Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 21 oktober 1952 - Andras erfarenheter - Färg och arbetsprestation, av Pg - Stora primtal, av J Tandberg - Korrosionsskydd för ång- och kondensatledningar, av Wll - Bearbetning av grafitimpregnerad eller fiberarmerad plast, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 oktober 1952
879
riskerna. Sinnet för ordning och renlighet på arbetsplatsen
höjs. Medvetandet om ansvar stiger. Man når en viss
rationalisering av arbetsprocessen utan att människan själv
degraderas till att bli en maskin.
Särskilt betydelsefull är människans befrielse från
demonen maskinen. Inte minst när det gäller kvinnor kan
man konstatera, att bättre arbetsresultat uppnås, då
maskinerna har en praktisk och tilltalande färg. Denna bör
bestämmas med hänsyn till arbetsstyckets färg och färgen
på den vägg, som ligger i den arbetandes synfält. De
färger som mest kommer till användning tillhör färgcirkelns
gröna sektor. Rörliga delar målas med fördel i varmare
färgtoner, växellådor, hävstänger och andra riskabla delar
markeras med grällare färger. Särskilt höga maskiner ges
en allt ljusare färgton med stigande höjd, så att denna allt
iner sammansmälter med den övre väggfärgen. Man har
gjort erfarenheten att skönt bemålade maskiner blir bättre
vårdade. Där man inte kan komma ifrån nedsmutsning
med olja, är det av så mycket större betydelse att pelare,
balkar och tak ges en mera uttrycksfull färg.
Färgnyanserna bör rätta sig efter de ideala ljusstyrkorna.
I rätt stor omfattning har dessa synpunkter tillämpats i
tyska industriföretag. Några exempel må anföras under
påpekande av att varje enskilt fall inte kan behandlas enligt
ett visst recept, utan fordrar individuell behandling. Stora
fabrikshallar hålles med förkärlek i ljusgrönt med pelare
och balkar i mild orangegul färg. Maskiner ges en mörkare
grön färgton. Gentemot det tidigare så vanliga svart vita ger
de nya färgerna en betydligt lugnare anblick. Huvudvärk
och andra trötthetssymptom har gynnsamt motverkats.
Ljus från lysämnesrör (dagljus) verkar kallt. Det kan bli
mildare och gemytligare genom grön eller orangegul
schattering. En målad vägg eller takyta ger ett gynnsammare
intryck, om den får talrika reflexer och färgskuggor. Hårda
och arkitektoniskt osköna linjer kan mildras med
anbringande av lätta färgtoner. Arkitektoniskt intressanta partier
bör däremot framhävas på ett smakfullt sätt.
Orangefär-gade väggar och ljusblå tak har visat sig mycket lämpliga
i sysalar. Matsalar i aprikosfärg och gulgrönt verkar
avkopplande och lustgivande. Korridorer, som är kantade av
tjänstelokaler, måste i förhållande till dessa ge omväxling
och avspänning. Gråa ljusgårdar kan ges ett utseende som
ger intryck av att solen lyser även vid mulet väder. I
mycket varma lokaler kan en anstrykning av väggarna i
turkosfärg framkalla ett subjektivt intryck av svalka.
Man bör akta sig för överdrifter. Grälla färger kan till en
början liva upp, men förlorar sedan denna verkan för att
kanske få en verkan motsatt den avsedda.
Fullt tillförlitliga siffror över produktionsstegring och
minskade olycksfall föreligger ännu inte. I USA, där man
haft längre tids erfarenhet, talar man om
prestationsökningar på 15—30 °/o och mer (H FkiELING i Zentralblatt
für Arbeitswissenschaft juni 1952). Pg
Stora primtal. I Tekn. T. 1952 s. 483 uppgavs, att man
med hjälp av en matematikmaskin beräknat ett primtal,
som var så stort, att det för återgivning i tryck skulle ta
ett orimligt stort antal sidor i anspråk. Påståendet är
tyvärr förhastat och felet återgår till en oriktig amerikansk
uppgift. Om man i lugn och ro söker beräkna del
avsedda höga primtalet, finner man dess logaritm vara
78, 71689 14037 56626 ... och talet självt börjar: 5 120 644 .. .
och slutar: . . . 221. Det har 79 siffror.
Ett ännu större primtal har man nyligen beräknat med
hjälp av matematikmaskinen SWAG. Talet är det största
för närvarande kända primtalet och motsvaras av det enkla
uttrycket 2607—1. Numeriskt blir detta ett tal med 183
siffror, det börjar med: 531 032 . . . och slutar: . . . 327.
Man kan inte rätt fatta så stora tal. Kanske en viss
uppskattning är möjlig, om man betänker, att det första talet
(med 79 siffror) är ungefär jämförligt med antalet atomer,
som finnas i universum, med alla de miljarder solar och
vintergator inräknade, som man kan skymta efter lång-
variga exponeringar i våra största och ljusstarkaste
jätteteleskop. Men det större talet (med 183 siffror) skulle
tilllåta oss att låta varje atom i universum själv innehålla ett
mikrokosmos av miljarder vintergator, bestående av solar,
uppbyggda av submikroatomer . . . Likväl skulle antalet
sådana submikroatomer vara ett tal, som måste multipliceras
med miljarder, upprepade gånger, innan man når fram till
närheten av det stora primtalet — som trots allt inte låter
sig uppdela i faktorer! J Tandberg
Korrosionsskydd för ång- och kondensatledningar.
Korrosionen i ång- och kondensatledningar beror främst
på närvaro av koldioxid, och accelereras av syre.
Avgasning av matarvattnet till ångpannan gör givetvis stor nytta,
men man kan inte med denna metod ta bort den koldioxid
som är bunden som karbonat eller bikarbonat. Karbonaten
sönderdelas i ångpannan och den härvid bildade
koldioxiden följer med ångan.
Det finns två metoder för att skydda ledningarna mot
korrosion, nämligen tillsats till vattnet av flyktiga ämnen,
som höjer pH-värdet (Tekn. T. 1951 s. 695), och tillsats
av ämnen som bildar ett skyddsskikt i rören.
En undersökning av korrosionen har gjorts med
kondensat av ånga från en 42 at ångpanna med ångproduktionen
450 t/h, varvid båda de nämnda metoderna tillämpats.
Korrosionsprovningen gjordes enligt ASTM Designation
D 935-49 på små trådspiraler, som sattes in i hållare av
plast i metallramar i 25 mm rör.
Kondensatet, som utan tillsats hade pH 6,10—6,25, hade
under proven 82—88°C temperatur och vattenhastigheten
var 6,5 cm/s. Man hade sex parallellkopplade rör och vid
proven tillsattes med små doseringspumpar olika ämnen
till vattnet i fyra av dem, under det att de två övriga icke
fick någon tillsats.
Korrosionen undersöktes på mjukt stål (0,1 °/o C), koppar
(hög renhet) och mässing (60 %> Cu, 40 % Zn). Som
tillsatser för höjning av pH användes en organisk
ammonium-förening (SLCC) och en flyktig amin (Drewamine) i olika
koncentrationer. För bildning av skyddsskikt användes en
oktadecylamin och ett kvaternärt ammoniumsalt (SLCC-Q).
Effekten av pH-ändringen på korrosionen framgår av
följande tabell:
Tillsats Dosering pH Korrosionshastighet, mm/år
mg ekv./l Stål Koppar Mässing
_ 6,10— 6,25 0,505 0,043 0,041
SLCC ...... 0,0228 8,00— 8,20 0,132 0,135 0,117
0,0684 9,00— 9,05 0,104 0,178 0,142
2,907 9,93—10,05 0,122 0,150 0,150
125,4 10,97—11,06 0,140 0,130 0,203
Drewamine . . 0,0735 7,95— 8,20 0,142 0,114 0,142
0,2310 8,93— 9,08 0,104 0,168 0,152
18,48 10,00—10,10 0,122 0,165 0,122
525,0 11,00—11,06 0,122 0,203 0,195
Genom att höja pH till ca 8 får man alltså korrosionen av
stålet minskad till ungefär en fjärdedel, under det att
korrosionen på koppar och mässing ökar betydligt.
Undersökningen av skyddsskiktbildningen gav avsevärt
sämre resultat ur korrosionssynpunkt, särskilt vid
syrehal-tigt kondensat, då man knappt fick någon skyddsverkan
alls. En höjning av pH i svrehaltigt vatten medför på
koppar och mässing en starkt ökad korrosion, under det att
stålets korrosion minskas (Industrial & Engineering
Che-mistry aug. 1952). Wll
Bearbetning av grafitimpregnerad eller fiberarmerad
plast. Plaster laminerade med papper eller väv kan
mycket lätt bearbetas med skärande verktyg. Något
besvärligare är de grafitimpregnerade och de som armerats med
asbest eller glasfiber. Dessa sorter får allt större
användning, de grafitimpregnerade på grund av sina goda
friktionsegenskaper, de övriga på grund av sin stora
hållfasthet, goda resistens mot vatten och eldfasthet. De kan vis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
