Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 19 augusti 1952 - Val av stoftavskiljare, av Karl Nilsson - Korrosion av lagermetaller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 augusti 1952
nå ett gott resultat även för mindre partiklar är
man tvungen ha småcykloner eller motsvarande.
Som synes av diagrammet överlappar
slangfiltret, venturiavskiljaren och elektrofiltret varandra
och det blir i sådana fall en anskaffnings- och
driftkostnadsfråga vad man skall välja, om det
är tekniskt möjligt att använda alla tre.
I många fall är valet av avskiljare givet genom
att det gäller att återvinna så värdefullt stoft, att
det betalar sig att använda den allra bästa
avskilj ären. I andra fall då stoftet kanske endast
utgör en irriterande faktor, t.ex. genom
nedsmutsning av omgivningen, kan det vara mycket
svårt att fastställa hur långt man behöver gå,
men en viss ledning kan man få av de
bestämmelser som tillämpas utomlands.
Ekonomiska frågor
De ekonomiska frågorna är främst
driftsekonomi, utrymmesbehov och anskaffningskostnad.
Kraftförbrukningen är väsentligt olika för olika
avskiljare, fig. 17. Elektrofilter har en låg
förbrukning, medan venturiavskiljare har mycket
hög. Dessa kurvor är emellertid approximativa
och stora förenklingar har gjorts för att få dem
överskådliga.
Underhållskostnaderna varierar något för olika
typer. Slitningen är minst hos elektrofiltret, som
ju arbetar med mycket låga gashastigheter. Mest
underhåll kräver i allmänhet slangfilter, där man
får räkna med att byta eller i varje fall ta ut och
tvätta slangarna med något års mellanrum.
Un-derhållskostnàderna är för övrigt i så hög grad
beroende av det stoft som skall avskiljas, att det
är omöjligt att ge några ytterligare generella
uppgifter.
Utrymmesbehovet för de olika typerna framgår
av följande tabell
Elektro- Ven- Slang- Para- van
filter turi- filter klon
Ton-avskiljare geren-
cyklon
Kvalitetsfaktor k.. 20 20 20 7 4,5
Utrymesbehov i m3
per 1 000 m3/h
behandlad gas..........1,3 1,3 2,6 0,5 1,2
Anläggningskostnaden beror i hög grad på
typen och det är svårt att göra en exakt
prisjämförelse. Ungefärliga jämförelsetal för kostnaden
i förhållande till kapaciteten anges i fig. 18. Det
bör dock framhållas att den relativa kostnaden
varierar oavlåtligt, beroende på olika variationer
i priser på olika material och på arbete samt av
tillverkningsmetoderna.
Av fig. 18 framgår, att kostnaden per m3/h
givetvis sjunker med växande storlek på
avskiljar-na. Man ser också, att för avskiljare som skall ha
hand om mer än 30 000—40 000 m3/h luft
kommer van Tongeren-cyklonen icke ifråga utan här
665
Fig. 17. Jämförelsetal
för prisenhet i
förhållande till volymenhet.
blir småcyklonaggregatet Paraklon för
närvarande den billigare typen. Elektrofilter för mycket
små gasmängder ställer sig ännu ganska
dyrbara och man kan i allmänhet icke
rekommendera dem för gasmängder under 20 000 m3/h.
Det finns givetvis undantag, t.ex. tjäravskiljare,
där elektrofilter ligger i samma prisklass soin
mekaniska avskiljare.
Litteratur
1. Erikson, H: Luftbehandling — nomenklatur, definitioner,
rekommendationer och normer. IVA Medd. nr 122, Stockholm 1948.
2. Gibbs, W E: Clouds and smokes. Philadelphia 1924.
3. Munger, H P: Present status of air-pollution research. Mech.
Engng 73 (1951) s. 405.
4. Sylvan, S: Material i styckeform. Fläkten 1943 s. 79.
5. Wiberg, K V: Kornstorleksbestämning i vindsikt med
spiral-formig luftström. Tekn. T. 74 (1944) s. 1047.
6. Lappee, C E: Mist and dust collection. Heating, Piping a. Air
Cond. juli 1944 s. 410.
7. March, A: Smoke, the problem of coal and the atmosphere.
London 1947.
8. Mc Cabe, L C, Ro se, A H, Hamming, W J, & Miets, G H: Dust
and fume standards, Ind. a. Engng Chem. 41 (1949) s. 2388.
9. Osvald, H & Sundelin, G: Åtgärder i syfte att nedbringa
rökskadorna från industrier m.m. Motion nr 189. Bih. Riksdagens Prot.
1950, 3 saml. s. 175—189.
10. Drinker, P & Hatch, T II: Industrial dust. New York 1936.
11. Schmidt, \V A: Electrical precipitation and mechanical dust
collection. Ind. a. Engng Chem. 41 (1949) s. 2428.
12. Armuske, M J: Entwicklung und Stånd der
Feifel-Wirbelsieb-Entstaubungsanlagen. Arch. Wärmewirtsch. u. Dampfkesselw. 25
(1944) nr 5/6 s. 95.
13. o’Breen, J E: Dust recovery i "Report ön the Conference ön
Pulverised Fuel, Harrogate 1947". Institute of Fuel, London 1947
s. 784.
14. Sylvan, S: Separator, US Pat. nr 2.482.642 (1946).
15. Jones, W P: Development of the Venturi scrubber. Ind. a.
Engng Chem. 41 (1949) s. 2424.
16. JoxiSTONE, H F & Roberts, M H: Deposition of aerosol
par-ticles from moving gas streams. Ind. a. Engng Chem. 41 (1949)
s. 2417.
17. Hiedemann, E: Grundlagen und Ergebnisse der
Ultraschall-forschung. Berlin 1939.
18. St. Clair, H W: Agglomeration of smoke, fog and dust
par-ticles by sonic waves. Ind. a. Engng Chem. 41 (1949) s. 2434.
19. Bergman, L: Der Ultraschall. Berlin 1939.
20. Wästvind, A: Electrical precipitation of dust etc. in gases.
Techn. Achievements Asea Res. 1946 s. 338.
Korrosion av lagermetaller, t.ex. sadana innehallande
bly och kadmium, genom organiska syror som uppstår
vid oxidation av smörjmedlet förhindras genom tillsats av
indium till lagermetallen. Indium bildar en korrosionsfast
v ta genom en kombination av metallisering och diffusion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
