Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 5 augusti 1952 - Böcker - The design of prismatic structures, av Ove Pettersson - Kolbenverdichter, av John Munck - Die Tragfähigkeit der Zahnräder, av Lars Luthman - Studies on the production of strong phosphoric acid according to the wet anhydrite process, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 augusti 1952
631
The design of prismatic structures, av A J AsHDOWN.
Concrete Publications, London 1951. 65 s., 36 fig. 8 sh.
De första uppsatserna om sammansatta
skivkonstruktio-ner publicerades av Craemer och Ehlers 1929 och 1930.
Deras beräkningsteknik var följande. För böjning i
tvärled beräknas den sammansatta skivkonstruktionen som
kontinuerlig, enkelspänd platta upplagd på oförskjutbara
stöd i skivornas brytpunkter. För bestämning av
påkänningarna i konstruktionens längsled belastas den därefter
med mot upplagsreaktionerna enligt ovan svarande
linjelaster i brytpunkterna. Dessa linjelaster uppdelas i sina i
skivornas plan verkande komposanter, för vilka de
enskilda skivorna beräknas som isolerade, ordinära balkar.
Hänsyn till förbindningarna mellan de olika skivorna tas
därefter genom att längs dessas kanter skjuvkrafter
appliceras, vilka bestäms ur kontinuiteten mellan angränsande
skivor. För böjningen i längsled räknas alltså den
sammansatta skivkonstruktionen som länklagrad längs skivornas
brytpunkter.
Effekten härav och av det ovan nämnda antagandet om
oförskjutbara stöd i skivornas brytpunkter har undersökts
av Gruber (1932—1935) i samband med uppställandet av
en generell noggrann beräkningsmetod för sammansatta
skivkonstruktioner. Därvid konstaterar han att den ovan
beskrivna elementära teorin ger maximala nedböjningar,
som ofta överstiger den noggranna teorins med 3 till 4
gånger, och maximala påkänningar, som inte sällan
avviker från den noggranna teorins med 100 °/o. Vid
sammansatta skivkonstruktioner med relativt tätt placerade
avstyv-ningar eller med brytningsvinklar mellan angränsande
skivor, som överstiger omkring 40°, ger dock den elementära
teorin som regel för praktiskt vidkommande tillräckligt
noggranna värden.
Den i denna bok framlagda metodiken för beräkning av
sammansatta skivkonstruktioner ansluter sig till den av
Craemer och Ehlers lanserade. Kortfattat genomgås
teorin för beräkning av några olika typer av sammansatta
skivkonstruktioner såsom enkla och sammansatta
en-spanns, kontinuerliga samt pyramidformade. Teorin
illustreras med sju i detalj genomräknade
tillämpningsexempel. Intressant är därvid förf:s teknik att genom ett
relaxa-tionsförfarande lösa ut de obekanta skjuvkrafterna i
skiv-konstruktionens längsgående kanter.
Boken, som är trevligt skriven, kan rekommenderas för
överslagsberäkningar aY sammansatta skivkonstruktioner.
För en slutgiltig dimensionering däremot är den som regel
mindre lämpad, utan konstruktören hänvisas därvid i
stället till Grubers arbeten. Ove Pettersson
Kolbenverdichter. Einführung in Arbeitsweise, Bau und
Betrieb von Luft- und Gasverdichtern mit Kolbenbewegung,
2:a uppl., av Ch Bouché. Springer, Berlin 1950. 160 s., 184
fig. 12 DM.
När första upplagan år 1937 av detta verk kom ut, fyllde
det ett kännbart behov som ersättning och komplettering
till det då i bokhandeln utgångna klassiska verket om
kompressorer av A Hinz (Thermodynamische Grundlagen der
Kolben- und Turbokompressoren, 2:a uppl., Berlin 1927).
Då boken fortfarande är det utförligaste och värdefullaste
verket på tyska språket om kompressorer, måste en
reviderad och utvidgad upplaga hälsas med tillfredsställelse.
Boken inledes med ett kapitel om termodynamik, varefter
följer två kapitel över dennas tillämpning på
kompressorer. Detta första teoretiska avsnitt, som omfattar ca 50
sidor, avslutas med teorin för flerstegskompressorer.
På de 50 följande sidorna behandlas olika byggnadssätt
för kompressorer samt beskrives och ges teoretiskt
underlag för beräkningar av ventiler, kylare, regleringsorgan
m.m. I detta sammanhang beröres också olika
drivmotorer för kompressorer. I ett avsnitt på 25 sidor beskrivs och
illustreras ett stort antal kompressorer för olika ändamål.
Härefter följer de nytillkomna eller väsentligt omarbetade
kapitlen om smörjning, planering och drift, rörledningar
och vakuumpumpar. I ett avslutande kapitel behandlas
även roterande kompressorer, varefter följer en riklig
litteraturöversikt. Texten kompletteras och förtydligas av
32 räkneexempel.
Boken är ursprungligen skriven för studerande och
konstruktörer och har fått en utformning därefter. Den är
emellertid så lättläst, att den även kan vara till stort gagn
för alla som vill förkovra sig i ett av termodynamikens
tillämpningsområden och speciellt i kompressorers teori
och mekanik. Den enda mer vägande kritik, som kan
anföras, är valet av typexempel i den beskrivande delen. Alla
de illustrerade typerna är tyska och de kan ej sägas
representera det modernaste på området. Framställningen
skulle väsentligen vunnit på ett utvidgat material och på en
komplettering av den beskrivande texten med
framhållande av de olika byggnadssättens för- och nackdelar. Texten
är alltför neutral mot de olika firmorna; en läsare får inte
mycket hjälp, om han med boken skall försöka utreda
vilken av några offererade kompressorer som är tekniskt
mest högvärdig. John Munck
Die Tragfähigkeit der Zahnräder, av A K Thomas. Carl
Hanser, München 1950. 175 s., 88 fig., 35 tab. 12 DM.
I en serie böcker från Hansers förlag har ett antal
författare behandlat kuggväxlar ur olika aspekter. I
föreliggande bok har samlats en mängd formelmaterial för
kugghjulsberäkningar jämte härledningar. I boken behandlas
raka och spiralskurna cylindriska och koniska kuggväxlar,
samt snäckväxlar och skruvhjul. Däremot saknas
mellanformer som t.ex. hypoidväxlar.
Samtliga typer av växlar behandlas i var sitt kapitel och
indelningen av varje kapitel är lika. Först studeras de
geometriska grunderna samt kugg- och lagerkrafterna.
Därefter härleds de Hertzska yttrycken såsom representativa
för avnötningshållfastheten och kuggpåkänningarna
bestämmes. Maximalt tillåten kuggeffekt anges med
närme-formler och beräkningsgången för konstruktion av
kuggväxlar anges. Som avslutning på varje kapitel kommer ett
beräkningsexempel. I det första kapitlet om raka
kuggväxlar är behandlingen väsentligt fylligare än i de övriga,
i vilka det dock finns rikligt med hänvisningar till det
utförligare första kapitlet. Där är t.ex. kylningsförhållanden
och lagringsproblem behandlade.
Innehållet är i varje fall i fråga om behandlingen av de
geometriska och hållfasthetstekniska förhållandena
mycket vederhäftigt och klart, och uppställningen är sådan att
en vidare utveckling av behandlingen är lätt att utföra, där
man så önskar. Smörjningsproblemens behandling är dock
ej särskilt utförlig.
Bokens utförande är i fråga om tryck och papper
mycket gott, men inbindningen är dålig.
Såsom uppslagsbok för konstruktörer är boken att
betrakta såsom mycket värdefull i all synnerhet för sådana
som ej ofta har anledning att befatta sig med
kuggväxel-konstruktion och därför har behov av en relativt utförlig
handledning som är lätt att slå i. Lars Luthman
Studies ön the production of strong phosphoric acid
according to the wet anhydrite process, av SvEN
Nor-dieingirien. IVA Handl. nr 206. Generalstabens Litografiska
Anstalt, Stockholm 1951. 11 s., 7 tab. 3 kr.
Vid sönderdelning av råfosfat med svavelsyra kan man
få kalciumsulfatet i form av dihydrat CaS04 • 2 HsO,
hemi-hydrat CaS04 • V2 H20 eller anhydrit CaS04. Vid
framställning av fosforsyra enligt den våta metoden leds
processen vanligen till bildning av dihydrat, men man kan
också lätt åstadkomma hemihydrat. I båda fallen fås
fosforsyra med ca 30 °/o P205 som måste indunstas till
45—50 fl/o P5Oß innan den kan användas för framställning
av dubbelsuperfosfat.
Det har emellertid visat sig att man genom att leda
processen till bildning av anhydrit direkt kan få fosforsyra
med 45 °/o P»05, och förf. beskriver hur detta går till. SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
