väntas att nodulärt järn skall få stor användning till
trycktätt gods. Det är nämligen svårt att tillverka sådant
av grått gjutjärn, som inte alltid blir helt tätt mot
vätske-eller gastryck. Orsaken härtill är att de skivformade
grafitkornen lätt kan bilda kanaler genom godset. Detta kan
naturligtvis inte inträffa när grafiten är kulformig.

543

Fig. 2. Provning av nodulärt järn i torsionsmaskin.

Man har t.ex. med utmärkt gott resultat gjort pumphus
till centrifugalpumpar och stora cylindrar för hydrauliska
pressar av nodulärt järn. Rör av detta material väntas i
USA få mycket stor användning. Vid tryckprovning visade
de utbuktningar först vid 3 600—3 700 kp/cmE. Dessutom
är rör av nodulärt järn betydligt mindre känsliga än de
av grått gjutjärn för förskjutningar i den mark där de är
nedgrävda.

På grund av sin stora slitstyrka särskilt i ythärdat
tillstånd har nodulärt järn fått användning till lager. Det
har visat sig ha 4—5 gånger större livslängd än brons, och
kostar dessutom bara tredjedelen. Dess användning till
sådana maskindelar som kugghjul, cylinderfoder och kannor
för dieselmotorer växer snabbt. Kokillhärdade plogbillar
av nodulärt järn har framställts i stor skala och har visat
sig göra mycket god tjänst.

Ett amerikanskt gjuteri tillverkar stora maskindelar2,
såsom stativ och städ för smideshammare på upp till 30 t
av nodulärt järn. En annan firma tillverkar smådelar3 av
samma material i stället för av aducerat gjutjärn. Delarna
väger från 9 g till 18 kg och har godstjocklekar på 2,5—25
mm. De glödgas efter gjutningen, varigenom grundmassan
blir nästan rent ferritisk. Sträckgränsen för detta material
är avsevärt högre än för aducerat gjutjärn eller smitt
kolstål SAE 1010.

En tredje amerikansk firma8 tillverkar stora kugghjul och
valsar för pappersmaskiner av härdat nodulärt järn i
stället för av kolstål. Ett stort skruvhjul, som tidigare gjordes
av legerat stål AISI4140 med flamhärdade tänder, gjuts
nu av nodulärt järn. Gjutet upphettas till 900—915’°G i
1,5 h, kyls långsamt till 690—700°C och hålls vid denna

Fig. 3. Mikrostruktur hos valsat nodulärt
järn, 90 °/o reduktion; t.v. snitt parallellt
med, t.h. vinkelrätt mot valsriktningen;
100 X.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1952/0559.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free