Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 16 september 1952 - Brännkammare för reaktionsmotorer, av Carl Larsson - En ångkatapult - Rörmokeriet vid ultrakortvåg - Järnhaltig bauxit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
742
TÉ3KNISK TIDSKRIFT
Fig. th. Mätstråcka i brännkammarprovanläggning vid
Stal; i den bortre av de två riggarna en brännkammare
under prov, mellan dem en kopplingsplint för alla
mät-ledningar och bränsleledningar.
Fig. 15. Kompressoranläggning för brännkammar prov; t.h
en fyr stegs radialkompressor driven av en ångturbin.
ning i vikt och eventuellt i frontarea med
bibehållande av prestanda i övrigt visar att en
betydande summa kan och bör offras på
provningsarbete. Vid Stal har man sedan några år tillbaka
haft utmärkta provanläggningar att tillgå. Dessa
möjliggör inte bara utprovning av prestanda och
livslängd utan även förhållandena vid
höjdflyg-ning. Det senare är givetvis av största vikt,
då svårigheterna att bibehålla brännkammarens
prestanda såsom nämnts ökas väsentligt på höjd.
Provriggarna, fig. 14—15, kan förses med luft
enligt tre alternativ, dels med trycket 4,2 at a,
dels med 1,2 at a och slutligen med undertryck
motsvarande höjdflygning. Såväl luft som bränsle
kan kylas eller förvärmas till önskad temperatur.
All manövrering sker från ett ljudisolerat
kontrollrum, där också alla avläsningar göres.
Man kan särskilja tre huvudfaser vid
utprovning av en ny brännkaminartyp. Den första
provningen tar sikte på brännkammarens
funktionsduglighet. Denna genomföres i allmänhet vid
atmosfärtryck, då detta förenklar utprovningen
väsentligt. Med ledning av dessa prov bör man
kunna ta fram funktionsdugliga brännkammare
för de första provmotorerna, men en del prov bör
dessförinnan ha genomförts i högtrycksrigg.
Vid motorprov kan brännkammaren visa en del
brister, oftast i livslängd och kanske även ur
förbränningssynpunkt (sotavsättning m.m.) Nästa
steg i utvecklingen blir därför en förbättring av
egenskaperna vid högre tryck, varför proven i
stor utsträckning måste genomföras i
högtrycks-rigg, men även motorproven utgör en viktig fas
av denna utveckling.
Parallellt med ovan nämnda prov måste en
kontroll göras av egenskaperna på höjd, men
observeras bör att redan atmosfärproven är att
betrakta som höjdprov. En viss intensifiering av
denna provning måste man dock räkna med
under den sista delen av brännkammarens
utveckling.
Litteratur
1. Petty, D S, Wright, E P & Garn-er, F II: Fundamental work
ön combustion in Germany. BIOS fin. Rep. No. 1612, Item No. 19
s. 16.
2. Elliot, M A: Combustion of diesel fuel. SAE Quart. Träns. 1949
juli s. 490.
3. JosT, W: Explosions and combustion processes in gases. New
York 1946.
4. Loyd, P: The fuel problem in gas turbines. Proc. Instn. Mech.
Eng. 1948.
5. Wolfer, H II: Der Zünderverzug im Dieselmotor.
VDI-For-schungsheft 392, Berlin
6. Caldwell, F R, Ruegg, F W & Olsen, L O: Combustion in
moving air. SAE National Aeronautic and Air Transport Meeting,
New York, 1948 april.
7. Scurlock, A C: Flame stabilization and propagation in high
velocity gas stream. Project Meteor Report No. 19. Cambridge, Mass.
1948.
8. Watson, E A & Claäke, J S: Combustion and combustion
equip-ment for aero gas turbines. J. Inst. Fuel 1947 oktober.
9. Joyce, J R: Fuel atomisers for gas turbines. Shell ICT
Tech-nical Report No. 15.
10. Callaghan, E E & Rugceri, R S: Investigation of the
penetration of an air jet directed perpendicularly to an air stream. NACA
techn. Note No. 1645, Washington 1948.
11. Lubbock, I: Combustion problems of the gas turbine. Aircraft
Engineering 1951 juli s. 196.
12. Nerad, A J: Some aspects of lurbojet combustion. Inst.
aero-naut. Sci. Preprint No. 219, 1949 mars.
13. Way, S: Turbojet combustion chamber problems. Aero Digest
1950 febr. s. 52.
14. Sharp, J G: Fuels for gas turbine aero-engines. Aircraft
Engineering 1951 jan. s. 2.
15. Godsey, F W, Jr & Young, L A: Gas turbines for aircraft, New
York 1949.
16. Lindsey, W H: The development of the Armstrong Siddeley
Mamba engine. J. royal aeronaut. Soc. 1949 febr. s. 137.
En ångkatapiilt har provats i brittiska flottan.
Flygplanet krokas fast i en frikolv, som av högtrycksånga
från fartygsmaskineriet drivs genom en uppskuren
cylinder. Ångbehovet är mycket stort men kan dock bemästras
utan att inkräkta på fartygsdriften.
Rörmokeriet vid ultrakortvåg kan ersättas med
metal-liserade plastdelar, som blir väsentligt mindre och billigare;
kostnaden för t.ex. ett magiskt T går ned från 700 $ till 1 $.
Järnhaltig bauxit kan genom magnetisk separering efter
oxiderande lågtemperaturrostning delas upp i en järnhaltig
fraktion för aluminiumtillverkning och en
slipmedelsfraktion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
