- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 82. 1952 /
916

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 28 oktober 1952 - Hänt inom tekniken - Arbetsmarknaden inom de tekniska yrkena - Personvagnsskolan - Statens utrikeshandelsstipendier - Konferens om isolermaterial - Tyska Industrimässan i Hannover 1953 - SEN-normförslag - TNC: 19. Beteckningen för timme, av JW

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

■916

TEKNISK TIDSKRIFT

Kemisternas och husbyggnadsteknikernas — främst de
nyutexaminerades — placeringsmöjligheter försämrades
märkbart. Sålunda rapporterade Stockholm bl.a. ett stort
överskott på akademiker, som sökte forskningsarbete i
kemiska laboratorier vid företag och institutioner.

Inom elektrofacket var åtstramningen också betydlig utom
för ritare-konstruktörer inom starkströmsområdet.

Inom textil- och konfektionsbranscherna skapade det
ovissa läget svårigheter att placera tekniker inom dessa
fack.

Den största efterfrågan på tekniker avsåg fortfarande
arbetsstudieingenjörer, kvalificerade ritare-konstruktörer
samt beräknings-, projekterings- och provningsingenjörer.
1 allmänhet förelåg brist på icke ingenjörsutbildade
manliga och kvinnliga laboratoriebiträden med ej alltför höga
löneanspråk, liksom på tekniska biträden och yngre
personal för enklare uppgifter på ritkontor.

Personvagnsskolan är en ny brevkurs som AB Volvo
har startat efter de gynnsamma erfarenheter man hade av
1951 års Lastvagnsskola, som samlade 33 000 elever.
Personvagnsskolan avser att av alla som har körkort i landet
göra riktiga bilister, förarna själva till trevnad och
trafiksäkerheten till gagn.

Kursen består av sex brev, utarbetade av ett trettiotal
specialister. De ger bl.a. råd för hur man ordnar det
praktiskt och bekvämt i vagnen, för en god körteknik —
vinter-körning, körning i mörker, kurvtagning och bromsteknik.
Vidare behandlas våra nva trafikregler, olika
försäkringsformer, självrisk- och bonusbestämmelser. Ett av breven
är en motorlära i populär form. med tips om hur man själv
klarar småfelen. Råd ges om vagnens vård och underhåll,
bilens ekonomi, faktorer att ta hänsyn till vid köp av ny
bil, kontrollknep vid köp av begagnad, vägledning för den
som har "bil i firman". Utom de sex huvudbreven finns
två specialbrev, ett för droskförare och ett för
sportintres-serade.

Kursen kostar 11,50 kr. för sex brev, specialbreven 2,25
kr. per brev. Med sista brevet följer ett slutprov med
frågar; genom att insända svar på dessa kan den som vill,
sedan svaren godkänts, få ett synligt bevis på sina
kunskaper i form av ett diplom.

Statens utrikeshandelsstipendier utdelas till personer,
som önskar i främmande — företrädesvis utomeuropeiska
— länder antingen verka för avsättning av svenska
exportartiklar. import till Sverige av råvaror och andra
förnödenheter samt transithandel över Sverige eller förvärva
praktiska insikter i handelsyrket. Ansökan skall göras
skriftligen hos Kommerskollegium. För övrigt hänvisas till
kungörelsen den 14 oktober 1949 om statens
utrikeshandelsstipendier.

Konferens om isolermaterial. Som komplement till en
konferens om magnetiska material 1949 anordnar
mättek-niska sektionen inom Institution of Electrical Engineers
en konferens om val och användning av dielektrika den
16—18 mars 1953 i London. Konferensen, vid vilken ett
femtiotal rapporter kommer att föreläggas, är öppen även
för utländska deltagare.

Tyska Industrimässan i Hannover 1953. Deutsche
In-dustrie-Messe anordnar sin tekniska mässa den 26 april—
5 maj 1953 i Hannover. En mässa för konsumtionsvaror
("Mustermesse") anordnas den 1—5 mars.

SEN-normförslag. Svenska Elektriska Kommissionen har
utsänt förslag till rekommendationer för teletekniska
apparater, SEN R 5215-19 till normer för elektriska
anläggningars dimensionering med hänsyn till kortslutningsströmmar.
SEN 11, och till måttstandard för front platt or till
elapparater för verktygsmaskiner, SEN 6901. Remisstiden utgår
för det förstnämnda förslaget den 10 november och för de

senare den 1 december 1952. Intresserade kan rekvirera
förslagen från Svenska Teknologföreningen.

TNC

19. Beteckningen för timme

Korrekt användning av benämningar och beteckningar för
storheter och måttenheter är ingalunda någon lätt sak. De
fel som lurar, och som dessvärre också begås, är av många
slag. Med åren synes en förbättring ha inträtt, men vissa
felaktiga uttryck återkommer alltjämt så ofta, att TNC:s
granskningsarbete ibland leder tanken till kriarättningen i
skolorna.

Ett sådant seglivat fel är utelämnandet av tidnämnaren i
kvotenheter och kvotstorheter. Man säger t.ex. att en
växelströmsfrekvens är "50 perioder" och menar 50 perioder
per sekund, eller att en maskin går "750 varv" i st.f. varv
per minut, eller att en bils hastighet är "70 kilometer"
i st.f. kilometer per timme. När man i något sammanhang
skall ånge åtgången av strömmande kylmedel talar man
t.ex. om "luftmängd" och uttrycker den i "m3", men menar
med all sannolikhet luftmängd/tid, vilket kortare kan
kallas luftström, mätt i m8/s.

I fråga om själva måttenhetsnamnen erhåller man genom
det felaktiga uttryckssättet en avsevärd förkortning, vilket
må vara nämnt som förklaring men icke som ursäkt. När
måttenheterna betecknas blir skillnaden i längd inte så
stor. I ovannämnda exempel är de korrekta
enhetsbeteckningarna 1 p/s, 1 r/m, 1 km/h, 1 m3/s; de är ju inte så
långa.

Den stora allmänheten har av dessa kvotenheter mest att
göra med kilometer per timme. Alla vet att kilometer
betecknas km, men inte många vet att timme betecknas h.
Den svenska Lag om mått och vikt som fastställdes den
11 maj 1934 innehöll namn och beteckningar för de
metriska längd-, vt-, volym- och viktenheterna, bl.a. enheten
1 kilometer med beteckningen 1 km, men inga enheter för
tid hade medtagits, av den anledningen att de ännu inte
fastställts internationellt vid någon av de allmänna
konferenserna för mått och vikt i Paris. Så skedde emellertid
vid den nionde allmänna konferensen år 1948, då det bl.a.
bestämdes att beteckningarna för de två viktigaste
enheterna skulle vara:

1 h för 1 timme
1 s „ 1 sekund

Fastän bestämmelser rörande enheter för tid ännu inte
införts i svensk lagstiftning bör dessa internationella
beteckningar användas även hos oss. Beteckningen h ingår inte i
det svenska ordet timme, men den är begynnelsebokstav i
bl.a. det franska ordet heure och det engelska hour; att
den valdes som internationell beteckning var utan tvivel
välbetänkt. Det fordras emellertid viss ansträngning att
göra den tillräckligt känd och tillämpad i Sverige, och den
ansträngningen måste vi kosta på oss.

Att man hittills dragit sig för att skriva t.ex. km/tim. på
vägskyltar o.d. kan ju vara förklarligt. Förkortningen tim.
(med eller utan punkt) är tämligen skrymmande och därtill
inte fullt korrekt bildad (avbrytning bör enligt reglerna
ske framför vokal). Den passar dessutom illa tillsammans
med den internationella beteckningen km. Att beteckna
timme med t skulle varit förvirrande, eftersom t
internationellt och enligt den svenska lagen betyder ton.

Det hittillsvarande felaktiga skrivsättet, t.ex. på en
vägskylt "max. 30 km", blir däremot inte mycket längre ora
det ändras till: max. 30 km/h. och framför allt blir det
rätt. Det gäller bara att vänja folk vid det, och därvidlag
kommer det an på våra myndigheter, som utfärdar
trafikbestämmelser och sätter upp vägskyltar, att själva
använda riktiga beteckningar och därigenom påverka andra till
ett korrekt skrivsätt. JW

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1952/0932.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free