Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 2 september 1952 - Nya metoder - Värmeväxlare för svaveldioxid, av SHl - Metallsmältning utan degel, av sah - Kolsyra för kylning av skärande verktyg, av SHl - Tätning av plana dammluckor, av Sigurd Edholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
706
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Tvärsnitt av
dubbelrör för värmeväxlare.
nia godstjocklek. Arean mellan rören är ungefär lika med
innerrörets. Innerröret tillverkas i rörpress och träs in i det
yttre, varefter båda lindas till en spiral 1 m i diameter och
ca 2 m hög (Chemical Engineering nov. 1951). SHl
Metallsmältning utan degel. Kravet på stor
renhetsgrad för vissa metaller med hög smältpunkt som nu har
blivit aktuella medför avsevärda framställningssvårigheter.
När sålunda zirkonium, vanadin, molybden och titan
smältes i deglar, är det oundvikligt att en del av smältan
reagerar med degelmaterialet, som förorenar metallen.
Att helt kunna avskaffa degeln, dvs. smälta metallen utan
beröring med något annat än t.ex. gasmolekyler — och då
helst i vakuum, har hittills förvisats till de fromma
önskemålen. Man har emellertid nu lyckats åstadkomma
konststycket att smälta en metallmassa, som hålles svävande i
luften med hjälp av elektrodynamiska krafter.
Metallstycket placeras mellan två lätt koniska,
horisontella kopparspolar, uppställda på några centimeters
avstånd från varandra. Då en växelström av t.ex. 10 000 p/s
släppes på, lyftes metallstycket och håller sig svävande i
luften mellan spolarna, samtidigt som det börjar spinna
runt. Metallen upphettas genom induktionsverkan och
smälter slutligen, varvid den antar formen av en snurra
med högt varvtal.
Metoden har hittills tillämpats endast i laboratorium och
bara på ett fåtal metaller. Något större användning har
den fått i vissa fall då metallen icke behöver upphettas till
smältning, t.ex. vid undersökning av metaller för
glödlampor, elektronrör o.d. (Engineers Digest febr. 1952). sah
Kolsyra för kylning av skärande verktyg. Utvecklingen
av svårbearbetade legeringar har riktat uppmärksamheten
på kylningsproblemet vid bearbetning av metaller med
skärande verktyg. Ett sätt att öka skärhastigheten är
visserligen användning av verktyg med större varmhårdhet,
men denna utväg torde nu ha utnyttjats till det yttersta.
Ett annat sätt är åstadkommande av effektiv kylning av
verktyget antingen genom användning av nya kylmedier
eller nya sätt att tillföra dem (Tekn. T. 1952 s. 360).
Ett av de nya kylmedierna är kolsyra (Tekn. T. 1952
s. 18.) Denna har fördelarna att inte ge stänk eller dimma,
alt möjliggöra god temperaturreglering och att inte reagera
med arbetsstycket. Vid användning av kolsyra som
kylmedium har man kunnat bearbeta legeringar för vilka
tidigare utnyttjade skärvätskor visat sig oanvändbara.
Skärhastigheten har kunnat ökas, och hårdmetallverktyg har
kunnat bytas ut mot sådana av snabbstål. Verktyg kan
slipas med stor hastighet, och hårdmetall kan finslipas på
kiselkarbidskivor i stället för diamantskivor.
Kolsyrans nackdelar som kylmedium är liög kostnad,
därför alt den inte kan återvinnas, behovet av ventilation av
arbetslokalen, möjligheten att personskador kan uppstå
genom kontakt med den mycket kalla kolsyrastrålen och
hög anläggningskostnad (utrustning för en liten verkstad
kostar ca 2 500 $).
Kylningen sker genom att spruta flytande kolsyra mot
skärzonen med sådan hastighet, att rumstemperatur
bibehålls där. Kolsyran kommer under 60 kp/cnr tryck till
ett eller flera munstycken, så konstruerade att de avger
en bestämd kvantitet kolsyra, och placerade så att det vid
skärningen alstrade värmet förs bort. När den flytande
kolsyran lämnar munstycket övergår den till kolsyrasnö
som vid atmosfärtryck sublimerar vid — 78°C. Den
absorberar värme mycket snabbt, och det blir härigenom möjligt
att hålla nästan konstant arbetstemperatur.
I USA används kylning med kolsyra i stor utsträckning
vid många typer av bearbetning av svårhanterliga
legeringar, t.ex. vid svarvning, borrning, fräsning, hyvling,
gängning, driftning, kärnborrning och slipning. Arbetsstycket
förblir torrt, ty inga andra ämnen än kolsyra tillförs. När
bearbetningen utförts är det rent och fullt färdigt för nästa
steg i tillverkningen.
Värmebehandlat stål kan lätt bearbetas med kolsyra som
kylmedium. Kugghjulsämnen härdade till 50 Rockwell C
bearbetas sålunda med snabbstålsverktyg. Ett ämne av
krom molybdenstål med 43 Rockwell C kan färdigställas
på 1 h med kolsyra mot 4 h med tidigare använda
skärvätskor. Vid bearbetning av legeringar innehållande 20—
25 fl/o krom, 10—14 lo/o nickel och 2,5—3,5 ’% volfram har
man kunnat öka skärhastigheten från 24 m/min med 0,25
mm/r matning till 90 m/min vid 0,5 mm/r matning genom
att använda kolsyra. Man kan hålla små toleranser, och
materialet härdas inte, dess yta komprimeras inte och får
inga grader vid bearbetningen.
Rostfritt stål 18-8 och rena kromstål blir med kolsyra
som kylmedium friskärande vid stor skärhastighet. Man
har grovbearbetat 18-8-stål med en skärhastighet på 90
m/min och finbearbetat det med 270 m/min vid
rumstemperatur. Andra legeringar som med framgång kunnat
bearbetas är t.ex. Hastelloy A, B, C och D, Multimet,
Haynes 25 och precisionsgjuten av andra legeringar med
hög nickel-, krom- och kobolthalt. Titanlegeringar oxideras
inte vid bearbetningen, om man kyler med kolsyra.
Härigenom kan spånen tillvaratas (E J TangIERMAN & P E
Brunbeirg i American Machinist 3 mars 1952). SHl
Tätning av plana dammluckor. Den vanliga metoden
för tätning mellan dammluckor och murverket är att
använda gummivulstpackningar, vilka får släpa mot
betongmurarna fastgjutna tätlister av stål. Metoden har
emellertid nackdelen att gummipackningen slites och kan "kalva".
Fördelaktigare är därför om packningarna trycks mot tät-
Fig. 1. Anordning för
tätning av plana
dammluckor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
