Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 9 september 1952 - Sprödbrott i mjuka kolstål, av Cyrill Schaub - Användningen av metallbälgar i mätinstrument - Variabla färgfilter - Timmerbarkning med vägskrapa - Kvicksilverflaskor av polyeten - En dieselvält med automatisk växellåda - Bägare för laboratoriebruk av polyeten - Prärievargar dödas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
Establishment, Rosyth, Storbritannien. Denne använder en
dragprovstav, varvid materialets temperatur varierar
linjärt från — 80°G till + 60°C från provets ena sida till den
andra. På den kalla sidan initieras ett sprödbrott
(anvisning och slagpåkänning med pneumatisk hammare).
Sprödbrottets fortplantning och uppbromsning har
studerats för olika material, dragpåkänningar och
temperaturer. Sprödbrottets fortplantningshastighet i ce-järn är av
storleksordningen ca 1 000 m/s. Då de elastiska vågornas
fortplantningshastighet i stål är ca 5 000 m/s bör, för
eli-minering av belastningsanordningens inverkan på
sprödbrottets fortplantning under själva brottet, provstavens fria
längd vara minst tio gånger dess bredd. Provstaven enligt
Robertson synes oss vara för kort; därför bör hans
resultat tas med en viss försiktighet.
Robertsons metod måste dock anses vara ett stort
framsteg jämfört med de tidigare teknologiska metoderna, då
man på den av honom inslagna vägen i princip kan
hoppas få för konstruktören användbara resultat. Enligt vår
åsikt bör man dock frångå gradientmetoden och prova
materialet vid olika konstanta temperaturer och
belastningar.
Robertsons undersökningar och vissa på senare tid i
Sverige utförda arbeten med initiering av sprödbrott i
dragna provstavar visar att en nödvändig och tillräcklig
förutsättning för fortplantning av ett begynnande
sprödbrott utgöres av en tillräckligt hög dragpåkänning i
materialet. Denna kritiska dragpåkänning är för varje
material en funktion av temperaturen.
De erhållna resultaten kan fenomenologiskt sammanfattas
därhän, att en konstruktion utförd i ett visst material och
vid en viss drifttemperatur är säker emot sprödbrott
endast om dragpåkänningarna i de bärande delarna är
mindre än materialets "sprödbrottgräns" Ok vid temperaturen i
fråga. Under dessa villkor är konstruktionen "stabil". Är
däremot dragpåkänningarna större än Ok, är
konstruktionen "labil", dvs. ett begynnande sprödbrott fortplantar sig
obehindrat i materialet. En fördjupning i den eventuella
primära anledningen till "första" sprickan är av naturliga
skäl ofruktbar, då den ligger utanför mänsklig kontroll.
En i ovanstående bemärkelse "labil" konstruktion behöver
givetvis ej nödvändigtvis gå till brott, lika litet som ett
sprängämneslager måste flyga i luften, men möjligheten
därtill finnes alltid om en initiering tillfälligtvis äger rum.
Den fysikaliska mekanismen vid sprödbrott i mjuka
kolstål har utretts av W H Bruckner (Welding J. 1950 s. 467,
med efterföljande diskussion 1951 s. 255, 459). Han visar
genom en metallografisk undersökning att mikroskopiska
bristningar primärt kan inträffa i perlitens
cementitlamel-ler. Vidare visar han att bristningar i ferriten ofta
uppträder i närheten av mekaniska tvillingar (Neumanns
lameller) eller i anslutning till dessa. Hos glödgade material
med sfäriodiserad cementit utgår primära bristningar ofta
från korngränscementit.
Enligt vår åsikt är sprödbrottproblemet i första hand
beroende av ac-järnets, dvs. ferritens fysikaliska egenskaper.
Primära bristningar i cementiten utgör därvid endast
bi-fenomen, sammanhängande med den i cementiten
inneboende sprödheten. Att en ogynnsam fördelning av
cementit kan öka ett materials benägenhet för sprödbrott är
mycket sannolikt, men detta har ej med huvudfrågan att
göra. Benägenhet för sprödbrott är karakteristiskt för
oc-järnet och uppträder även hos mycket lågkolhaltiga
material. Vi kan hänvisa till undersökningar utförda av J D Fast
i Eindhoven, som studerat vakuumsmälta rena järn med
noggrant doserade tillsatser av C, N, O, Mn m.fl.
Det har slutligen visat sig, att även submikroskopiska
se-grationer, inneslutningar av icke metalliska ämnen samt
eventuellt utskilda faser, om de föreligger i lamellär form
parallellt med valsytan, kan påverka omslagstemperaturen
hos materialet vid en teknologisk provning genom
üpp-spjälkning, varigenom spännings- och
deformationstillståndet i provet ändras. Även detta är dock ett bifenomen,
TÉ3KNISK TIDSKRIFT
och har ej med den fysikaliska sidan av
sprödbrottspro-blemet att göra.
Med anledning härav torde man som arbetshypotes kunna
förutsätta, att mekanisk tvillingbildning i
-järnkristallerna in statu nascendi under tillräckligt hög dragspänning
ger upphov till sprödbrottet. Den mekaniska
tvillingbildningen är en mycket spontan deformationsmekanism och
innebär en plötslig omorientering av en del av
a-järnkristallen. I ett visst ögonblick befinner sig alla atomerna inom
det berörda området i rörelse. Att kohesionen under denna
process är momentant nedsatt synes oss vara mycket
sannolikt.
Det är bekant, att deformationsmekanismen i kristallina
material med rymdcentrerat kubiskt eller hexagonalt
gitter kan ske enligt två olika vägar, dels genom translation,
dels genom mekanisk tvillingbildning. Vidare vet man, att
båda dessa deformationssätt erfordrar var sin kritiska
skjuvspänning för att komma till stånd. Vid givna yttre
och inre betingelser träder av dessa båda mekanismer den
med den lägre kritiska skjuvspänningen i funktion.
Alla faktorer som är ägnade att höja den kritiska
skjuvspänningen för translation, såsom låg temperatur, hög
deformationshastighet, föregående kallbearbetning,
utskilj-ningar och åldring, verkar därför gynnande för mekanisk
tvillingbildning. Samtidigt är det bekant, att ovannämnda
faktorer även verkar befordrande på det spröda brottets
uppkomst och fortplantning. Ett fysikaliskt samband
mellan dessa fenomen torde därför knappast kunna förnekas.
Problemet måste givetvis studeras mycket mera
ingående med fysikaliska metoder, och det är vår fasta
övertygelse att en dylik undersökning kommer att visa sig
vara fruktbringande för det länge omdebatterade
spröd-hetsproblemets definitiva klarläggande.
Användningen av metallbälgar i mätinstrument för
tryck eller temperatur har begränsats av behovet att
förstora rörelsen. Om man emellertid längs en generatris av
bälgen svetsar fast ett metallband, uppstår på diametralt
motsatt sida en förstorad vinkelrörelse, som direkt kan
överföras till en visare.
Variabla färgfilter består av två eller flera parallella
skivor, av vilka en är ett neutralt polarisationsfilter och
de andra polariserar ljus med vissa våglängder. Vid
vridning av elementen i förhållande till varandra ändras det
av filtret genomsläppta ljusets färg både till nyans och
mättning.
Timmerbarkning med vägskrapa har tillämpats i USA.
Vid skrapan var fäst en hyvel som upprepade gånger fick
gå över de 20 m långa stockarna av lärkträd, som lades
ned i en grund grav.
Kvicksilverflaskor av polyeten har visat sig praktiska
för fyllning av termometrar, manometrar och andra
mätinstrument. Kvicksilvret kan lätt doseras genom
hopklämning av flaskan, och metallen är icke heller utsatt för
förorening.
En dieselvält med automatisk växellåda ger jämnare
vägbeläggning. Med vanlig växellåda får man gärna
märken i asfalten på grund av vältens stillastående under den
långsammare riktningsväxlingen.
Bägare för laboratoriebruk av polyeten kan inte slås
sönder och är fullständigt resistenta mot de flesta syror
(även fluorvätesyra), alkalier och ett stort antal organiska
ämnen vid temperaturer mellan — 30 och + 65°C.
Prärievargar dödas utan att pälsen skadas med hjälp av
en fälla, som sprutar en laddning cyankalium direkt in i
munnen på rovdjuret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
