Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 30 juni 1952 - Radioaktiva isotoper inom metallografin, av Mats Hillert - Radioaktivt socker, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
612
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 5. Neutronbestrålat stålgöt med 0,5 Vo C och 0,38 °/a
P; 6 X.
Fig. (i. Neutronbestrålad järn-mangan-borlegering (enl.
Hil-lert); 160 X.
radioaktiv fosfor erhållen genom neutronbestrålning av
bela provet5
?JP + Jn—+ y
Även järnet blir radioaktivt men i så liten grad att
undersökningen ej störs.
Även om det grundämne, som man vill undersöka, inte
har någon lämplig kortlivad isotop, kan undersökningen
dock ibland genomföras. Det går nämligen lika bra att
till-lämpa autoradiografi, om grundämnet vid bestrålning
omvandlas till en radioaktiv isotop av något annat grundämne.
Så har t.ex. aluminium påvisats6 tack vare reaktionen:
HA1 + Sn—*!} Na + |He
i‡Na är radioaktiv och dess sönderfall avslöjar de
ursprungliga aluminiumatomernas lägen.
Ytterligare en möjlighet återstår. Vid denna används inte
radioaktivitet. Den provyta, som skall undersökas beläggs
ined en autoradiografisk film och det hela utsätts för neu-
tronbestrålning. Härunder kan filmen registrera
reaktionsprodukter från inträffade kärnreaktioner, oberoende av om
produkterna är radioaktiva eller inte. Metoden har prövats
på Metallografiska Institutet för att påvisa bor7. Den
utnyttjade reaktionen är
+ \n —► ILi + |He
Både JLi och |He är stabila men den stora hastighet de
får, när de bildas, gör att de svärtar filmen (fig. 6). Tre
faser, som förekom tillsammans i ett prov, visade sig ha
olika borhalter.
Litteratur
1. Hoffman, R E & Turnbull, D: Lattice and grain boundary
self diffusion in silver. J. appl. Phys. 22 (1951) s. 634.
2. Tammann, G & Bendel, G: Die Anivendung des radioaktiven
Bleiisotops Thorium B zur Entscheidung metallkundlicher Frågen. Z.
Metallkunde 25 (1933) s. 153, 207. Sichtbarmachung des Primärgefüges
der Ståhle durch Zusatz von radioaktiven Thorium B. Arch.
Eisen-hüttenw. 6 (1932—33) s. 293.
3. Erwall, L G, Franzén, A & Hillert, M: Autoradiografisk
undersökning av blufördelningen i 18-8-stål. Jernk. Ann. 135 (1951) s. 219.
4. Jones, W E: Use of radioactive tracer elements to identify minor
constituents in high temperature materials. Bull. Gen. Electr. Co
17 mars 1947, 10 sept. 1948.
5. Kohn, A: Radioactive elements in the studg of steels and
in-dustrial processes. Met. Treatm. & Drop Forging 18 (1951) s. 239.
6. Stephens, W E & Lewis, M N: Autoradiographic detection of
aluminium. Phys. Rev. 69 (1946) s. 43.
7. Hillert, M: Nuclear reaction radiography. Nature 168 (1951)
s. 39.
Radioaktivt socker. På grund av den viktiga roll
sockerarter spelar vid levande varelsers ämnesomsättning är de
av stort intresse inom biologi, bakteriologi, kemi och
medicin. Av särskild betydelse är att kunna följa en viss i
en sockerart ingående kolatom vid komplicerade kemiska
reaktioner. Man skulle då kunna reda ut t.ex. laktosens
roll som näringsmedel, det sätt varpå bakterier omvandlar
socker till cellulosa och mekanismen vid enzymers
katalytiska verkan i levande organismer.
När den radioaktiva isotopen kol 14 blev tillgänglig
omkring 1945 blev det möjligt att använda spårämnesteknik
vid studium av växters och djurs ämnesomsättning,
polymerisation av organiska ämnen och många andra
invecklade organisk-kemiska processer.
Hittills har emellertid användningen av på detta sätt
märkta kolatomer vid ämnesomsättningsstudier varit starkt
begränsad på grund av brist på sockerarter innehållande
kol 14. Visserligen har man framställt sådana på flera
laboratorier, men de radioaktiva kolatomerna i ett
preparat har oftast befunnit sig på olika platser i molekylerna,
varigenom det varit omöjligt att bestämma om en viss
kolatom deltagit i en reaktion. Införandet av kol 14 på en
bestämd plats i en sockermolekyl var inte bara en mycket
svår utan också orimligt dyrbar process. Utbytet var
mindre än 10 %> av det aktiva materialet, och vanligen
hade produkterna låg aktivitet.
På grund av det stora behovet av entydigt märkta
socker-preparat inom biokemisk forskning har man vid National
Bureau of Standards ägnat sig åt utarbetande av
tillfredsställande metoder för framställning av sådana material i
kvantiteter tillräckliga för forskningslaboratorier.
Hittills har 13 på olika sätt märkta preparat av socker
eller sockerderivat framställts. Några av dem kan redan
tillhandahållas i begränsade mängder och flera blir snart
tillgängliga. Sålunda har man med gott utbyte framställt
t/-glykos-/-14C, dvs. glykos med kol 14 i f-ställning, och
d-mannos-/-"C. Av andra sockerarter med kol i /-ställning
kan man i begränsad omfattning leverera d-arabinos,
d-ribos, (/-galaktos och laktos. Sockerarterna levereras
vanligen med en specifik aktivitet på ca 1 .|Kc/nig
(National Bureau of Standards Technical News Bulletin apr.
1952). SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
