- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 82. 1952 /
608

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 30 juni 1952 - Radioaktiva isotoper inom bergshanteringen, av Lars-G Erwall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

608

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. A. Autoradiogram, visande sorptionen av radioaktiva
blyjoner på en mineralyta; övre delen av mineralet
behandlat med xantatlösning, undre delen obehandlad (enl.
Envall och Westermark).

Fig. 5. Autoradiogram av metallplatta, som anlagrat
radioaktiva joner ur gasfas; 1 silver, 2 molybden, 3 platina, i
Perspex, 5 volfram, 6 koppar, 7 mässing, 8 järn.

kvarts (fig. 3). Likartade förhållanden har visat sig råda
vid ett flertal mineral och med flera andra joner.

Man kan med’ spårämnesmetodik studera sorption av
ytterligt små substansmängder och kan därför med denna
metod undersöka t.ex. kinetiken vid reaktioner, som man
tidigare inte kunnat studera i brist på tillräckligt känsliga
metoder. Man kan också undersöka olika faktorers
inverkan på sorptionens förlopp. För flotationsteoretiska
undersökningar bör därför denna metod vara av stort värde, och
den har också väckt intresse i USA och även i viss
utsträckning i Sverige.

Försök har bl.a. visat att sorptionen blir olika för olika
mineral och att den under de givna betingelserna förlöper
till mättning på kort tid7. Vid studier av adsorptionen på
pyrit av xantat (ett viktigt flotationsagens) innehållande
radioaktivt svavel uppnåddes mättning vid en
xantatkon-centration av ca 20 mg/1, varvid ca 60 ,/<g xantat adsorberats
per gram pyrit.

Som ett exempel på hur xantatanlagringen på mineralytor
påverkar dessas förmåga att sorbera joner kan nämnas
ett försök vid vilket ett mineralprov till hälften doppades

ned i en xantatlösning och fick stå i kontakt med denna
en viss tid. Efter sköljning behandlades ytan med en
vattenlösning innehållande radioaktivt bly. Ett autoradiogram
(fig. 4) visar att pyritkornen i den med xantat behandlade
delen ej sorberar bly, medan motsvarande områden i den
obehandlade gör det.

Det kan väntas, att man genom utnyttjande av
spårämnesmetodik skall kunna kasta ljus över många processer
vid flotation, vilka man tidigare ej kunnat undersöka bl.a.
i brist på tillräckligt känsliga metoder.

Andra arbeten vid KTH:s Institution för teoretisk kemi
har visat, att även anlagringen av joner ur gasfas är olika
stor för olika mineral och metaller5. Härvid har använts
ett preparat av radiotorium, som avger den radioaktiva
ädelgasen toron, vilken i sin tur med kort halveringstid
sönderfaller till andra ämnen. Dessa är alla metaller och
uppträder i gasrummet som joner, av vilka de flesta är
positivt laddade.

Provet placerades i gasrummet ovanför preparatet,
varifrån det efter en viss tid uttogs och autoradiograferades.
Det erhållna autoradiogrammet visar hur jonerna
anlag-rats på provets yta. I ett fall utgjordes provet av en platta
av bly (fig. 5), i vilken drivits in trådar av olika andra
metaller samt plexiglas. Autoradiogrammet av plattan visar
bl.a. att platina och silver tar upp betydligt fler joner än
bly. Skillnaden i den fotografiska svärtningen for de olika
områdena står approximativt i linjär relation till
motsvarande metallers kontaktpotentialdifferenser.

Ett mineralprov huvudsakligen bestående av zinkblände,
blyglans och gråberg hade negativ potential gentemot det
radioaktiva preparatet. Zinkbländet tog upp större mängd
joner än blyglansen, medan gråberget blev nästan fritt
från radioaktivitet (fig. 6). I detta fall kan utom skillnader
i kontaktpotential t.ex. även skillnader i ytresistans antas
vara bestämmande för bildens utseende.

Järn- och ståltillverkning

För kontinuerlig kontroll av foderslitningen i
kolinfodra-de masugnar har man i Storbritannien utarbetat en metod9,
som i Sverige anpassats efter aktuella förhållanden av
Stora Kopparbergs Bergslags AB tillsammans med KTH:s
Institution för teoretisk kemi. Den används vid
Domn-arfvets Jernverk i en nyuppförd, kolinfodrad masugn. Man
utnyttjar gammastrålningens stora
genomträngningsför-måga och har i kolfodret på ett visst avstånd från
ugnssidan placerat preparat med tillräcklig aktivitet för att den
utsända gammastrålningen skall kunna registreras på
väggens utsida.

Fig. 6. Autoradiogram av mineral, som utgjort negativ
elektrod över ett gasrum med radioaktiva joner; svarta
områden zinkblende, gråa blyglans och vita gråberg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1952/0624.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free