Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 30 juni 1952 - Framställning och industriell användning av radioaktiva isotoper, av Henry Seligman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24- juni 1952
593
Framställning och industriell användning
av radioaktiva isotoper
Dr Henry Seligman, Harwell
Radioaktiva isotoper har använts inom
forskningen under mer än 30 år. I början var bara i
naturen förekommande isotoper tillgängliga; när
apparater som cyklotronen konstruerats kunde
ett stort antal framställas, men
tillverkningskostnaden var hög. Det var först när kärnklyvningen
upptäckts och lett till en stark utveckling av
atomfysiken som atomreaktorer byggdes och
radioaktiva isotoper blev tillgängliga i stort antal
och till relativt lågt pris.
Ett fåtal reaktorer kan nu tillfredsställa
efterfrågan på radioaktiva isotoper i alla länder.
Isotoperna har använts i stor omfattning inom
medicinen och får varje dag större betydelse för
industrin både vid forskning och reglering av
processer. Det är tur att bara mycket få av de
radioaktiva isotoper som inte med fördel kan
framställas i reaktorer är av betydelse för industriell
forskning.
Framställning av radioaktiva isotoper
Reaktorn i Harwell är en grafitreaktor som
ger mer än 1017 neutroner per sekund, av vilka
de flesta kan användas för kärnreaktioner i ett
"target"-element. Ett stort antal reaktioner kan
inträffa, den vanligaste är absorption av en
neutron n och utsändande av gammastrålning,
betecknad (n, y) -reaktionen. Vid denna absorberas
Föredrag vid Svenska Teknologföreningens årsmöte den 28 mars 1952.
539.155.2.004.14
en neutron av target-elementets kärna, och en
isotop av det bestrålade ämnet bildas. I detta fall
är det ursprungliga materialet och den
radioaktiva isotopen samma kemiska element. Ej alla
atomer aktiveras och de radioaktiva får därför
en inaktiv bärare. Koncentration av
radioaktiviteten kan inte åstadkommas med kemiska medel.
Aktiviteten är en funktion av bestrålningstiden,
radioisotopens halveringstid, neutronflödet och
kärnreaktionens utbytestvärsnitt. Den
begränsande faktorn är vanligen neutronflödet, men de
flesta isotoper kan framställas med så hög
specifik aktivitet, att de kan användas vid industriell
forskning.
Vid införandet i reaktorn tas materialet i
aluminiumrör som sätts i hål i en grafitstav (fig. 1)
som sedan skjuts in i reaktorn. När man sätter
in och tar ut proven är grafitstaven täckt av ett
blyskydd. Det uttagna radioaktiva materialet
placeras i små vagnar (fig. 2) bestående av
blyblock.
Neutronflödet beror bl.a. på temperaturen i
reaktorn; dess intensitet fyrfaldigas vid
stegring av temperaturen från 15 till 25°C. Vidare
kan det minskas över en hel yta genom
införande av starkt neutronabsorberande material. Vid
bestrålning av material med stort
infångnings-tvärsnitt för neutroner, t.ex. kobolt, måste man
se till att den sänkning av elektronflödet som
uppstår inte blir för stor.
Fig. 1. Grafitstav med hål för aluminiumrör innehållande
target-material.
Fig. 2. Radioaktiva isotoper insättes i blyblock för transport.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
