Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 23 september 1952 - Andras erfarenheter - Poröst stål direkt ur malm, av SHl - Elektricitet direkt ur bränsle, av Wll - Uran ur råfosfat, av SHl - Nya metoder - Fotografier på aluminium, av SHl - Bilkarosser av plast, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 september 1952
Fig. 3.
Kontinuerlig framställning av
stångstål direkt
ur malmpulver.
Vid framställning av stångstål är det uppenbarligen
oekonomiskt att använda ett periodiskt förfarande. Man har
därför gjort försök i laboratorieskala med en kontinuerlig
process (fig. 3) som ger en ändlös hamrad stålstång (P E
Cavänagh i Iron Age 24 jan., 31 jan. 1952). SHl
Elektricitet direkt ur bränsle. Vid Pittsburgh
Consoli-dation Coal Co håller man på att bygga en
experimentanläggning för framställning av elektricitet direkt ur
bränsle. Kol värmes i kontakt med vattenånga så att man
får en brännbar gas av väte och koloxid, och denna gas
ledes till ett bränsleelement, där elektricitet alstras på
liknande sätt som i en ackumulator. Gasen tar syre från en
elektrod under det att den andra elektroden tar upp syre
ur luft. Syretransporten från cellens ena sida till den andra
ger den elektriska strömmen.
I elementet alstras samtidigt en stor mängd värme och
detta värme utnyttjas för kolets förgasning.
Bränsleelementet placeras därför inuti förgasningskammaren. De varma
avgaserna från elementet användes för att värma vatten
och alstra ånga till förgasningen. Man hoppas härigenom
komma upp till 80 °/o verkningsgrad.
Man anser att processen går att genomföra tekniskt, men
ekonomin är man mer osäker på och har ingen
uppfattning om, hur stor en anläggning skall behöva byggas för
att konkurrera med en ånganläggning. Man tror att det
behövs fem års arbete för att få fram en praktisk och
ekonomisk lösning (Business Week 28 juni 1952). Wll
Uran ur råfosfat. Fastän halten av uran i marina
rå-fosfat bara är av storleksordningen 100—200 g/t har
Atomic Energy Commission satt i gång utarbetande av
metoder att utvinna uranet. Orsaken härtill är att stora
mängder råfosfat årligen bearbetas i konstgödselindustrin.
Det är enklast att isolera uranet vid framställning av
fosforsyra enligt den våta metoden, då det visat sig att
det till största delen går i lösning när råfosfat löses i
överskott på svavelsyra. Bara en liten del av råfosfatet (ca
1 Mt/år) behandlas emellertid på detta sätt, och man har
därför fortsatt att söka metoder att utvinna uran vid
tillverkning av superfosfat.
Sommaren 1950 hade man utarbetat ett antal förfaranden
av vilka några föreföll värda ett studium i större skala.
Två av dem prövas nu i halvstor skala, och hos en av
USA:s största tillverkare av fosforsyra har man börjat
bygga en fullstor anläggning där den ena av dem skall
tillämpas (Nucleonics jan. 1952). SHl
■ 777
Nya metoder
Fotografier på aluminium. Enligt en schweizisk metod
kopieras fotografiska negativ på aluminiumplåtar med ett
poröst ytskikt av aluminiumoxid impregnerat med en
silverförening. Det porösa skiktet fälls ut på plåten
elektrolytiskt eller på kemisk väg. Före sensibiliseringen, som
utförs enligt en mycket enkel metod, är plåtarna hållbara i
åratal; efter den kan de användas åtminstone under 2—3
månader. När bilden kopierats kan plåtarna
värmebehandlas. så att de får en hård, glasig yta som kan
högglanspoleras.
Metoden påstås vara bättre än ett liknande förfarande,
utarbetat i Tyskland 1930. Den lär vara enkel och
lätthanterlig; bilden får stor hållbarhet, t.ex. mot värme upp
till 600°C, mot kallt och kokande vatten (salt eller sött),
atmosfären och ljus; den hårda ytan kan lätt göras ren;
bildens korn är mycket fint; halvtonbilder kan
framställas; materialet är inte giftigt. Metodens nackdelar är högt
pris, att rent vita vtor knappast kan åstadkommas, att
processen är långsam och måste utföras i mörkrum, att
tjocka plåtar inte kan böjas utan att ytskiktet spricker
och att bilderna förstörs av alkali.
Fotografier på aluminiumplåtar kan användas inom
många industrier, t.ex. på namnskyltar, anslag och
identitetskort. Metoden används för fotografisk framställning
av skalor för instrument. Vidare kan den utnyttjas för
kartor och ritningar. Bildernas resistens mot saltvatten gör
dem lämpliga för användning ombord på fartyg (E WakNIER
i Materials & Methods apr. 1952). " SHl
Bilkarosser av plast. Redan före kriget gavs stor
publicitet åt försök som hade gjorts hos Ford att tillverka
bilkarosser av plast, i detta fall laminat av plast ur
sojabönor. Fördelarna angavs främst vara låg vikt och stor
motståndskraft mot slag och stötar. Försöken kom
emellertid aldrig i praktisk tillämpning, vilket emellertid nu
tycks börja ske på olika håll i industriell skala.
Den brittiska sportbilen Singer SM 1 500 förses sålunda
vid försäljning i USA med där tillverkade karosser av
glasfiberplast. Vidare påstås det att en östtysk bilfabrik under
1952 beräknar tillverka 2 000 bilar med karosser av
plastmaterial. Den tillverkning som kanske har tilldragit sig
det största intresset är en kaross, fig. 1, avsedd för en
amerikansk sportvagn med 2,5 m hjulbas och pressad i
ett stycke av 5 mm tjockt laminat, bestående av 65 ’%
poly-esterplast och 35 "Vo glasfibermatta jämte glasväv. Hela
karossen väger endast 85 kg.
Utom de tidigare anförda fördelarna anges nu en stor
kostnadsbesparing, både i framställningskostnader jämfört
med en vanlig plåtkaross, och i kostnaderna för
pressverktygen, som lär bli bara en tiondel jämfört med
plåtpressning. Vidare fördelar hos plastkarosserna är
korrosionsfrihet, underhållsfri lackering, och möjligheten att tillverka
komplicerade former. A andra sidan är råmaterialfrågan
otillfredsställande — en månads produktion av något av
Fig. 1. Plastkaross.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
