Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 14 oktober 1952 - Optisk registrering av skiktade lösningars koncentration, av Harry Svensson - Andras erfarenheter - Tillvaratagande av kasserade verktyg, av sah - Utvecklingen på batteriområdet i USA, av U T—h
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14. oktober 1952
849
tionen alldeles för stark för att dessa tätt
liggande avbrott skall framträda. Visserligen är
raster-linjerna inte längre än spaltens öppning, men
detta kan endast påverka interferogrammets
ljusstyrka.
Man bör alltså få en derivatakurva om man
bara ser till att det finns ett snett ljusavskärande
organ i planet E, fig. 4, inen man bör också få
ett interferogram som sträcker sig över hela
bildfältet såvida alla kohärenta strålpar kommer
fram till plåten. Detta villkor är emellertid
endast uppfyllt i vissa delar av bildfältet, vilka
definieras av brytningsindexderivatans förlopp och
av det ljusavskärande organet. Bilden blir alltså
i huvudsak ett interferogram, där
interferens-fransarna utsläcks utefter en kontur som är
identisk med derivatakurvan (fig. 12)15. Den används
på samma sätt som fig. 11.
Kombinationsmetoder liknande de nu
beskrivna kan utan svårighet genomföras också med
am-plitudspjälkande interferometrar, eller med andra
refraktometriska metoder, t.ex. totalreflexion
eller horisontell vinkeldeviation. Framtidens
litteratur kommer helt säkert att innehålla en hel
provkarta på de många möjligheter som
ytterligare står till buds för att öka, om inte
precisionen, så i varje fall bekvämligheten och
snabbheten vid refraktometrisk
koncentrationsregistrering.
Litteratur
1. Lamm, O: Zur Bestimmung von Konzentrationsgradienten mittels
gekrümmter Lichtstrahlen. Z. physikal. Chem. A 138 (1928) s. 313.
2. Lamm, O: Measurements of concentration gradients in
sedimen-tation and diffusion by refraction methods. Nova Acta Reg. Soc. Sci.
Upsal. IV, 10 (1937) nr 6.
3. Philpot, J St L: Direct photography of ultracentrifuge
sedi-mentation curves. Nature U1 (1938) s. 283.
4. Longsworth, L G: A modification of the Schlieren method for
use in electrophoretic analysis. J. Amer. chem. Soc. 61 (1939) s. 529.
5. Wolter, H: Verbesserung der abbildenden Schlierenverfahren
durch Minimumstrahlkennzeichnung. Ann. Physik (6) 7 (1950) s. 182.
6. Kossel, W & Strohmaler, K: Zum Elementarvorgang der
Lichtbeugung. Z. Naturforsch. 6 a (1951) s. 504.
7. Armbruster, O, Kossel, W & Strohmaier, K: Ueber die
Regi-strierung von Konzentrationsgradienten nach dem
Minimalstrahlver-fåhrén. Z. Naturforsch. 6 a (1951) s. 510.
8. Philpot, J St L: Local refractometry: the observation of
transparent inhomogeneous matter. Progr. Biophysics 1 (1950) s. 142.
9. Labhart, H & Staub, H: Mikro-Elektrophorese. Helv. Cliiin.
Acta 30 (1947) s. 1954.
10. Svensson, H: An optical arrangement for getting simultaneous
records of the refractive index and its derivative for stratified
solu-tions. Acta Chem. Scand. 4 (1950) s. 399.
11. Calvet, E: Nouvelle méthode d’étude de la diffusion dans les
liquides. Mesure des coefficients de diffusion. Compt. rend. Acad.
Sci. 220 (1945) s. 597.
12. Calvet, E: Diffusion dans les liquides. Obtention directe du
réseau des courbes f (x, t, c) = 0. Compt. rend. Acad. Sci. 221 (1945)
s. 403.
13. Calvet, E & Chevalerias, R: Nouvelle méthode interférentielle
d’étude de la diffusion dans les liquids. J. chim. phys. 43 (1946) s. 37.
14. Philpot, J St L: A self-plotting interferometric optical system
for the ultracentrifuge. Research 1 (1948) s. 234.
15. Svensson, H: A method for production of high-intensity,
multi-fringe Rayleigh interference patterns. Acta Chem. Scand. 5 (1951)
s. 1301.
16. Lotmar, W: An interferometric micro-electrophoresis apparatus.
Rev. sci. Instr. 22 (1951) s. 886.
17. Antweiler, H J: Quantitative Mikroelektrophoresc. Kolloid-Z.
115 (1949) s. 130.
18. Kegeles, G & Gosting, L J: The theory of an interference
method for the study of diffusion. J. Amer. chem. Soc. 69 (1947) s. 2516.
19. Adler, F T & Blanchard, C H: Study of a systematic deviation
in the Lamm scale method. J. phys. Coll. Chem. 53 (1949) s. 803.
20. Svensson, H: Ön the use of Rayleigh—Philpot—Cook interference
fringes for the measurement of diffusion coefficients. Acta Chem.
Scand. 5 (1951) s. 72.
21. Svensson, H: An interferometric method for recording the
refractive index derivative in concentration gradients. Acta Chem.
Scand. 3 (1949) s. 1170.
22. Kegeles, G: A new optical method for observing sedimentation
equilibrium. J. Amer. chem. Soc. 69 (1947) s. 1302.
Andras erfarenheter
Tillvaratagande av kasserade verktyg. De stora
amerikanska bilfirmorna har med anledning av
kostnadshöjningarna efter krigsslutet börjat ägna stor uppmärksamhet
åt tillvaratagande av verktyg och annat
förbrukningsmateriel, som tidigare kastades bort när det blev utslitet eller
skadat. Hur stora besparingarna har varit vill ingen av
firmorna offentliggöra, men hos ett par av dem är antalet
återiståndsatta verktyg, som återgått till produktionen,
av-storleksordningen 100 000 per år.
Räddningsarbetet är ordnat på olika sätt hos de tre
största biltillverkarna. Hos Ford omhändertas det av en
central avdelning, som köper allt skrot från
tillverkningsavdelningarna. Avdelningen räddar vad den kan och säljer
det tillbaka till avdelningarna till halvt pris, medan resten
går till skrothandlarna.
Hos Chrysler tas skrotet om hand av inköpskontrollen,
som därigenom kan övervaka det inköpta materialets
lämplighet eller riktiga användning. Avdelningen sätter inte bara
i stånd kasserad materiel; den tar även till vara oanvända
lagerdelar, som icke längre är fullt moderna.
Hos General Motors är iståndsättningsarbetet fördelat på
de olika tillverkningsavdelningarna. Dock samlas
erfarenheterna hos den stabsavdelning som har hand om
utvecklingen av tillverkningsmetoder, så att de blir tillgängliga
för hela företaget.
Hos samtliga tre företag utförs iståndsättningsarbetet och
reparationerna i de verkstadsavdelningar som normalt har
hand om motsvarande arbeten för den löpande
tillverkningen.
Den största andelen i räddningsavdelningarnas
verksamhet upptas av återiståndsättning av verktyg. Skärande
verktyg etappsvetsas, slipas ned till mindre storlekar eller
hopsvetsas till större verktyg; hammare får nya slagytor och
mejslar slipas om; slipskivor görs om till mindre
storlekar, putsskivor skärs upp i segment som sammansättes
till större skivor. Arbetshandskar, som i vissa avdelningar
slits mest i handflatan, men i andra i fingerspetsarna, skärs
itu och limmas ihop till fullgoda hjälpmedel; besparingen
endast på denna punkt anges av ett av företagen till
25 000 $/år.
Hos General Motors, där återiståndsättningsarbetet har
drivits längst, utger den gemensamma stabsavdelningen en
månadstidskrift med exempel på vad som har
åstadkommits för att uppmuntra till ytterligare besparingar. Den har
dessutom ordnat en permanent utställning, som visar de
allra senaste knepen som avdelningen har hittat på
(Business Week 19 juli 1952). sah
Utvecklingen på batteriområdet i USA.
Zink-silverper-oxidcellen (Tekn. T. 1950 s. 115) tilldrar sig ett mycket
stort intresse i USA genom sin höga kapacitet per
vikt-och volymenhet samt för sin jämna spänningskurva vid
urladdning. Självurladdningen synes medge ett års lagring
vid 25°C. Den tillverkas i flera standardtyper
huvudsakligen för militära behov.
Magnesiumbatterier står också i förgrunden för intresset,
dels det nya kuproklorid-magnesiumelementet, dels
brun-sten-salmiak-magnesiumelementet (Tekn. T. 1949 s. 47).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>