Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 7 oktober 1952 - Nybyggen - Vattenkraft för aluminiumindustrin, av G Lbg - Amerikanskt vattenkraftverk med asynkrongenerator, av F Ö - Dieseltrådbuss, av N G Håkansson - Nya metoder - Ändlöst band för bandspelare, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14. oktober 1952
823
Det för maskinstationen utsprängda bergrummet blir
300 m långt, 24 m brett och 40,5 m högt. Från sugrören
skall vattnet ledas i två ca 320 m långa tunnlar till
avloppet uti Kemano-floden.
Kemano kraftstation får vid full utbyggnad sexton
vertikala, enhjuliga peltonturbiner med fyra munstycken;
omloppstalet är 327 r/m. De vertikala, 60 p/s direktkopplade
trefasgeneratorerna avger per aggregat 106 MVA vid 60°C
och 122 MVA vid 80°C temperaturstegring. Den
förstnämnda effekten avser kontinuerlig belastning.
Generatorspänningen, 13,8 kV, upptransformeras till 300 kV i tre
enfastransformatorer på 71—89 kVA för varje grupp om två
generatorer. Transformatorerna placeras i berg ett stycke
från maskinsalen. Lokalerna utrustas med effektiva
brandskydd, oljeavlopp till avloppskanalen samt fullgod
ventilation. Från transformatorerna ledes strömmen genom
kablar, fyllda med olja vid 4,2 kp/cm2 tryck och ca 250 mm2
koppararea, ca 660 m på markplanet till utomhusställverket.
Generatorfel omhändertas av differential- och
"splitphase"-skydd, det senare matat av strömtransformatorer med
dubbla primärlindningar; som reserv användes
överströms-och nollpunktsspänningsskydd. Transformatorerna skall
utrustas med skilda differentialskydd för kortslutning och
jordfel. I skyddsområdet ingår även uppspänningssidans
brytare. Lokalsystemet skall få 600 v spänning, erhållen
genom 1 500 kVA transformatorer. Hela kontrollsystemet
placeras i berg.
Infartstunneln är ca 420 m lång, 6,6 m bred och 4,2 m
hög; dess övre del utnyttjas för ventilation.
Kraftledningen till Kitimat kommer att gå på intill 1 600 m
höjd över havet. Den blir därför utsatt för belastning av
snö och is. Då aluminiumtillverkningen är kontinuerlig
och skulle förorsakas stora förluster vid avbrott i
kraft-tillförseln, lägger man största vikt vid överföringens
tillförlitlighet. Den 17 km långa sträckan genom
Kildala-passet består av mycket svårtillgänglig terräng, där varma
och fuktiga vindar från havet intränger i is- och
snöregioner. Man byggde här 1950 ett provspann med två 7,5 m
höga aluminiumtorn på 1 600 m ö.h., 600 m över
trädgränsen. Under den följande vintern observerades med
hjälp av registrerande instrument islast upp till 3,6 kg/m,
vilket dock kan överträffas.
Överföringsledningarna har därför konstruerats för ex
ceptionellt stora belastningar. För linorna, som får 800 m2
area och väger 3,0 kg/m enkel ledning, gäller sålunda, att
de utan att uppnå sträckgränsen skall tåla 36 kg/m islast
vid 18°C temperatur, eller 5 cm tjock isbeläggning (y = 0,9),
eller 5 cm tjock rimfrostbeläggning (y — 0,30) jämte 39
kg/m2 vindlast, eller slutligen 2 cm tjock isbeläggning jämte
54 kg/m2 vindlast och linjebrott. Stolparna skall tåla
motsvarande höga belastningar varierande efter belägenheten
(F L Lawton & J S Kendrick i Engineering Institute of
Canada maj 1952; Chemical Engineering juli 1952). G Lbg
Amerikanskt vattenkraftverk med asynkrongenerator.
Wisconsin Michigan Power Co. har för lokal avlastning
av kraftnätet byggt en vattenkraftstation vid Way Dam.
Den innehåller en vertikal asynkrongenerator med
kortsluten rotor för 1 800 kW vid eos <p = 0,8, 4 160 V, 225 r/m.
Stationsbyggnaden är byggd halvöppen och endast delvis
försedd med tak och montagekranen löper utomhus.
Bortfallet av matare och synkroniseringsanordning samt
spänningsregulator gör den elektriska delen mycket enkel.
Generatorn är försedd med skydd för överström, rusning
och för hög lagertemperatur o.d., och fordrar följaktligen
ingen övervakning under drift. Generatorns
magnetiserings-ström tas för närvarande från nätet, men senare skall ett
kondensatorbatteri installeras. Generatorspänningen
upptransformeras till nätspänningen, 69 kV, av en utomhus
placerad transformator.
Stationen producerar i medeltal 10 milj. kWh/år. Den
tack vare det enkla utförandet låga anläggningskostnaden
gör stationen ekonomisk i drift (ETZ jan. 1952). F ö
Dieseltrådbuss. I april 1950 insattes en dieseltrådbuss i
trafik mellan staden Tetuan och den 11 km därifrån
belägna badorten Rio Martin i spanska Marocko. Vägen
mellan dessa orter går nära en flygplats, där ingen luftledning
får uppsättas. Bussen går därför först 4 km från Tetuan
som trådbuss, därefter 3 km som dieselbuss och slutligen
åter 4 km som trådbuss.
Ledningen matas från en 400 kW likriktarestation i
Tetuan och en 800 kW likriktarestation, bestående av två
enheter, i Rio Martin. Likspänningen på kontaktledningen är
1 100 V. Elutrustningen är i princip likadan som på de
övriga trådbussar som användes i staden. Dieseltrådbussen
har för övrigt samma dimensioner och prestanda som
dessa. Dock är tomvikten 10,5 t i stället för 8,5 t, och
passagerarantalet 67 i stället för 71.
Strömavtagarna är av vanlig typ och i vardera polen finns
en huvudbrytare med maximalutlösning, som är placerad
på taket. Bussen drives av en seriemotor på 105 kW med
dubbla kommutatorer och dubbla fältlindningar. Vid
eldrift är ankar- och fältlindningar seriekopplade för 1 100
V, men vid dieseldrift är de parallellkopplade för 550 V.
Elmotorn manövreras med två pedaler. Den högra
användes för start och hastighetsreglering. Då den trampas in
kortslutes startmotståndet i huvudkretsen i tio steg via
kontaktorer; sista steget motsvarar full hastighet. Tryckes
pedalen in ytterligare förstärkes fältet till motorn i tio
steg, vilket användes för förlustfri hastighetsreglering.
Vänstra pedalen användes för bromsning. Då den tryckes
in bortkopplas elströmmen och den högra pedalen blir
utan funktion. Vidare inkopplas ett bromsmotstånd i serie
med startmotståndet till motorn. När pedalen tryckts in tio
steg återstår blott bromsmotståndet i kretsen, och tryckes
pedalen in ytterligare träder den pneumatiska bromsen i
funktion. För snabbstopp finns en tredje pedal, som direkt
inkopplar den pneumatiska bromsen och urkopplar
driv-motorn.
Bussen har generator och ackumulator på vanligt sätt för
ljus, signal, vindrutetorkare, manöverapparater m.m. Den
har vidare en luftkompressor för den pneumatiska
bromsen och dörrstängarna.
övergång från el- till dieseldrift sker genom att
strömavtagarna dras ned och en spak på instrumentbrädan
lägges om. Dieselmotorn, som är på 100 hk vid 1 900 r/m,
startas på vanligt sätt med elektrisk startmotor, som
matas från ackumulatorn, och driften sker på samma sätt
som vid eldrift. Dock reglerar nu hastighetspedalen fältet
till generatorn i stället för fältet till motorerna och
startmotståndet.
Elutrustningen har dubbel isolering mot själva bussen,
och vid förarsätet finns anslutningar som medger att
föraren i garaget kan prova isoleringen innan bussen tas i
drift (Brown Boveri Mitteilungen 1952 h. 7).
N G Håkansson
Nya metoder
Ändlöst band för bandspelare. De magnetiserade
bandens fördel är som bekant stor magnetisk beständighet,
god ljudåtergivning och hög signalstyrka. För att dessa
fördelar till fullo skall komma till sin rätt, måste
emellertid bandet löpa i mycket nära kontakt med inspelnings- och
avspelningsdonens polstycken.
Denna fordran har vållat svårigheter i sådana fall där
man önskar använda ett ändlöst band, t.ex. då ett
meddelande skall upprepas många gånger. JDels har
pappersbasen icke tålt vid ett mycket stort antal körningar, dels
har det magnetiska pulvret slitits av bandets yta.
En tillfredsställande lösning på detta specialproblem tycks
man nu ha funnit i ett skarvlöst band av syntetiskt gummi,
impregnerat med partiklar av järnoxid. Härutöver
innehåller bandet ett smörjmedel, innehållande huvudsakligen
paraffin. Bandet görs 1—3 mm tjockt och sträcks över en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
