Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 28 oktober 1952 - Byggrationalisering i Schweiz, Frankrike och Västtyskland, av Evert Strokirk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 oktober 1952
889
Byggrationalisering i Schweiz,
Frankrike och Västtyskland
Byråchef Evert Strokirk, Stockholm
Det främsta intrycket av byggverksamheten i
Schweiz, Frankrike och Västtyskland i dag är:
"Inget bygge utan krän". Påfallande är också den
omfattning i vilken fullt mekaniserade
betongstationer förekommer.
I vad mån den långt drivna mekaniseringen
har inverkat på produktiviteten är svårt att få en
föreställning om. Att få exakta mått, i form av
volymtider eller någon annan godtagbar enhet,
är omöjligt, och om antalet anställda kan endast
vaga uppgifter erhållas. Antalet arbetare på
byggena förefaller annars ofta att vara onödigt stort.
Någon brist på icke yrkesutbildad arbetskraft
föreligger heller icke, i varje fall i Frankrike och
Tyskland.
Ett intressant spörsmål är huruvida
byggnadernas planering och konstruktiva utformning
har anpassats till de mekaniska hjälpmedlen.
Denna fråga måste besvaras nekande. Endast i
några enstaka fall i Frankrike förekom det att
byggnaderna hade planerats med tanke på
kranmontage, eller att konstruktionen speciellt hade
anpassats efter transportanordningarna.
I det följande skall för de tre länderna lämnas
några uppgifter om bostadsproduktionens läge
just nu, och därefter redogöras för några
iakttagelser på byggen av olika slag. Sist skall ett
exempel ges på längre driven mekanisering i ett
franskt bostadsbygge.
Bostadsproduktion och kostnader
Bostadsproduktionen är för närvarande
synnerligen livlig i både Tyskland, Schweiz och
Frankrike. Antalet lägenheter, producerade omkring
1930 samt 1950 och 1951 i dessa länder och i
Total årsproduktion av lägenheter [-Producerade-] {+Produ- cerade+} rum per 1 000 invånare 1951
1930-talet 1950 1951
Schweiz 20 000 25 000 29 000 19
Frankrike 151 000 72 000 74 000 7
Västtyskland ... 190 000 296 000 435 000 31
Sverige ..... 59 000 44 000 40 000 21
Bearbetning av berättelse till K. Socialdepartementet över studieresa
juni 1852.
69.002
Sverige framgår av föregående tabell, där för
jämförelsens skull även har angivits
produktionen i antal rum per 1 000 invånare (med rum
avses här även kök).
Självfallet är lägenheterna icke fullt
jämförbara, och de varierar till såväl storlek som
kvalitet och utrustning. I storlek ligger Frankrike
först med 4,5 rum per lägenhet, medan de övriga
länderna har ungefär lika stora lägenheter:
Sverige 3,5, Schweiz 3,4 och Tyskland 3.2 rum per
lägenhet.
Däremot kan utan vidare konstateras att
utrustningen i Frankrike och Västtyskland i
allmänhet är synnerligen enkel. Ofta förekommer lokal
uppvärmning med ugnar eller kaminer, badrum
saknas, osv. I Schweiz är utrustningen betydligt
mera påkostad, ehuru i regel icke fullt jämförbar
med svenska förhållanden.
Den påfallande höga bostadsproduktionen i
Västtyskland fordrar några ord. Först 1949, året
efter markdevalveringen, kom den i gång på
allvar med hjälp av Marshall-medel, och behovet är
enormt. År 1949 byggdes 154 000, år 1950 296 000
och 1951 435 000 lägenheter; 1952 tror man sig
komma upp till bortemot 500 000.
Det förefaller som om toppen nu vore nådd, då
Marshall-medel icke längre står till buds från
1953. Landets egna resurser torde icke räcka till
för mer än en mindre del av denna produktion,
och man fruktar för en kris med risk för
arbetslöshet, avsättningssvårigheter för den nu
blomstrande byggmaterialindustrin etc. Redan nu
räknar man med en arbetslöshet bland
byggnadsarbetare på 250 000 man, men därvid måste
hänsyn tas till alla flyktingar österifrån.
Vid jämförelsen av byggnadskostnaderna måste
man skilja mellan de fullt utrustade och de enkla
husen. Vidare måste man ha i minnet att våra
svenska byggen har en helt annan värmeisolering
än de sydländska, som t.ex. saknar dubbla
fönster. Följande tabell ger en uppfattning om
byggnadskostnaderna i de tre länderna, omräknade
till kr/m3:
Utrustning Schweiz Frankrike Tyskland
Enkel .............. — 110 75—90
Fullständig ......... 130 155 115
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
