Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 23 september 1952 - Vägars kapacitet, av Stig Nordqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 september 1952
■ 767
Fig. 7. Fördelning av de
genomsnittliga tidsavstånden
mellan två på varandra
följande fordon vid olika
trafikmängder på en tvåfilig väg.
Det genomsnittliga tidsavståndet och
omkörningsmöjligheterna har sålunda använts som kriteria vid uppskattning
av den praktiska kapaciteten, men ännu ett kriterium
finnes. För en förare är den hastighet han i genomsnitt
uppnår om han, så snart han kan, kör med önskad hastighet
det kanske mest påtagliga uttrycket för framkomligheten.
Fig. 9 ger den möjliga genomsnittshastigheten vid olika
trafikmängder och önskade hastigheter, och om
vägförhållandena är ideala. Det anses att på landsväg en
genomsnittlig hastighet av 70—80 km/h är tillfredsställande. Detta
ger en praktisk kapacitet hos en tvåfilig väg av 900
personbilar per timme. I stad torde en lägre hastighet, 55—
60 km/h, vara tillfredsställande, vilket ger en praktisk
kapacitet av 1 500 personbilar per timme.
De olika kapacitetsuppgifterna är sammanställda i
följande tabell: Antal personbilar per timme
två filer minst fyra filer
totalt per fil
Grundkapacitet ........................ 2 000 2 000
Praktisk kapacitet
i stad ................................ 1 500 1 500
på landsbygd ......................... 900 1 000
Avvikelser från ideala vågförhållanden
och inblandning av lastbilar
Alla de hittills redovisade kapacitetsuppgifterna
förutsätter ideala vägförhållanden, filbredd om 3,6 m, fritt
utrymme av 1,8 m, bredd till hinder utanför körbanan,
banketter, erforderlig fri sikt och måttliga lutningar.
Dessutom förutsättes trafiken vara personbilstrafik. Vägytans
beskaffenhet behandlas inte i "Highway Capacity Manual",
då den i regel icke anses påverka kapaciteten märkbart.
Dock kan tjälskador och snöhinder som vi vet, nedsätta
kapaciteten högst avsevärt.
Effekten på den praktiska kapaciteten av olika
vägegen-skaper framgår av följande tabeller. Den första anger den
kombinerade effekten av olika filbredder och olika
avstånd till hinder utanför körbanan, varvid kapaciteten är
uttryckt i procent av kapaciteten hos en körbana med
7,2 m bredd och minst 1,8 m mellan filkant och hinder:
Avstånd Kapacitet, °/o
mellan Hinder på en sida Hinder på båda sidor
körbankant
och hinder Jförbanbredd
m 7,2 6,6 6,0 5,4 7,2 6,6 6,0 5,4
Tvåfilig väg
1.8 ..... ..... 100 86 77 70 100 86 77 70
1,2 ..... ..... 96 83 74 68 92 79 71 65
0,6 ..... ..... 91 78 70 64 81 70 63 57
0 ..... ..... 85 73 66 60 70 60 54 49
Fyrfilig väg med mittremsa
1.8 ..... ..... 100 97 91 81 100 97 91 81
1,2 ..... ..... 99 96 90 80 98 95 89 79
0.6 ..... ..... 97 94 88 ’79 94 91 86 76
0 ..... ..... 90 87 82 73 81 79 74 66
–––-y–- -............
Som hinder i sidled betraktas härvid parkerade bilar,
broräcken osv. Är hindret begränsat till en kortare sträcka
såsom ofta är fallet, t.ex. broräcken, tas hänsyn härtill på
följande sätt: hindret antas påverka trafikströmmen med
full effekt, förutom vid själva hindret, på en sträcka, som
motsvarar 4,5 s körning före detta. Denna verkan slås
sedan ut på hela den vägsträcka, som är föremål för
beräkning.
Nästa tabell visar effekten av lastbilar, med kapaciteten
uttryckt i procent av kapaciteten vid ren personbilstrafik.
Fig. 8. Antal önskade och företagna omkörningar per
fordon, timme och km vid olika trafikmängder på en tvåfilig
våg med två tredjedelar av trafiken i en riktning.
Fig. 9. Genomsnittlig hastighet vid olika trafikmängder på
en tvåfilig våg, då en förare söker köra med en hastighet
av 80, 96 och 112 km/h.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
