Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 14 oktober 1952 - TNC: 18. Virkesmätning, kubering, av JW - Problemhörnan, av A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14. oktober 1952
863
TNC
18. Virkesmätning, kubering
Inom skogsindustrin förekommer i samband med
mätning och beräkning av virkesmängd en del egenartade
termer som TNC har måst ta ställning till i sin snart
utkommande trätekniska ordlista.
"Tumning" användes om fastställande av det från skogen
kommande virkets mängd, dimensioner och beskaffenhet;
i samband därmed lämnas också uppgifter om
avlastningsplats och virkets behandling. Verbet tumma i sådan
användning är givetvis bildat av tum, på samma sätt som
man skulle kunna tänka sig t.ex. metra för mäta i meter
— en föga önskvärd ordbildningstyp som på besvärande
sätt binder mätningsåtgärden vid viss måttenhet. I
tumning ingår i själva verket även mätning i metriska enheter.
Numera säges ofta i stället inmätning, där förleden in- får
tolkas: in i köparens ägo. TNC förordar denna term, där
inte det mera allmänt syftande ordet virkesmätning eller
enbart mätning är tillfyllest. Lag om virkesmätning, av den
20 juni 1947, använder konsekvent ordet virkesmätning och
avser därmed "dels bestämmande genom räkning och
mätning av virkets stycketal och dimensioner..., dels ock
bedömande, huruvida och i vad mån virket är behäftat med
fel samt vilken hänsyn därtill skall tagas, ävensom av
virkets beskaffenhet i övrigt".
"Kubikmassa" och "kubik" användes om virkesvolym.
Kubikmassa förklaras av Svenska Akademiens stora
ordbok som "efter volymen beräknad virkesmassa". Med
massa förstås här uppenbarligen mängd, kvantitet, och mängd
beräknad efter volymen är ju helt enkelt volym; för att
ånge att det gäller virke kan man säga virkesvolym. Som
storhetsnamn innebär massa normalt detsamma som
vikt-och måste undvikas som namn för annan storhet. —
Termen kubik förekommer i regel som förled i sådana ord
som kubikinnehåll, kubikmått, och framför allt som prefix
i sådana måttenhetsnamn som kubikmeter. Användning av
kubik som enkelt ord i betydelsen volym utgör visserligen
ett framsteg i förhållande till bruket av ordet kubikmassa,
men eftersom volym är den vedertagna termen på andra
tekniska områden, liksom inom vetenskapen, synes
uttrycket kubik vara onödigt.
Kubering betyder inom skogsindustrin volymberäkning av
träd, bestånd, stockar eller virkespartier. Inom
matematiken användes ordet kubering ibland om upphöjning till
tredje digniteten, men är inte alls så vanligt som ordet
kvadrering för upphöjning till andra digniteten. Någon
riskabel sammanblandning av de två betydelserna av
kubering är inte sannolik. En förfrågan hos Kungl. Mynt- och
Justeringsverket för några år sedan gav till resultat, att
verket sade sig föredra volymberäkning framför kubering
i dess skogstekniska användning men ej ville motsätta sig
att TNC införde båda termerna i sin ordlista. Kubering
har fördelen att vara bekvämare i sammansättningar, t.ex.
toppkubering (volymberäkning med utgång från mätt
toppdiameter), mittkubering, sektionskubering (varvid stocken
tänkes uppdelad i sektioner). JW
Problemhörnan
Problem 6/52 var följande: "Två punkter i planet är
givna. Konstruera mittpunkten till dem med hjälp endast av
en passare. Antalet dragna cirkelbågar bör vara så litet som
möjligt."
Den troligtvis enklaste lösningsmetoden framgår av fig. 1,
där de givna punkterna — med avståndet r — har
betecknats med A och B. Cirklar med radien r uppritas från A
och B, varvid skärningspunkter erhålles i D och E. Med
exempelvis D som medelpunkt och sträckan DE som radie
uppdras en cirkel som ger punkten C (alternativt kan man
konstruera C genom att från D avsätta kordan AD = r två
gånger längs den fulldragna cirkeln).
Punkten C kommer av symmetriskäl att ligga på
förlängningen av AB, ty triangeln DEC är av lätt insedda skäl
liksidig.
Med C som medelpunkt dras en cirkel genom A, dvs. med
radien 2 r, varigenom skärningspunkterna F och G blir
bestämda. Slutligen dras med F och G som medelpunkter och
med radien r ett par cirkelbågar som bestämmer den sökta
punkten O.
Bevis: Trianglarna AFO och AGC är bägge likbenta.
Dessutom är de likformiga, eftersom, de har lika stora
basvinklar. Sålunda blir
x t r
— = —— varav x = —
r 2 r 2
Lösningen, som är fritt återgiven efter J Tbg, innebär
att konstruktionen kunnat göras med 6 (resp. 7) cirkel-
bågar. Samma princip (6 eller 7 bågar) har tillämpats av
sign. G O, M T—d och S Lg, under det att en variant med 8
bågar angivits av sign. Sr. — Fig. 2 visar likaså en variant
med 8 bågar enligt sign. I F; en teknisk fördel är här att
punkten O blir skarpare bestämd. Samma gäller för en av
sign. Ni angiven konstruktion med 8 bågar. En något mera
invecklad lösning har komponerats av N F Enninger.
T Öberg har bidragit med en lösning av mera
generellt slag, där uppgiften består i att indela sträckan AB
i n lika delar; fig. 3 visar konstruktionen för n = 4.
Punkten O kan härvid (liksom vid fig. 1) uppfattas som invers
till punkten C. Vidare har en bestickande enkel men
felaktig lösning med åtföljande "bevis" inkommit. Den kan
av utrymmesskäl ej återges.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
