Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 28 oktober 1952 - Nya metoder - Elektriska koksugnar, av F Ö - Andras erfarenheter - Forskningen inom metallbeläggningsområdet i USA, av U T—h - Snabb dammreparation, av G Lbg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■910
TEKNISK TIDSKRIFT
I Norge har försök gjorts med kontinuerligt drivna
retorter med tre horisontella elektroder i 120° vinkel mitt på
retorten, matade med 150 V trefasström. Kol inmatas
kontinuerligt i retortens övre ända och koksen tas ut i nedre
ändan. Den avgående gasen har en temperatur av 200°C.
En anläggning för 25 t per dag är planerad och skall senare
utbyggas för 125 t per dag. Strömförbrukningen beräknas
bli 175 kWh/t kol, motsvarande en verkningsgrad av 98 °/o.
Elektrisk förkoksning bör kunna bidra till att förbättra
kraftverkens belastningsfaktor genom förbrukning av
nattkraft samt vara lämplig som reserv- och
spetsbelastnings-kapacitet för gasverken (ETZ 1952 h. 11). FÖ
Andras erfarenheter
Forskningen inom metallbeläggsområdet i USA. I USA
har sedan 1932 pågått ett intimt samarbete mellan
National Bureau of Standards och American Electroplaters’
Society omfattande fältförsök med metalliska
ytbeläggningar. Plåtar belagda med olika metaller av bestämd
tjocklek utsätts för industri-, havs- och inlandsatmosfär.
Dessa försök ligger till grund för de specifikationer och
normer för metallbeläggningar som sedan utarbetas av
American Society for Testing Materials och American
Electroplaters’ Society. Samma fordringar ingår också i
Federal Specifications för metallbeläggningar.
För mätning av tjockleken hos metallbeläggningar kan
magnetiska provare (Magne-gauge) (jfr Tekn. T. 1952
s. 526) användas om underlaget eller beläggningen är
magnetisk. De kalibreras och får certifikat av NBS. över 4 000
är nu i bruk inom industrin och militärförvaltningen. De
ger tillräcklig noggrannhet.
Vidhäftningen mellan ytbeläggning och grundmetall
bestämmes enligt "nodule"-metoden, som utarbetats vid NBS.
Därvid utfälls på ylbelüggningen små knoppar eller vårtor
av kobolt, vilka får tjäna som fästpunkter i dragmaskinen.
Då metoden är något omständlig har den ännu ej fått så
stor spridning inom industrin.
Spänningar i elektrolytiska metallbeläggningar uppstår
ofta t.ex. genom föroreningar i badet. Blir de höga, finns
risk för bristning och sprickbildning i beläggningen. Dylika
spänningar kan uppmätas i "spiralkontraktometern", som
konstruerats vid NBS.
Större hårdhet och nötningsmotstånd hos ytor, t.ex.
pressformar och stansar, kan ofta uppnås genom
metallbeläggning. Stor ythårdhet vid hög temperatur önskas t.ex. i
kanonrör och gevärspipor. Mätningsmetoder för bestämning
av dylik varmhårdhet har också idarbetats.
Undersökningar över sambandet mellan metallutfällningens fysikaliska
egenskaper och elektrolytens pH, temperatur och
strömtäthet har resulterat i en metod att utfälla hårdnickel med
en Vickershårdhet av 750.
Främmande ämnens inbyggnad i den utfällda metallens
gitter har undersökts, varvid det visat sig möjligt att
utfälla nickel och kobolt innehållande 10 "Vo fosfor. Dessa
fosforlegeringar är mycket hårda och kan göras hårdare
genom värmebehandling. Koboltlegeringen har fått
praktisk användning i pressverktyg.
Metallutfällning ur icke-vattenlösningar har provats för
flera metaller som inte kan fällas ur vattenlösning. Bara
omkring 33 kan nämligen för närvarande utfällas på detta
sätt. Av dessa används 15 kommersiellt, nämligen koppar,
silver, guld, zink, kadmium, indium, tenn, bly, krom, järn,
kobolt, nickel, platina, palladium och rodium. Härtill
kommer volfram och molybden, som utfälles i legering med
järn, nickel och kobolt.
Man skulle ha stor både industriell och militär
användning för ytbeläggningar av de rena metallerna molybden,
volfram, titan, zirkonium, beryllium och aluminium. Vid
NBS försöker man två vägar för att nå detta mål,
nämligen utfällning ur icke-vattenlösningar och ur smältor.
För aluminiumutfällning har nyligen ett had med alu-
miniumhydrid löst i organiska lösningsmedel lett till
målet (Tekn. T. 1952 s. 824) och liknande möjligheter provas
nu för de andra metallerna. Molybden kan utfällas ur en
smälta vid 600°C med vacker, jämn yta. Forskningsarbetet
är inriktat på framställning av nya metallföreningar,
lämpliga som elektrolyter i organiska lösningsmedel.
Metallutfällningens mekanism, särskilt
polarisationsfenomen, undersöks vid NBS. En enkel metod att mäta
polarisationen har utarbetats. Av praktisk betydelse är
elektrolytiska bads spridningsförmåga och dess samband med
primära strömfördelningen, polarisationen, motståndet och
strömutbytet. För att studera sammansättningen i
"katod-filmen" eller det ytterst tunna vätskeskiktet närmast
katoden använder man cylindriska katoder på vars
mantelyta utfällningen företas samtidigt som en snabb nedkylning
kan ske inifrån cylindern. På så sätt fryser man ut
katod-filmen, som sedan kan skalas av i 0,2 mm tjocka skikt.
De successiva lagren kan därefter analyseras och
koncentrat ionsgradienten bestämmas.
Mekanismen vid kromutfällning ur kromsyrabad har
studerats med radioaktiva isotopen krom 51 och man kunde
visa att metallen direkt reduceras från sexvalensstadiet och
och ej från trevalensstadiet som tidigare ansetts.
Mycket arbete måste nedläggas på utforskningen av
elektrodprocessernas kinetik. Ett av de mest lovande
forskningsområdena är metallutfällning ur icke-vattenlösningar.
I brännpunkten för intresset just nu är försök att minska
nickelåtgången och få en fullvärdig ersättning för denna
strategiskt viktiga metall. Den ersättningsbeläggning av
krom över koppar på stål och slutligen lackering, som
bilindustrin i USA nu måste använda, är icke på långt när
så bra som koppar pius nickel pius krom. Försök med
andra beläggningar, särskilt legeringar, pågår, och man
hoppas så småningom komma fram till bättre
korrosionsskydd med god dekorativ verkan.
Andra världskriget gav belägg för ytbehandlingsindustrins
oerhörda betydelse och efterkrigstiden har icke motsagt
detta, vilket visas av denna industris alltjämt fortgående
expansion (W Bilum i Canadian Metals maj 1952,
In-dustrial Finishing aug. 1952). U T—h
Snabb danunreparation. För reparation av den 55 m
höga betonggravitationsdammen vid Black Canyon, Idaho,
stod endast tre vintermånader till förfogande, över
flodfåran finns ett utskovsparti, varifrån vattnet hade fått
Fig. 1. Reparation av dammen vid Black Canyon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
