- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 82. 1952 /
815

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 7 oktober 1952 - Amalgammetallurgins grunder, av Rolf Brännland - Flytande rostfritt stål - Tapeter - En motor med konstant kompression - Elastiska hårdgummiskikt - Gula linjer med stor slitstyrka - Inskränkningar i rätten att yppa krigsviktiga uppfinningar - Internationell jämförelse av arbetsvärdering, av Th. Pramberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14. oktober 1952

815

(1941), 741223 (1943), 741746 (1943), 711392 (1941) med tillägg 746215
(1944) och 747540 (1944). Sv. Pat. 100666 (1940), 101994 (1941).

20. I.G. Farbenindustrie: Ty. Pat. 711534 (1941).

21. Emebt, O: Arbeiten der Duisburger Kupferhütte über die
tech-nische \erivendurtg von Metallamalgamen. Z. Erzbergb. u.
Metall-hüttenw. 2 (1949) s. 47.

22. I.G. Farbenindustrie: Ty. Pat. 706717 (1941).

23. Kolthoff, I M & Lingane, J J: Polarographij. New York 1941.

24. Latimer, W: Oxidation potentials. New York 1938.

25. Hansen, M: Der Aufbau der Zweistofflegierungen. Berlin 1936.

26. Jofa, S & Kabanov, B m.fl.: Overvoltage ön mercurg in the
presence of sur face active electrolytes. Acta physicochim. URSS 10
(1939) s. 317.

27 Müller, r: Allgemeine und technische Elektrometallurgie. Wien
1932.

28. Lundén, T: Undersökning av olika föroreningars inverkan på
det katodiska strömutbytet vid klor-alkali-elektrolgs enligt
kvicksilverförfarandet. KTH Lic. avh. 1952.

29. Ängel, G: Kompendium i teknisk elektrokemi, bd 2. Stockholm 1950.

30. Hohn, H: Mercury in chemical metallurgy. Applications of
amalgam metallurgy. Research 3 (1950) s. 16, 407.

31. Kirss, E: Entwicklung der Amalgamchemie. Angew. Chemie 62
(1950) s. 519.

32. v. Stackelberg, M: Polarographische Arbeitsmelhoden. Berlin
1950.

33. Creighton, H J: Electrochemistry, bd 1. New York 1943.

34. Center, E J, Overbeck, R C & Chase, D L: Magnetic mercury
cathode. Anal. Chem. 23 (1951) s. 1134.

35. Tamman, G & Jander, W: Ober das Verhalten zweier in
Queck-silber gelöster Metalle zueinander. Z. anorg. u. allg. Chem. 124 (1922)
s. 105.

36. Groves, R & Russell, A S: The preparation and some
proper-ties of amalgams of titanium, uranium, and vanadium. J. chem. Soc.
(1931) s. 2805.

37. Wanke, K: Einführung in die Pulvermetallurgie. Graz 1949.

38. "Silesia": Ty. Pat. 692992 (1940).

39. National Carbon Co: US Pat. 2389691 (1945).

40. I.G. Farbenindustrie: Ty. Pat. 747249 (1944).

41. Preparation of zinc by electrolysis Duisburger Kupferhütte,
Duisburg. BIOS fin. Rep. 930.

42. Zinc, manganese and other metals recovered by amalgam
process at Duisburger Kupferhütte. FIAT fin. Rep. 821.

43. Kollock, L G & Smith, E F: The use of the rotating anode
and mercury cathode in electro-analysis. J. Amer. chem. Soc. 27
(1905) s. 1255.

44. Merrill, J L & Russell, A S: The electrolytic deposition of
molybdenum at a mercury cathode. J. chem. Soc. (1929) s. 2389.

45. Walde, H: über den Energieverbrauch bei elektrolytischen
Vermehren. Chem. Techn. 16 (1943) s. 153.

Flytande rostfritt stål i form av suspension av rostfria
stålflingor i vinylplast användes som
korrosionsskyddande beläggning i bl.a. fotografiska laboratorier. Den
snabbtorkande vätskan kan appliceras genom sprutning, målning
eller doppning.

Tapeter levereras i rullar och med kanter som måste
renklippas. I USA har i några år sålts renklippta tapeter i
längder något över standardiserad rumshöjd, och med
gummerad baksida. Resultatet är att nu utförs 60 %> av all
tapetsering av hyresgästen, mot 28 ~°/o för tio år sedan.

En motor med konstant kompression har konstruerats,
där volymen på kompressionsrummet regleras av en
tryck-oljemanövrerad rörlig kolv; vid små belastningar ger den
högre verkningsgrad än vanliga motorer med oföränderligt
kompressionsrum.

Elastiska hårdgummiskikt på aluminium, lättmetall
eller tunn stålplåt får man genom att med
syrgas-ace-tylenlåga spruta pulver av mjukgjort hårdgummi på
metallytan. Pulvret smälter i lågan och ger ett plastskikt
med god vidhäftning.

Gula linjer med stor slitstyrka för gatövergångar kan
göras av klorkautschukfärg, som dessutom har god
resistens mot de flesta kemikalier. Den snabbtorkande
färgen kan sprutas på eller strykas med pensel.

Inskränkningar i rätten att yppa krigsviktiga
uppfinningar. Enligt en lag av november 1946 (SF 722/46) får
en uppfinning som har avseende på krigsmateriel och
tillkommit i Sverige eller tillhör någon som är bosatt här icke
utan särskilt medgivande offentliggöras eller patentsökas i
utlandet. Det går sålunda inte att utan vidare utbjuda,
överlåta eller sälja en sådan uppfinning vare sig inom eller
utom landet, överträdelse är straffbar.

Vad som menas med krigsmateriel i detta sammanhang är
närmare definierat i en annan kungörelse (SF 765/46). Det
är ett ganska vitt begrepp som icke blott innefattar för
krigsbruk särskilt avsedd materiel jämte delar och
tillbehör, utan också material, verktyg och maskiner för
framställning härav.

Bland de slag av materiel som uppräknas kan nämnas
vapen och ammunition, kärnfysikaliska och kemiska
stridsmedel, fordon, fartyg och flygplan, broar och andra
transportanordningar, materiel för eldledning, navigering,
spaning, alarmering eller underrättelsetjänst, teleteknisk
materiel och materiel för att försvåra förflyttningar eller
transporter samt slutligen skyddsmateriel av olika slag.

Den som vill ha tillstånd att yppa krigsmaterieluppfinning
eller söka patent i utlandet kan antingen hemställa
härom hos Granskningsnämnden för vissa patentansökningar
m.m., eller också söka patent på uppfinningen i Sverige.
Nämnden prövar i båda fallen huruvida uppfinningen är
av sådan betydelse för försvaret att den bör hemlighållas.

Nämnden skall fatta beslut om hemlighållande inom två
månader efter det patentansökan inkommit till
Patentverket. Beslutet gäller tre månader och kan förlängas av K.M:t
med ytterligare tre månader. Har staten inte under
förbudstiden, som sålunda sammanlagt kan bli högst åtta
månader, beslutat om expropriation av uppfinningen eller på
annat sätt förvärvat all rätt till denna, upphör förbudet
mot offentliggörande att gälla vid förbudstidens utgång.

Om en uppfinning anses vara av särskild betydelse för
försvaret kan Konungen bestämma att den får utnyttjas
för statens räkning. Detta gäller även andra uppfinningar
än rena krigsmaterieluppfinningar, och således även
sådana för vilka hemlighållande inte kan föreskrivas. Är det
fråga om en krigsmaterieluppfinning kan Konungen
föreskriva att all rätt skall avstås till staten. Skälig ersättning
skall utgå för skada eller intrång som sker genom fortsatt
hemlighållande, samt då staten exproprierar
nyttjanderät-ten eller all rätt till en uppfinning.

Om staten söker patent på krigsmaterieluppfinning kan
hemligt patent meddelas. Patenthandlingarna får då inte
utan patentinnehavarens tillstånd utlämnas till någon.
Skulle någon annan senare söka patent på liknande
uppfinning, kan detta föranleda avslag. Vidare kan det bli
bedömt som patentintrång med därav följande konsekvenser,
om någon inom landet utnyttjar en uppfinning som liknar
den hemliga.

Har hemligt patent meddelats, prövar
Granskningsnämnden tid efter annan om uppfinningen är av sådan betydelse
för försvaret att patentet alltjämt bör hemlighållas. Finner
nämnden detta icke nödvändigt, föreslår den hos
Konungen att hemlighållandet skall upphävas. Besvär över
Granskningsnämndens beslut om hemlighållande kan anföras hos
Konungen utan begränsning till viss tid.

Den som har några idéer eller uppslag, som förmodas
kunna gagna försvaret, kan alltid hos Försvarsstabens
forskningsofficer få råd och anvisningar om hur de skall
bedömas, prövas och eventuellt nyttiggöras. Anbud på
uppfinningar, konstruktioner och patent mottas i övrigt för
försvarets räkning av Krigsmaterielverkets patentsektion
(T Schmidt i Kontakt med Krigsmakten 1952 h. 7).

Internationell jämförelse av arbetsvärdering. På

schweiziskt initiativ hölls 1950 i Genève en konferens för
behandling av arbetsvärderingsproblemet. Frågan var sedan
uppe på ClOS-kongressen i Bryssel 1951 (Tekn. T. 1951
s. 973). I Genève kom man överens om att göra ett försök

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:13:13 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1952/0831.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free