Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 2 september 1952 - Principer och metoder för fjärrmätning, av Tord Wikland, Rune Ferngren och Dag Hartman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 september lf)52
699
MK
Fig. 5. Fjärrmätning enligt impulsfrekvensmetoden (Asea-Ermi); SM sändarmätare,
GL glödlampa, FC fotocell, F förstärkare, GS grundströmdon, T
transmissionsutrustning, U uppladdningsdon, MK mätkondensator, K konstantspänningsdon, VI
vrid-spoleinstrument, Kl korsspoleinstrument.
dre rektangulära pulser med en frekvens av
15—20 p/s. Allmänt kan sägas, att ändringar i
mätstorheten återges desto snabbare ju högre
frekvensen är. Det är därför i och för sig
lämpligt att välja hög frekvens. Detta kräver dock
stor bandbredd samt ökar slitningen på reläer
m.m. I de fall då mätvärdet önskas överfört på
bråkdelen av en sekund måste ett frekvenssystem
ined stort frekvensområde tillgripas. Då
emellertid inställningstider på några sekunder vanligen
kan tillåtas, föredrages ofta, och kanske inte
minst på grund av dess enklare konstruktion, ett
pulsfrekvenssystem.
Det i samarbete mellan Asea och Ermi
utvecklade pulsfrekvenssystemet (fig. 5) arbetar med
en frekvens på mellan 2 och 6 p/s.
Sändarorga-net är en roterande mätare, vilken förutom
mä-tarskivan har ett tandhjul. En ljusstråle
passerar via ett prismasystem tandhjulet och träffar
därefter en fotocell. Strömvariationerna i denna
omvandlas i en rörkombination till rektangulära
pulser med pulsfaktorn 0,5. Mätarskivans
mätsystem kan utföras för effekt, växelspänning
eller likström.
Förutom av mätarorganets moment påverkas
skivan av ett moment, som alstras av en konstant
ström från grundströmdonet. När endast en
mätvärdesriktning förekommer, injusteras
grundströmdonet så, att mätaren vid mätstorheten noll
lämnar 2 p/s. Vid två mätvärdesriktningar
inställes grundströmdonet så, att den utgående
frekvensen även då ligger mellan 2 och 6 p/s.
Härigenom vinnes goda inställningsegenskaper för
systemet, samtidigt som grundfrekvensen (2 p/s)
kan användas som kriterium på att utrustningen
är intakt.
Den så erhållna pulsfrekvensen överföres på
godtyckligt sätt till mottagarstationen, där den
omhändertages av ett uppladdningsdon. Detta
kan i princip uppfattas som en
Wheatstonebrygga med det variabla motståndet ersatt av en
relä-kondensatorkombination. Uppladdningsrelät
pulserar i takt med sändarmätaren och dess
växlingskontakt inkopplar växelvis de båda
mätkon-densatorerna. Den för ögonblicket inkopplade
kondensatorn uppladdas med en bestämd energi-
mängd, samtidigt kortslutes den andra
kondensatorn, varvid urladdning sker genom
motståndet. Då växlingskontakten ändrar läge, är den
urkopplade kondensatorn således beredd att
uppta en ny laddning.
Uppladdningsströmmarnas medelvärde blir direkt proportionellt mot
pulsfrekvensen, vilket innebär, att
relä-konden-satorkombinationen kan betraktas som en
resi-stans, vars motståndsvärde är omvänt
proportionellt mot pulsfrekvensen.
Bryggan är så balanserad, att strömmen genom
instrumentgrenen är noll vid 2 p/s.
Instrumentströmmen är normalt 1—2 mA.
Uppladdningsenergin och därmed instrumentströmmen är
också proportionell mot spänningen och därför
måste antingen denna hållas konstant eller
också ett korsspoleinstrument användas.
I Siemens pulsfrekvenssystem återkommer den
från kompensationsgivaren bekanta
rörkoppling-en, varvid dock en mätare träder i stället för det
kombinerade mät- och kompensationssystemet.
En tandad skiva på mätaxeln övertar
aluminiumflaggans funktion. Pulsfrekvensen ligger i
regel mellan 3 och 15 p/s. Siemens har också en
pulsfrekvensgivare utan roterande system (fig.
6). Anordningen består av en kompensations-
Fig. 6. Fjärrmätning enligt impulsfrekvensmetoden
(Siemens’ icke roterande givare); a kompensationssystem, b
mätsystem, e kipprelä, f sändarrelä, g kompensationsrelä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
