- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 82. 1952 /
659

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 19 augusti 1952 - Val av stoftavskiljare, av Karl Nilsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12 augusti 1952

659

Fig. 3. van
Tongeren-cyklon t.v. och cyklon av
äldre typ t.h.

kornstorleken, q stoftkornets täthet i kg/m3 och
6 formfaktorn.

Formeln förutsätter att Stokes lag gäller. I
följande tabell anges formfaktorn och tätheten för
olika material.

Material Formfaktor Täthet
kg/m3
Sågspån, torr ...... . .. . 4,2 550
våt ...... . ... 3,5 1 000
Flis ............... ... 4,2 850
Vete .............. .... 1,25 1 260
Råg ............... .... 1,2 1 250
Havre ............. ... 1,4 1 250
Linfrö ............ ... . 0,85 1 250
Majs .............. .... 2,3 1 250
Antracit ........... .... 1,9 1 450
Stenkol ........... , .. . 1,9 1 260
Aska .............. ... 1,65 1 080
Sand .............. . ... 2,6 2 650
Grus .............. .... 2,5 2 650
Stendamm ......... .... 2,6 2 300
Finkornigt damm
Mjöl .............. .... 2,5 1 200
Cement ........... .... 2,5 2 100
Sand ............. . ... 2,6 2 600
Sinterdamm ....... . ... 2,8 4 000
Slipdamm ......... .... 2,8 7 000

Olika typer av stoftavskiljare

När man skall välja en stoftavskiljare har man
fyra olika huvudgrupper att tillgå, nämligen:
avskiljare som grundar sig på massverkan, på
silverkan, på stoftagglomeration med efterföljande
avskiljning samt på elektriska krafter.

Avskiljare grundade på massverkan

Den vanligaste avskilj ären, som grundar sig på
massverkan, är cyklonen. I denna åstadkommes
avskiljningen genom att gasströmmen bibringas
en roterande rörelse, varvid stoftpartiklarna av
centrifugalkraften drivs ut mot mantelytan, där
de under fortsatt rotation och under inverkan
av tyngdkraften "skruvas" ned till stoftuttaget.

Cyklonens avskilj ningsförmåga är en funktion
av en avskilj ningsfaktör v2/rg som anger
förhållandet mellan centrifugalkraftens och
tyngdkraftens effekt på bortförandet av en partikel ur
en gasström10.I denna formel betyder r
cyklonens radie (m), v gasens inloppshastighet (m/s)
och g tyngdaccelerationen (m/s2).

Sannolikheten för att en partikel avskiljes11 är
väsentligen beroende av uttrycket

ti n v (g — qg)
9 rib

där 11 är gasens viskositet, b gasströmmens bredd
(skillnaden mellan cyklonens och centralrörets
radier), n antalet varv, som gasströmmen gör i
avskilj ären, v stoftpartiklarnas tangentiella
hastighet, q stoftpartiklarnas täthet och Qg gasens
täthet.

De ökade kraven på bättre avskiljare medförde
en utveckling av de vanliga cyklonerna (fig. 3,
t.h.), och på ett flertal håll arbetade man på att
få fram högeffektcykloner. Den holländske
ingenjören Hermanus van Tongeren kom fram
med den nu så kända konstruktionen, som bär
hans namn (fig. 3, t.v.) Han har liksom flera
andra ökat antalet varv, som gasströmmen gör i
avskilj ären, vilket bl.a. innebär att avskiljarens
höjd har ökats. Dessutom utnyttjas
dubbelvirveln genom en anordning, som kallats "shave
off". Detta innebär att en pålagd spiral på
cyklonens cylindriska del leder det i övre ringvirveln
anrikade stoftet ned till cyklonens nedre,
koniska del. Härigenom vinner man dels att detta
stoft hindras från att periodvis medfölja gasen
ut genom centralröret och dels att slitaget i
cyklonens övre del minskas.

En annan väg att erhålla hög avskilj ningsgrad
med cykloner är att minska cyklonernas
diameter, varvid man bygger samman ett stort antal
småcykloner till avskilj araggregat. Denna metod
är mycket spridd. Som exempel på dylika
konstruktioner kan nämnas Feifel’s
Wirbelsieb-cy-kloner12 och Prat—Daniels’ Aerotec avskiljare13.

Svårigheten med småcyklonavskiljare är att få
jämn gas- och stoftfördelning mellan de många
småcyklonerna. Dessa konstruktioner uppvisar
nämligen ofta helt oväntade och oregelbundna
slitfenomen, som inte kan bero på annat än att
man på vissa punkter fått för hög gashastighet
och för hög stoftkoncentration. Båda dessa
faktorer ökar slitningen och gör avskilj ningsgraden
lägre än beräknat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1952/0675.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free