Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 30 juni 1952 - Radioaktiva isotoper inom metallografin, av Mats Hillert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
611
aktiva preparat med hög specifik aktivitet. De radioaktiva
atomerna får inte vara uppblandade med stor mängd
stabila isotoper av samma grundämne. Sådana preparat
finns av en del ämnen, t.ex. svavel erhållet genom
neutron-bestrålning av klor
i7C1 + èn—*J|S + \P
En för undersökningen lämplig mängd stabila
svavelatomer kan tillsättas, varefter kloren avlägsnas på kemisk
väg.
Ett sådant preparat har nyligen använts vid
Metallografiska Institutet, varvid bl.a. lösligheten för svavel i ct- och
y-järn undersöktes vid en total svavelhalt på 0,02 ’%.
Genom att provet tillsatts med 0,1 °/o kol kunde det hållas vid
en temperatur, där det bestod av både oc- och y-områden.
Efter snabbkylning av provet kunde ett autoradiografi
(fig. 3) avslöja att ct-områdena innehöll den största
mängden radioaktivt svavel och att alltså dettas löslighet är större
i et- än i y-järn.
Ett stålprov med 0,02 o/o radioaktivt svavel välldes hop
med ett manganhaltigt stålprov. Svavlet diffunderar då så
småningom över till den manganhaltiga delen, där det ger
mangansulfid, tills slutliggn inga utskiljningar av
järn-sulfid finns kvar i den från början svavelhaltiga delen
(fig. 4). Man kan också se att diffusionen går mycket
snabbt genom gasfasen samt att svavel diffunderar
snabbare än mangan i järn.
Om man för en undersökning behöver ett radioaktivt
preparat av ett visst grundämne men detta ej kan köpas,
återstår ändå vissa möjligheter. Eventuellt kan man utsätta hela
det prov, som man vill autoradiografera, för bestrålning
och omedelbart efter bestrålningen lägga på den
autoradio-grafiska filmen. Man kan på så sätt utnyttja radioaktiva
isotoper, som är allt för kortlivade för att kunna levereras.
Fosfors fördelning i ett stålgöt (fig. 5) har bestämts med
Fig. 4. Diffusion av radioaktivt svavel frän stål med 0,02 °/o
S in i manganhaltigt stål; 6 X.
Fig. 2. Rostfritt stål innehållande 0,004 °/o radioaktivt bly3;
300 X.
Fig. 3. Stål innehållande 0,1 °/o kol och 0,02 °/o radioaktivt
svavel, snabbkylt från 850°C; svavlet är anrikat i
ferrit-området; de mycket kraftigt svärtade områdena är
järn-sulfidrika slagg partiklar (enl. Hillert, Modin och
Pettersson); 350 X.
KTH:s Institution för teoretisk kemi och Metallografiska
Institutet. Den visade att inte ens en så liten blyhalt som
0,004 "Vo förmår lösa sig i stålet utan bildar små droppar
vid götets stelnande (fig. 2). Götet valsas sedan vid en
temperatur, som ligger över blyets smältpunkt. Därför är det
förklarligt att även en liten halt av bly kan ge upphov till
valsningssvårigheter.
Tack vare atomreaktorn finns det nu riklig tillgång på
konstgjorda radioaktiva isotoper. De framställs vanligen
genom en (n, y) -reaktion, varvid det grundämne, av vilket
man önskar en radioaktiv isotop, utsätts för
neutronbestrålning, t.ex.:
»fJW + Jn—> + y
Ett sådant radioaktivt preparat kommer att bestå av
relativt få radioaktiva atomer, uppblandade med en stor
mängd stabila atomer av samma grundämne. Den
specifika aktiviteten är ganska låg. Volfram 185 har använts vid
en undersökning av fördelning av volfram i en legering
av 70%> Ni, 25 ’%> Cr, 5 «/o W (Tekn. T. 1950 s. 767)
Vid undersökning av ämnen, som förekommer i mycket
små halter, iir det nödvändigt att ha tillgång till radio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
