- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 82. 1952 /
601

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 30 juni 1952 - Hur kan svensk industri utnyttja kärnvetenskapens resultat? av Torbjörn Westermark

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

30 juni i952

601

viktig, beroende på nukleonikens principiella
särart och det krav på ansvar med hänsyn till
hälsorisker man måste ställa i varje fall på den
ansvarige. Vid de båda tekniska högskolorna
kom undervisningen i kärnfysik och kärnkemi i
gång 1946—1947 genom stöd från
Atomkommittén och resp. högskolor. Som framgår av fig. 1—3
skedde detta vid en tidpunkt då området började
skjuta verklig fart, en lycklig omständighet. Vid
CTH togs initiativ till undervisningen av Ryde i
kärnfysik och av Hedvall och Zimen i kärnkemi
och vid KTH av Eklund och Borelius i kärnfysik
och av Lamm i kärnkemi.

Sammanlagt har ungefär 500 elever utbildats på
dessa kurser, som väsentligen är av
introducerande karaktär med en omfattning av kanske
genomsnittligt 40 h laborationer och 20—40 h
föreläsningar. Dessutom har på Lamms initiativ med
stöd av Atomkommittén och under värdskap av
KTH, Svenska Kemistsamfundet och
Kemistsammanslutningen vid KTH en speciell kurs
anordnats för i industrin verksamma kemister. Denna
kurs hölls i januari 1951 och samlade ett 40-tal
deltagare.

Jag kan personligen endast yttra mig om
kärn-kemiundervisningen på KTH och där är
erfarenheterna goda. Den underbyggnad eleverna har
från de grundläggande ämnena tillika med den
övriga allmänna miljön synes göra
undervisningen relativt lättillgänglig. Kursernas
omfattning torde sätta eleverna i stånd till att
åtminstone känna igen de problem, som med fördel
löses med radioaktiva metoder och sedan själva
komma i gång på egen hand med tillräcklig
respekt för hälsofrågorna. Givetvis har de
personer, som gjort självständiga arbeten på
området t.ex. genom teknologie licentiatstudier i
kärnfysik eller kärnkemi en långt högre grad av
sj älvständighet.

Till utbildningsfrågorna är vidare att tillägga,
att undervisningen i kärnkemi vid båda de
tekniska högskolorna icke är obligatorisk utan
frivillig, varav följt att endast 1/4—V2 av
årskullarna åtar sig dessa extra kurser utöver sitt
ordinarie ansträngande program. Andra grupper än
fysiker och kemister, t.ex. bergsmän, elektriker,
mekanister etc., kan studera nukleonik som
specialelever.

Utöver det självklara i momentet initiativkraft
må sägas att man ofta bland i tekniken
verksamma personer möter uppfattningen, att man ännu
ej uttömt nu använda metoder, men att man
noggrant följer utvecklingen inom det radioaktiva
området. Detta gäller bl.a. cellulosa och
metallurgi.

Förståelsen bland chefspersoner är viktig bl.a.
ur ekonomisk synpunkt. Det finns
tröskelkostnader utan vilka man ej kan komma i gång. Det
har gjorts metallurgiska undersökningar med
fotografiska emulsioner, vilka i material blott

kostat några tior, men i regel blir det större
summor; en räknare av enklaste typ kostar 1 000
—2 000 kr. och en komplett räknare ca 4 000 kr.

Radioaktivt material finns att köpa till låga
kostnader varvid ett minimum av rapporter
fordras och det kan numera utan formella hinder
användas i industrin. När den svenska reaktorn1
kommer i gång bör detta självklart hälsas med
glädje av den svenska industrin.
Instrumenttillgången är god5.

Den verkliga orsaken till den tröghet, som
faktiskt finns, är mycket svår att utröna. Kanske
ligger det hela på ett. psykologiskt plan. Nästan
varje tradition på området saknas, och kanske
är det de smittande exemplen som saknas i
tillräckligt antal. Av de faktorer, som sakligt kan
diskuteras, spelar troligen utbildningsfrågan en
stor roll. Av de ca 500 utbildade har ännu inte
alla börjat sin verksamhet i industrin, och de
utgör under alla förhållanden blott en ringa del av
de kanske 5 000—10 000 högskoleingenjörer, som
berörs. Härtill kommer att någon utbildning av
lägre ingenjörer så vitt bekant icke alls
förekommer. Denna brist borde uppmärksammas och
avhjälpas.

Det torde vara obestridligt, att man har rätt att
dra slutsatsen att stödet till undervisningen vid
de tekniska högskolorna bör med all kraft
fortsättas. Detta stöd bör även medge successivt
förnyande av instrumentutrustningen, som rätt
snabbt blir omodern.

Det kan tilläggas, att man i USA haft samma
företeelse. Industrin var länge ytterst
avvaktande, och man har där kommit fram till att
utbildning och upplysning om områdets möjligheter är
nödvändigast. I en rundfråga till industrin gjord
av den amerikanska tidskriften Modern
In-dustry15 framkom att de industrier, som hade fått
klart för sig nukleonikens möjligheter och själva
kommit i gång med tillämpningar, icke ansåg
besvären och kostnaderna vara några svårigheter.

Inskränkningar och begränsningar

Man kan givetvis bara lösa en liten del av alla
problem med radioaktivitet. Även om möjligheter
finns bör man av kostnadsskäl först övertyga sig
om att icke enklare och billigare metoder finns,
t.ex. inom radiologin en ljusstråle med fotocell
eller vid spårmetoderna märkning med
färgämnen e.d. Metoderna har dessutom i sig själva
betydande inskränkningar.

Spårmetodernas användbarhet begränsas särskilt
av brist på kända radioaktiva isotoper med
användbar livstid av syre och kväve och vissa andra
ämnen, såsom litium, magnesium, aluminium,
fluor m.fl. Visserligen har man de stabila
isotoperna lsO och 13N, men de är inte fullt lika
användbara som de radioaktiva. I många fall leder
problemställningarna till krav på så hög aktivitet
eller så hög specifik aktivitet, dvs. aktivitet per

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1952/0617.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free