Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 17 juni 1952 - Örlogsavdelningen på Statens Sjöhistoriska Museum, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 juni 1952
565
logsavdelningens pedagogiska betydelse för marint
intresserade besökande har genom omläggningen ökats oerhört.
En ingående redogörelse för örlogsavdelningens
nyordning skall ej här lämnas utan endast en del märkliga
utställningsföremål och arrangemang beröras.
Från den centralt i byggnaden liggande höga och ståtliga
minneshällen (fig. 1) kommer man in i mastrummet (fig. 2)
så benämnd efter den där uppsatta delen av en stormast
med tillhörande löpande gods, knektar och nagelbänk.
Inuti masten döljs för övrigt en av byggnadens
pelare-Man lägger i detta rum särskilt märke till en stor grupp,
bildad av fregatten "Josephine", seglande för styrbords
halsar, och linjeskeppet "Stockholm" under
genomvinds-vändning. Ehuru modellerna ej utförts i samma skala, får
iakttagaren dock ett gott begrepp om deras relativa
storlek av de för vardera fartyget i riktig skala visade
besättningsmännen på däcken. Detta med officerare och
manskap synliga i olika sysselsättningar ombord på modellerna
är en trevlig nyhet, som museiledningen infört och som
tillämpas på ett flertal fartygsmodeller också i andra
salar. För att "Josephine"—"Stockholm"-gruppen skall
verka så naturlig som möjligt visas även modellerna under
krängning och vattenytan böljande. Annars är man ju i
sjöfartsmuseer van att se skeppsmodellerna vertikalt
uppställda och stelt vilande på ett par stöd.
Nästa sal, batterirummet, innehåller på ena sidan bl.a.
montrer belysande förrådshållningen av proviant i
Karlskrona vid 1800-talets mitt, mathållningen ombord och
"gunrumsbordet" med utställda föremål såsom vågar,
matkärl, kaggar, kastruller, kittlar, backlagskärl och andra
serviseffekter. På motsatta sidan är uppställd en del av ett
batteri — stridsplats, matplats och sovplats — på ett seglande
fartyg med en 24-pundig kanon bakom kanonporten, ett i
galge upphängt backlagsbord, på däcksbalkarna uppsatta
handvapen och under dem sträckta kojer. En del av
däcks-plankorna i batteriet har tillhört ångfregatten "Vanadis".
Det långa, låga batteriet på 1850-talets örlogsfartyg med
de många kanonerna och däcksstöttorna sammanlöpande i
det långa perspektivet hade olika sidor att uppvisa, en
under söndagsinspektionen, rengjort, putsat och vädrat, en
annan då fartyget med bottenrevade märssegel krängde
och stampade i överbrytande sjö, då luften under däck var
fuktig och unken, allt löst slängde och skramlade, allt
under det att besättningsmännen halkade omkring på de
hala däcken.
I en monter i batterirummet utställes modellen till
hjul-ångkorvetten "Thor", byggd 1841, och i andra montrer
modeller bl.a. till opansrade kanonbåtar av typen
"Carl-sund" om 195 t, av vilka tio byggdes 1856—63, och till
"Blenda" om 500 t, den första i en serie om nio, tillkomna
1874—85. "Blenda"-typen hade den för sin tid höga farten
av 13 knop.
Följande sal, det rymliga Oskarsrummet, representerande
tiden 1880—1907, domineraes av en i mitten uppställd
jättemonter, elegant utförd med stödpelare av genomskinligt
plexiglas mellan de plana glasskivorna. Förutom de till
föregående period hörande monitoren "John Ericsson" och
3 kl. pansarbåten "Sölve" innehåller montern modeller av
1 kl. pansarbåtarna "Göta", "Odén" och "Äran",
torpedkryssaren "Psilander" och jagaren "Vale". Varje modell
är monterad så, att den, sedd från ena sidan, ger en
föreställning om fartyget flytande på vattnet (jfr detaljbilderna
fig. 3 och 4), medan den andra sidan även visar
under-vattenskroppen. Museibesökaren får ett levande begrepp
om livet ombord av på modellerna placerade, i riktig
skala och skickligt utförda små figurer, återgivande
grupper av besättningen i olika situationer och visande
exempel på tjänsten ombord (fig. 3 och 4).
I Oskarsrummet visas också torpedens utveckling från
de tidigare, intill 1910, från utlandet inköpta typerna fram
till senare i Sverige tillverkade dylika. Periodens
torpedfartyg demonstreras också av modeller, från
stångtorpedbåten "Bygve" fram till u-båten "Bävern".
Fig. 3. Detalj av modellen till pansarbåten "Göta". Fartyget
tankes ligga till ankars med utsatt waterbom;
fartygschefen hälsas med "fallrep och gevärsfolk", då han går
ned i sin gigg.
Fig. 4. Detalj av modellen till torpedkryssaren "Psilander";
här kan man se, hur en kolning gick till på ett fartyg under
denna epok.
Fig. 5. Akterskeppet på modellen till pansarskeppet
"Sverige"; babords livbåt hissas och styrbords firas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
