Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 11 november 1952 - Flygets driftkostnader, av Juney Dillenbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
// november 1952
943
kunnat göra i detta avseende. Å ena sidan har
företags- och myndighetspersoner på kortare tid
hunnit utföra mera produktivt arbete på att
utvidga handelsutbytet och å andra sidan har
genom turistväsendet flera människor beretts
tillfälle att hinna med längre och värdefullare resor
inom viss given fritid;
kännedom om nationen och nationell säkerhet:
denna tredje kreditpost syftar på den
anmärkningsvärda roll som trafikflyget spelar för
representationen utåt samt för
försvarsberedskapen i hemlandet. Praktiskt taget varje dag
uppträder trafikflygplanen såsom nationens visitkort
på de internationella flygplatserna runtom i
världen. Vad slutligen befintligheten av moderna
transportflygplan och liögt kvalificerade
flygbesättningar betyder i händelse av krig eller
krigsfara torde vara överflödigt att orda om;
erfarenheter från insatserna under världskriget,
Berlin-blockaden, Koreakriget etc. talar sitt eget
tydliga språk.
Trafikflygets ekonomiska struktur
Innan vi kastar oss in på den rena flygekonomin kan
det vara på sin plats att ge en kort översikt av
grundprinciperna i företagsekonomisk teori och den därmed
sammanhängande terminologin. Den följande diskussionen om
själva flygekonomin förutsätter nämligen en allmän
kännedom om dessa termer och deras innebörd.
Inkomster och Utgifter är de bokföringsmässiga uttrycken
för företagets löpande ekonomiska handlande gentemot
utomstående.
Inbetalningar och Utbetalningar är själva
penningtransaktionen, utjämnande av skuld- och fordringsförhållanden
mellan företaget och utomstående.
Intäkter och Kostnader är periodiserade inkomster och
utgifter, dvs. intäkten uppstår vid själva prestationstillfället
resp. kostnaden då uppoffringen göres.
Kostnadsslag är kostnad grupperad efter typ, art eller
natur. Kostnadsslag användes vid budgetering och
kostnadsanalys för att bättre kunna beräkna resp. identifiera
totalkostnadernas sammansättning och struktur.
Kostnadsställe är plats där kostnad uppstår. Denna plats
kan antingen vara geografiskt bestämd eller imaginär. Det
väsentliga i fråga om kostnadsställen är att man här
sammanför totalkostnaderna för likvärdiga prestationer.
Kostnads funktion är sammanfattande begrepp för
samtliga kostnadsställen, som anses tillhöra viss del av
verksamheten. Denna funktionsindelning användes framför allt
i större strukturanalyser, jämförelser mellan olika år eller
olika företag etc.
Kostnadsbärare är själva produkten, dvs. den slutliga
enhetsprestationen. Här samlas totala kostnader och ställs
mot intäkterna, varvid driftresultatet framkommer såsom
saldo (skillnad). Inom transportekonomin brukar
kostnadsbäraren anges i offererad lastenhet per längd- eller
tidsenhet. Av praktiska skäl sammanförs dock dessa enheter
(t.ex. tkm) till lätt brukbara storheter såsom linjer,
sektorer, viss kapacitet per transporttimme (tur, dag, vecka,
månad) e.d.
Kostnadernas variabilitet är olika kostnadsposters
föränderlighet vid ökning eller minskning av
produktionsvolymen, allt under vissa givna förutsättningar
beträffande tid, teknik och priser:
varianta (rörliga) kostnader är de som varierar mer eller
mindre kontinuerligt med produktionsförändringar; de kan
betraktas såsom knutna till variationerna hos viss (a)
teknisk (a) mätare;
konstanta (fasta) kostnader är sådana övriga kostnader,
som varierar först i mer eller mindre bestämbara språng,
när produktionsvolymen passerar vissa punkter; de kan
betraktas såsom knutna till kalendertid (vanligtvis ett år
i sänder vid given produktionsplan).
Ju kortare period man rör sig inom, desto flera
kostnader kan betraktas såsom konstanta, medan däremot, om
man väljer en tillräckligt lång tidsperiod, de allra flesta
kostnader blir varianta. Inte minst viktigt att komma ihåg
är att i investeringsögonblicket är samtliga kostnader
varianta, medan de efter investeringen för lång tid framåt
tynger produktionen som konstanta kostnader.
Kostnadernas hänförbarhet är den utsträckning i vilken
de olika kostnadsposterna kan hänföras till respektive
kostnadsbärare:
direkta kostnader är logiskt hänförbara till viss produkt;
de omfattar som regel varianta kostnader samt
produkt-eller typbestämda konstanta kostnader;
indirekta kostnader är övriga kostnader, som icke utan
speciellt konstruerad fördelningsnyckel kan hänföras till
ifrågavarande produkter.
Merkostnad resp. mindrekostnad är benämningen på den
extra kostnad, som man åsamkar sig resp. sparar vid till-
Fig. 1. Varianta och konstanta kostnader.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
