- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 82. 1952 /
715

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 9 september 1952 - Framställning av mangan ur järnhaltiga råvaror, av Gotthard Björling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16 september 1952

■ 715

ständig utlakning av mangan, då
ammoniumsulfat inte är ett särskilt kraftigt lösningsmedel. För
knebelit är den ej lämplig5.

Vid läkning med svaveldioxidvatten behandlas
reduktionsgodset med kallt vatten under
inblåsning av S02 utan lufttillträde. Härvid bildas
mangansulfit, som är lösligt i närvaro av överskott
på S02. Lösningen skiljes från lakresten och
uppvärmes, varvid S02 avgår och man får en
fällning av manganhydroxid och basiskt sulfit.
Denna avfiltreras och kalcineras till Mn03,
varvid ytterligare S02 frigöres. All S02 återföres till
processen.

Denna process låter bestickande enkel men har
flera nackdelar. Först bildas utom MnS03 även
MnS04, som inte kan fällas vid upphettning.
Vidare blir utlakningen ofullständig i den kalla,
endast svagt sura lösningen. Slutligen blir
också utfällningen ofullständig, varför filtratet
måste cirkulera och en del av det fällas på annat
sätt.

Vid läkning med salpetersyra kan behandling
en utföras vid hög temperatur och lufttillträde.
Den erhållna mangannitratlösningen filtreras
ifrån, indunstas först i indunstningsapparatur
och sedan till torrhet på torkvalsar, varvid
nitra-tet sönderfaller enligt formeln

Mn(N03) 2 = Mn02 + 2 N02

De nitrösa gaserna absorberas i vatten för
regenerering av salpetersyra. Denna metod har
utarbetats av Nossen6, som även studerat den i
halvstor skala. Metoden ger bättre utbyte än de
andra lakningsmetoderna och kan även
användas på malmer med t.ex. 10—13 % Mn, 25—
40 % Fe och 15—35 % Si. Salpetersyra och
värme för indunstare och torkvalsar drar de största
kostnaderna.

Dean20 har funnit, att manganoxid är lättlöslig
i starkt ammoniakaliska karbamatlösningar.
Genom att tillföra kolsyra och minska
ammoniak-halten genom uppvärmning utfälles kristallint
mangankarbonat. Karbamatet regenereras av
kolsyra och ammoniak.

Eftersom elektrolys av en lösning är den enda
metod, som direkt ger ren manganmetall, har
denna metod varit föremål för ett stort antal
undersökningar under senare tid. Efter filtrering och
noggrann rening av elektrolyten utfälles omkring
två tredjedelar av dess manganinnehåll i
diafragmaceller; resten cirkulerar.
Returelektro-lyten innehåller ca 40 g/1 MnS04 och ca 135 g/1
(NH4)2S04 och är ett ganska bra lösningsmedel.
I USA har denna process varit och är fortfarande
föremål för stort intresse9-10; särskilt vid Bureau
of Mines har man gjort en hel del
undersökningar. På sistone har man gjort försök med att
använda kloridlösningar19, varvid man kunnat
uppnå vissa fördelar, vilka emellertid till stor del
uppvägs genom korrosion av apparaturen.

Läkning efter sulfaterande röstning

Malmen rostas med svavelkis eller magnetkis
vid ca 800°C, varvid manganet övergår till
MnS04 medan eventuellt bildat FeS04
sönderdelas till Fe203. Genom läkning med vatten och
filtrering kan man lätt skilja mangan och järn.
Olika metoder för behandling av den erhållna
mangansulfatlösningen har utarbetats.

Lösningen indunstas till torrhet och sulfatet
kalcineras, varvid det vid ca 900°C övergår i
Mn203. Detta är en enkel om än ej särskilt
elegant metod att framställa ett rent
mangankoncentrat.

Rostgodset lakas med en
ammoniumsulfatlös-ning. Efter filtrering inblåses ammoniakgas och
luft i lösningen och man får då en fällning av
Mn(OH)3, som filtreras av och kalcineras till
Mn203. Till filtratet, som endast innehåller
ammoniumsulfat, sättes kalk. Blandningen
upphettas för frigörande av för processen
erforderlig mängd NH3, och efter avfiltrering av den
bildade gipsen är ammoniumsulfatlösningen klar
för ny läkning.

Genom tillsats av kalciumklorid överförs
mangansulfatet till klorid, och den bildade gipsen
avfiltreras. Mangankloridlösningen försättes med
kalk och luft inblåses, varvid man får en fällning
av Mn(OH)3. Fällningen filtreras av och
kalcineras; den sålunda regenererade
kalciumklori-den kan användas på nytt.

Genom tillsats av kalciumnitrat överförs
mangansulfatet på analogt sätt till nitrat. Efter
avfiltrering av gipsen indunstas
mangannitratlösningen till torrhet och kalcineras. Därvid bildas
Mn02, och de frigjorda nitrösa gaserna
absorberas i kalk för regenerering av kalciumnitrat.

Läkning efter klorerande röstning

Malmen rostas med koksalt och sulfider vid
måttlig temperatur — på samma sätt som t.ex.
fattiga kopparmalmer rostas klorerande — och
lakas med vatten.

Denna metod ger goda manganutbyten men
erbjuder knappast några fördelar framför
sulfaterande röstning.

Diverse metoder utan förbehandling

För att inbespara dyrbar torkning före
förreduktionen har metoder, vid vilka godset
behandlas direkt, tilldragit sig stort intresse.

Vissa manganmineral, t.ex. pyrolusit,
psilo-melan, och wad samt karbonatmineral efter
kal-cinering, reagerar direkt med svaveldioxid och
vatten under bildning av mangansulfatlösning.
Vid denna läkning arbetar man med lufttillträde,
varför absorptionsapparatur för rening av
svaveldioxiden inte behövs, utan man kan använda
vanlig, ren rostgas. Den klarfiltrerande
lösningen behandlas i huvudsak enligt samma principer,
som angivits för läkning efter sulfaterande rost-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1952/0731.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free