- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 82. 1952 /
597

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 30 juni 1952 - Hur kan svensk industri utnyttja kärnvetenskapens resultat? av Torbjörn Westermark

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24- juni 1952

597

Den tillämpade kärnvetenskapens utveckling

Den tillämpade kärnvetenskapens utveckling
har skett i två steg, ett mer trevande mellan
ungefär 1910 och 1946 och sedan ett definitivt efter
genombrottet 1947. Pionjärer är de Hevesy, som
1910—30 utförde försök inom biologi, kemi och
metallurgi med de fåtaliga element varav man
då kände radioaktiva isotoper samt Hahn, som
särskilt inom fysikalisk kemi lagt grundvalar,
vars betydelse man icke kan skatta högt nog.

Upptäckten av den konstgjorda radioaktiviteten
(1934) och värdefulla hjälpmedel för att
framkalla sådan, särskilt cyklotronen, förbättrade
situationen, men den verkliga utvecklingen kom
med uranreaktorernas tillkomst, vilken
medförde möjlighet till billigare produktion av
radioaktivt material i stora mängder. Åren 1946—47
frisläpptes dessa ämnen från Oak Ridge, USA
(med många inskränkningar) och 1948 från
Har-well, Storbritannien. Dessa händelser för bara
ungefär fem år sedan har medfört en stark
utveckling och de äldre pionjärarbetena kom nu
till sin rätt.

Det skulle vara intressant att på något sätt
kunna mäta utvecklingen för att se vad dessa nya
förutsättningar betytt. Man kan då tänka sig att
rita upp antalet publikationer per år som
funktion av tiden, man kan försöka se vilken
efterfrågan det varit på radioaktivt material
(isotoper) och man kan se hur
instrumenttillverkningen utvecklat sig. Även om man inte kan
vänta sig någon idealisk metod bör man dock
kunna skönja de stora dragen.

Antalet publikationer per år om tillämpningar
inom det industriella området enbart, såväl
spårmetoder som radiologiska metoder (fig. 1) för
tiden 1948—-50 har erhållits ur Nuclear Science
Abstracts’ "Cumulative index". Under tiden 1933
—47 skrevs något hundratal uppsatser per år
enligt Sues bibliografi2, men då sätten att räkna
i de båda arbetena är skiljaktiga möter själva
skarvandet svårigheter. Det framgår dock klart
att en kraftig utveckling skett under tiden efter

1947; man kan tala om en fördubblingstid av ca
1 år.

För närvarande publiceras över 1 000
uppsatser per år om spårmetoder, de flesta inom biologi
och medicin (76 %), sedan kommer kemi
(14 %), industri (3,4 %), agrikultur (3 %),
fysik (2 %), metallurgi (1,2 %). (Dessa siffror
är medelvärden över hela perioden 1 juli 1948—
1 januari 1951). Det kan härtill anmärkas att
publikationer om de stabila isotoperna utgör blott
1/10 av samtliga. I fråga om fördelningen på
länder dominerar USA, medan Sveriges bidrag är av
storleksordningen 1 %.

Bland de industriella tillämpningarna (man kan
använda termen "industriell nukleonik") ingår
radiologiska metoder och spårmetoder i ungefär
lika stor omfattning. Under tiden 1933—1947
fanns en viss aktivitet inom detta område men
med högst tio uppsatser per år2. Sedan skedde
en markant utveckling, som synes starta omkring
1947 och för närvarande publiceras ca 100
uppsatser per år. Utvecklingstakten för industrin
och för hela området totalt är rätt nära lika; för
den förra är fördubblingstiden 1—2 år.

Isotopleveranserna från Oak Ridge3 (fig. 2)
fördubblades på ca 2 år (kurvan dock ej
exponen-tiell). För Harwell har, enligt Seligman,
utvecklingen varit likartad.’ Fördelningen av
isotopsändningarna från Oak Ridge är intressant;
72 % har gått till biologi och medicin, 4,4 % till
industri, 5,3 % till kemi etc., siffror som starkt
påminner om antalet uppsatser. Aebersold har
påpekat att dessa siffror gör industrin någon
orättvisa, ty inom medicin och biologi arbetar
man med stora antal sändningar av kortlivat
material, vilket inte är fallet inom industrin. Av
antalet kunder var 35 % industriföretag4.

Enligt officiella siffror från en firma i USA,
som torde vara världens största tillverkare av
instrument för nukleonik, fördubblas årsomsätt-

Fig. 2. Isotopleveranser från Oak

Ridge3 -totalantal–-endast

till industriell forskning; antalet
fördubblat på ca 2 år.

Fig. 3. Årsomsättning och antal
anställda för amerikansk
tillverkare av instrument och
apparater för radioaktivitet;
årsomsättning fördubblad på ca 1,5 år.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1952/0613.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free