Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 9 september 1952 - Metallbeläggningar som ytbehandling, av Uno Trägårdh - Världsskeppsbyggeriet vid halvårsskiftet 1952, av N Lll - Kraftverk på Sardinien, av G Lbg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
720
TÉ3KNISK TIDSKRIFT
Vilken metod som bör väljas vid zinkbeläggning är en
lämplighets- och ekonomisk fråga och betyder praktiskt
taget ingenting ur korrosionssynpunkt.
Det bör observeras att zink i beröring med varmvatten
(över 60°C) icke utgör något korrosionsskydd för stål på
grund av att dess potential ändras. Zink blir nämligen i
varmvatten ädlare än stål och ger därför icke längre något
katodiskt skydd. För varmvattenberedare är alltså
zinkbeläggningar direkt korrosionsbefordrande.
Under vissa förhållanden då korrosionsmediets pH är 7
eller vid atmosfärisk korrosion kan ziznkens skyddsvärde
förstärkas genom behandling med passiverande medel. Ett
dylikt förfarande är kromatering, som innebär att ett
mycket tunt men tätt zinkkromatskikt åstadkommes genom
doppning i svagt sura dikromatlösningar.
Normer för metallbeläggningar
År 1932—33 började man i Frankrike utarbeta de första
normerna för metallbeläggningar. Orsaken var en större
förlust som franska järnvägarna gjort genom felaktig
ytbeläggning. Efter Frankrike följde snabbt normering i
Storbritannien och USA. År 1939 började i Sverige IVA:s
Korrosionsnämnds utskott 3 sin verksamhet med
norme-ringsfrågor och utgivandet av den handbok i ytbehandling
som alltjämt fortgår. Avsikten med detta arbete är att ge
såväl konsumenter som producenter hjälp i form av
rekommendationer vid metallisk ytbeläggning och
uppgörande av leveransavtal.
Världsskeppsbyggeriet vid halvårsskiftet 1952. Enligt
Lloyd’s Registers statistik var den 30 juni 1952 ett
handelstonnage om 1 190 fartyg, 5 614 183 brt under byggnad i
världen, vilket jämfört med 1 212 fartyg, 5 494 065 brt vid
årsskiftet 1951/52 betyder en ökning av tonnaget med
120 118 brt. Fördelningen på de olika länderna är följande
(motsvarande siffror vid senaste årsskiftet inom parentes):
antal fartyg
brt
Storbritannien och Nord-
irland ............... 343 (360) 2 076 241 (2 209 012)
Förenta Staterna ...... 67 ( 65) 636 064 ( 562 514)
Japan ................ 68 ( 60) 456 633 ( 294 775)
Tvskland ............. 169 (153) 405 806 ( 429 545)
Holland .............. 149 (147) 402 082 ( 321 199)
Frankrike ............. 66 ( 76) 389 330 ( 472 638)
Sverige ............... 50 ( 61) 331 993 ( 312 388)
Italien ................ 45 ( 50) 298 581 ( 275 516)
Norge ................ 49 ( 48) 146 996 ( 138 952)
Brittiska Samvälets
utomeuropeiska länder. 37 ( 37) 132 721 ( 148 354)
Danmark ............. 24 ( 23) 107 277 ( 108 700)
Belgien ............... 14 ( 15) 103 300 ( 86 641)
Spanien ............... 6? ( 75) 81 649 ( 90 332)
Finland ............... 15 ( 14) 19 540 ( 18 545)
Jugoslavien ........... 9 ( 9) 12 120 ( 13 800)
Portugal .............. 6 ( 6) 7 056 ( 5 060)
Uruguav .............. 9 ( 9) 3 624 ( 3 624)
Irländska Republiken . . 2 ( 2) 2 090 ( 2 090)
Indonesien ............ 6 ( 2) 1 080 ( 380)
Av totaltonnaget faller 36,98 ®/o på Storbritannien och
Nordirland, varjämte 2,36 "Vo kommer på Brittiska
Samväldets utomeuropeiska länder, eller tillsammans 39,34 ’"/o,
jämfört med 42,91 ’°/o vid senaste årsskiftet och 44,93 "Vo vid
årsskiftet 1950/51. Betydande ökning i byggnadstonnage
uppvisar Japan, Holland och Förenta Staterna, minskning
Frankrike.
I fråga om drivkraften fördelade sig totaltonnaget på:
brt ®/o
878 (921) motorfartyg 3 277 921 (3 430 846) 58,4 (62,5)
312 (291) ångare ____ 2 336 262 (2 063 219) 41,6 (37,5)
I de flesta länderna är det under byggnad varande
motortonnaget större än motsvarande ångtonnage, såsom i
Storbritannien och Nordirland 1 239 537 resp. 836 704 brt, och
i Tyskland 363 564 resp. 42 242 brt. I Förenta Staterna
byggs däremot 630 674 brt ångare men blott 539 brt
motorfartyg och i Japan 313 335 brt ångare och 143 298 brt
motorfartyg.
Tillverkningen av tankfartyg ökar fortfarande, från 206
om 2 335 398 brt vid senaste årsskiftet till 226 om 2 576 385
brt, eller 45,9 ’°/o av totaltonnaget, varav i:
Storbritannien och Nordirland .... 100 om 1 130 486 brt
Japan ......................................................21 om 302 550 brt
Sverige ....................................................26 om 253 795 brt
Förenta Staterna ..................................15 om 235 324 brt
Holland ..................................................15 om 163 209 brt
Italien ......................................................11 om 150 100 brt
Tyskland ................................................11 om 102 143 brt
Under 1952 års andra kvartal påbörjades totalt 243 fartyg
om 1 062 326 brt, varav i
Storbritannien och Nordirland ....... 57 om 205 641 brt
Japan .............................. 22 om 170 143 brt
Sverige ............................. 17 om 135 680 brt
/Holland ............................ 38 om 128 710 brt
Förenta Staterna .................... 11 om 118 250 brt
Tyskland ........................... 51 om 100 965 brt
Under andra kvartalet sjösattes inalles 244 fartyg om
919 369 brt, varav i:
Storbritannien och Nordirland ....... 62 om 309 018 brt
Sverige ............................ 20 om 130 999 brt
Förenta Staterna .................... 14 om 111%704 brt
Tyskland .......................... 45 om 109 580 brt
Under andra kvartalet färdigställdes sammanlagt 270
fartyg om 1 133 674 brt, varav i:
Storbritannien och Nordirland ....... 68 om 405 600 brt
Förenta Staterna .................... 12 om 142 518 brt
Tyskland ........................... 56 om 131 007 brt
Sverige ............................ 21 om 114 316 brt
Japan .............................. 19 om 107 805 brt
Av det totala byggnadstonnaget vid halvårsskiftet klassas
3 641 597 brt, eller 64,9 lo/o, i Lloyd’s Register. N Lll
Kraftverk på Sardinien. Nederbördsförhållandena på
Sardinien kännetecknas av utomordentligt rika flöden
under tiden november—mars och nästan fullständig torka
under årets övriga del. Skövlande av landets skogar har å
ena sidan medfört försumpning av en gång rika
jordbruksbygder, och å andra sidan gjort landet ökenartat. I
samband med arbeten för att förbättra klimatet har italienarna
tillmötesgått både agrikulturella och kraftsynpunkter
genom att uppföra spärrdammar för att magasinera vatten
till bevattning och för kraftalstring.
Sålunda har på västra Sardinien byggts dammar vid Tirso
och Coghinas med sammanlagt 620 milj. m8 magasin och
60 milj. kWh årsproduktion. På södra delen av ön uppför
man nu dammar vid Bau Mela, Bau Mandera, Bau
Muggeris och Sa Teula med tillsammans 65 milj. m3 magasin
och energiproduktionen 130 milj. kWh/år i tre på varandra
följande kraftstationer.
Största intresset ådrar sig dammen vid Bau Muggeris,
som är 62 m hög. Dess båda sidor lutar 100 : 45; den är av
pelartyp med 22 m breda element, vartdera med två
stödpelare.
Byggnadsarbetena hejdades tidvis av malaria, som
krävde många offer innan man började bekämpa den enligt
moderna amerikanska metoder (F TöILKIE i Der
Bau-ingenieur 1952 h. 4). G Lbg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
