Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 23 september 1952 - Nya metoder - Tryckdriftning av små hål, av SHl - Flaskor av polyeten, av SHl - Böcker - The engineer in society, av Th. Pramberg - Fernsehen, av Hans Werthén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 september 1952
■ 779
Fig. 1. Anordning
för tryckdriftning
av små hål.
sticker ut. Den pressas genom hålet i arbetsstycket tills
den undre styrningen stöter mot det. Kolven höjs sedan,
varvid driften blir sittande i arbetsstycket. När dess övre
ända lämnat undre styrningen skjuts en stålskiva över
hålet i denna, varefter driften trycks ned med kolven, så
att dess övre ända kommer i jämnhöjd med arbetsstyckets
övre yta. Den skall då falla genom hålet eller kan lätt
tryckas ut med ett spetsigt verktyg. Härvid faller den mot
ett stötdämpande underlägg i hållarens botten (J S
Deni-son i American Machinist 3 mars 1952). SHl
Flaskor av polyeten. I USA tillverkas flaskor i växande
utsträckning av plast i stället för av glas. Härvid har
hittills polyeten använts mest, då detta material har många
lämpliga egenskaper. Det är sålunda kemiskt inert, segt
och böjligt, vid större godstjocklek nästan stelt; det kan
användas inom ett stort temperaturintervall från — 55 till
100°C; dess genomsläpplighet för vätskor och gaser
varierar, men är liten för vatten och alkohol. Som material
för flaskor kan emellertid även andra plaster, såsom
cellu-losaestrar, polystyren och styren-isobutensampolymerisat,
ifrågakomma.
Polyetenflaskor tillverkas nu normalt i storlekar på 10—
1 000 ml, men man kan också göra dem på 3,8 och 7,6 1
(1 och 2 gallons). Normalflaskorna väger 4—110 g. Vid
konstruktion av plastflaskor måste man ta hänsyn till att
slutproduktens väggtjocklek bestäms av den givna formen
hos det ämne som används vid blåsningen. Den jämnaste
godstjockleken får cylindriska flaskor. Är tvärsnittet ovalt
eller rektangulärt, blir de väggar som är längst bort från
flaskans axel tunnast. Vid rektangulärt tvärsnitt blir t.ex.
de bredare väggarnas mitt tjockast, de smalare blir
tunnare, och hörnen tunnast.
Vidare bör förhållandet mellan flaskans längd och
tjocklek inte överstiga 2:1, men också mycket korta och tjocka
typer är svåra att blåsa. Komplicerade former måste
undvikas. Genom att öka flaskans vikt kan man tillverka typer
som annars inte kan utföras, men priset blir då högre
både på grund av ökad materialåtgång och större
arbetskostnad.
Ett problem som lyckligtvis uppstår ganska sällan är att
undvika sammantryckning av flaskorna på grund av inre
vakuum. Orsaken till detta är att innehållet absorberar
syre ur den inneslutna luften. Tillbucklingen av flaskorna
som inte kan upptäckas förrän flera veckor efter
tappningen kan undvikas genom att man fyller dem så högt
som möjligt (luftkudde behövs inte i de mjuka
polyeten-flaskorna), genom att använda flaskor med större
godstjocklek eller lämpligare form. Kvadratiskt tvärsnitt är t.ex.
betydligt bättre än cirkulärt därför att godstjockleken vid
det förra blir störst just där väggarna har största tendensen
att böja sig (J H Parliman i Modern Packaging okt. 1951).
SHl
Böcker
The engineer in society, av John Mills. van Nostrand,
New York 1946. 196 s. 2,50 $.
"Ingenjörer är, som yrkesgrupp betraktat, alltför
försynta. Den enskilde individen skryter sällan med sin
skicklighet eller över vad han utfört och gör inte reklam vare sig
för sig själv eller sitt yrke." Med detta påstående inleder
förf. sin framställning. Han har kort före utgivandet av
denna bok avgått från en ledande post vid Bell Telephone
Laboratories. I sin verksamhet har han framförallt sysslat
med problem rörande forskning, utveckling och
nykonstruktioner och har gjort ett antal uppfinningar som berör
telefoni, tråd och trådlös. Han har också haft hand om
nyantagning av ingenjörspersonal.
Ingenjören som konstruktör och forskare är bokens
huvudtema, ingenjören som arbetsledare och affärsman
behandlas endast som jämförelseobjekt. Det är de förra som
egentligen åsyftas i de inledande raderna.
Framställningen anknyter i hög grad till förf:s egna
erfarenheter. Han berättar en hel del om vad han upplevat,
oftast med angivande av ett flertal namn, institutioner
m.m., som torde ha sitt speciella intresse för amerikanska
läsare. Vad han relaterat användes som belägg för de
uppfattningar han kommit till. Även om en inte amerikansk
läsare kan finna, att en del detaljer ur hans synpunkt
onödigt tynger framställningen, lämnar denna dock en
intressant inblick i amerikanska förhållanden.
Ett stärkande av ingenjörernas ställning i samhället är
mycket beroende av att rätt man kommer på rätt plats.
Personalchefen, som anställer teknisk personal, kommer
först till tals i bokens första del. Han ger sig in på analys
av olika människotyper, redogör för hur han går till väga
vid anställningsintervjuer, för arbetsvillkor, för
lämplighet till olika slags ingenjörsarbeten, speciellt
forskningsarbeten m.m.
Förf. konstaterar att det inte är de nyskapande
ingenjörerna — forskare och konstruktörer — utan de
verkställande — arbetsledare och affärsingenjörer — som i
regel betalas bäst, och analyserar konsekvenserna av att
så är fallet. Läsaren får i fortsättningen en inblick i de
principer, som tillämpas vid lönesättning i amerikanska
företag.
Vad är nu att göra? Vid besvarandet av denna fråga
kommer förf. in på problem sådana som licens för utövning
av ingenjörsyrke, olika grader av ingenjörsutbildning,
kvinnor i ingenjörsarbete, organisering av ingenjörerna,
intresse för allmänna och ekonomiska frågor och frågor,
som ligger utanför de egentliga fackintressena,
ingenjörernas förhållande till samhället m.m.
Som avslutning kommer en ganska ingående, fast kanske
åtminstone ur svensk synpunkt väl omständlig behandling
av muntlig och skriftlig framställningskonst, en konst som
är särskilt betydelsefull för den kategori av ingenjörer,
som förf. i första hand tänker på. Ingenjörerna måste
kunna redovisa för sina resultat på ett vederhäftigt och
övertygande sätt.
Boken är framförallt skriven för unga ingenjörer, som i
den säkert finner åtskilligt av värde. Framställningen är
klar och lättläst. Th. Pramberg
Femsehen, av F Kerkhof & I R W Werner. N. V.
Philips Gloeilampenfabrieken, Eindhoven 1951. 510 s., 370 fig.,
36 foto. 25 Hfl.
Boken ingår i Philips tekniska bokserie och baserar sig
på instruktionskurser i television för den tekniska
personalen vid Philips laboratorier och fabriker. Då denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
