Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 7 oktober 1952 - Andras erfarenheter - Hydrauliska växellådors verkningsgrad, av Einar Bohr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
828
TÉ3KNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Inverkan av ett frihjulslagrat reaktionsskovelhjul
(enkelt och dubbelt) på verkningsgraden.
Fig. 2. Strömningsförluster i en treelements hydraulisk
växellåda med fasta reaktions- eller ledskovlar.
de bl.a. på mera krökt skovelform och av konstruktionen
betingat ökat antal hinder i strömningsvägen i förra fallet.
Den punkt, där verkningsgradskurvan för hydrauliska
växellådor uppnår sitt maximum, benämnes "design
point", som möjligen kan översättas med "konstruktivt
verkningsgradsmaximum". Betydelsen av denna punkts
förläggning vid lägre eller högre varvtalsförhållanden beröres
i det följande.
Flytförlusterna kan med konstruktiva medel. göras
relativt små. Stötförlusterna är av större betydelse och
ofrånkomliga. De förra avtar, som fig. 2 visar, tämligen
kontinuerligt i mån som turbinvarvtalet ökas och närmar sig
pumpens varvtal, varvid oljans strömningshastighet genom
skovlarna samtidigt minskas. Stötförlusterna i diagrammet
är av tre slag: de som uppstår vid oljans inträde i turbinen,
i reaktionsskovlarna och vid återgången till pumpen.
De största stötförlusterna uppkommer vid oljans inträde
i reaktions- eller ledskovlarna och beror på
strömningshastighet och turbinens varvtal. Turbinskovlarna i denna
konstruktion är relativt starkt böjda, varigenom den
negativa utströmningsvinkeln blir stor. Vid stora
strömningshastigheter, som uppstår vid start och vid låg
turbinhastig-het och som motsvarar infallsvinkeln A i fig. 2, är
avvikelsen mellan den från turbinen utströmmande oljans
riktning och reaktionsskovlarnas inlopp stor och
stötverkning-en blir därför även stor. Vid ökad turbinhastighet minskas
stötvinkeln och blir noll, när oljeströmmen faller in
parallellt med skovelinloppet. Detta motsvarar i fig. 2
verkningsgradskurvans maximum, "design point". Vid
ytterligare ökad turbinhastighet blir infallsvinkeln B, dvs.
strömmen träffar reaktionsskovlarnas baksida. Vid alltmer
ökad turbinhastighet uppnås vinkeln C, vilken kan anses
motsvara skovelns totala böjningsvinkel. I detta fall är in-
strömningsriktningen parallell med utströmningsriktningen
för reaktionsskovlarna och förhållandena motsvarar en
punkt på verkningsgradskurvan, där dessa skövlar icke
längre medför vridmomentförstorande reaktion.
Växellådan övergår här till att bli koppling (jfr fig. 4).
Är reaktionsskovlarna nu anbragta på ett frihjulslagrat
hjul, kommer detta att rotera i samma riktning som
turbinen från och med denna punkt på kurvan, som
benämnes "kopplingspunkt" eller "frihjulspunkt". Vore
reaktionsskovlarna fasta (stator), skulle verkningsgradskurvan från
nämnda punkt fortsätta att sjunka och växellådans
kopplingsverkan skulle bli dålig, om icke därvid en
friktionskoppling e.d. för direkt mekanisk förbindelse mellan
in-och utgående axlar (direktdrivning) trädde i verksamhet.
Vid frihjulslagrat reaktionshjul, däremot, erhålles god
hydraulisk kopplingsverkan från frihjulspunkten, beroende
på att stötvinkeln icke längre växer. Härtill kommer att
stötförlusterna vid oljans återinflöde i pumpen minskas
då reaktionshjulet börjar rotera, vilket resulterar i en från
kopplingspunkten stigande verkningsgrad.
Näst stötförlusterna vid inströmningen i
reaktionsskovlarna kommer i storlek motsvarande förluster vid
nyssnämnda återinflöde från dessa skövlar till pumpen, som
framgår av fig. 2. Storleken av dem beror på
pumphastighet och strömningshastigheten för oljan vid utträdet från
reaktionsskovlarna. Vid lågt varvtalsförhållande, alltså vid
större strömningshastigheter, sänder de starkt svängda
reaktionsskovlarna en framåtriktad ström genom pumpen
med kanske dubbelt så stor hastighet som dennas.
Härigenom uppkommer en betydande stötverkan mot
pump-skovlarnas baksida. När turbinhastigheten ökas i
förhållande till pumphasligheten, så att varvtalsskillnaden blir
mindre, minskas oljeströmningens hastighet även vid åter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
