Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 11 november 1952 - Flygets driftkostnader, av Juney Dillenbeck - Den franska jättevindtunneln i Modane-Avrieux - En elkabel under Engelska Kanalen - Framtidens oljeindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■950
TEKNISK TIDSKRIFT
Antag att ett stort internationellt flygbolag
uppvisar ekonomisk balans mellan intäkter och
kostnader vid 60 % beläggning, 8 h utnyttjning per
dygn av flygplanen och ett medelflygavstånd
mellan stationerna på 400 km. Vilka möjligheter har
nu detta flygbolag att åstadkomma t.ex. 5 %
vinst på årsomsättningen? Följande möjligheter
visas i diagrammet:
ökning av beläggnings procenten med 3 enheter
genom ökad trafik vid oförändrad produktion;
höjning av utnyttjandet av flygplanen till
närmare 9 h/dygn genom ökad produktion och
bibehållen beläggningsprocent;
ökning av medelflygtiden till 600 km genom
ändring av linjenätets struktur;
minskning av de indirekta kostnaderna
(organisationskostnaderna) med ca 12 % genom
rationaliseringsåtgärder.
I praktiken sker givetvis strävandena att
åstadkomma vinst genom en kombination av nyss
nämnda åtgärder.
Planering, samarbete och kontroll
För varje flygbolag inträder den viktigaste
perioden för kostnadsberäkning och
kostnadsanalys innan handlingen verkställes — ej efteråt
när skadan redan skett. Detaljerade och noggrant
genomtänkta ekonomiberäkningar bör utföras
innan en viss flygning eller flyglinje påbörjas
och bedömas just med hänsyn till
sammansättningen och insatsen av de tre
huvudkomponenterna: flygplantypen, linjestrukturen och
flygbolagets organisation.
Detta kräves såväl vid planering som vid
kontroll, vilket betyder, att all kostnadsuppdelning
primärt måste ta sikte på och tillämpas enligt
moderna principer för företagsbudgetering. Det
är nog lätt att vara efterklok och fördöma, men
tryggare och förnuftigare att vara förutseende.
Ett ständigt och intensifierat samarbete mellan
den tekniska, operativa, trafikala och
administrativa personalen inom ett flygbolag med
ekonomin som gemensam nämnare, logiskt
hopkom-ponerad i en driftbudget torde vara ett av de
säkraste medlen för effektiv planering och
kontroll. Icke blott skänker det praktiska
möjligheter till ekonomisk sanering och förbättrade
resultat, utan framför allt vinnes ett utbrett
kostnadsmedvetande, en inblick i den ekonomiska
orsaksanalysen samt ett levande intresse och
förståelse för varandras verksamhetsområden.
Den franska jättevindtunneln i Modane-Avrieux (Tekn.
T. 1952 s. 405) har nu utfört prov med överljudhastighet
vid så stor tunneldiameter som 8 m. Den erforderliga
luftmängden är 10 t/s och drivkraften 70 000 hk.
En elkabel under Engelska Kanalen, avsedd för
utjämning av effektbehovet vid lågbelastningstid mellan de
båda länderna, diskuteras nu på allvar.
Undervattenssträc-kan är 32 km och anläggningstiden blir omkring sju år.
Framtidens oljeindustri
338(100) : 662.753.3
Allteftersom tiden gått har oljeindustrin kommit att
hantera allt större mängd råolja och alltmer komplicerade
produkter varigenom det blivit svårare men också
nödvändigare att göra en allmän översikt. Medan hela världens
oljekonsumtion 1938 var ca 270 Mt/år var den 1951 ca 560
Mt, och omkring 1961 kan den beräknas vara uppe i
närmare 1 000 Mt/år. För att möta denna efterfrågan måste
man skaffa tillräcklig mängd råolja eller
ersättningsmaterial för denna ur vilka produkter i ett ständigt växlande
mönster kan framställas i all världens raffinaderier och
för vilka man måste finna transportmedel.
Tillgångar
Fram till andra världskriget var USA den största
producenten av råolja. Ar 1938 täckte dess export 25 i0/o av den
övriga världens behov, men 1948 hade USA en nettoimport,
och andra länder hämtade största delen av sin olja från
Mellersta Orienten. Under de närmaste tio åren måste
världens oljebehov tillfredsställas av de nu kända
produktionsområdena, eftersom nya — även om de upptäcktes i
morgon -— inte kan utvecklas på kortare tid. År 1950 var
de kända oljereserverna i olika delar av världen och
dessas årsproduktion:
Reserver Produktion
Mt Mt/år
Nordamerika ...................... 4 400 331
Central- och Sydamerika.......... 1 800 115
Mellersta Orienten ................ 6 900 96
Ostindien .......................... 250 13
Ryssland (uppskattat) ............ 1 000 49
Andra länder...................... 150 3
Av tillgångarna i Nordamerika kommer 4 150 Mt på USA
vilket är 13 gånger den nuvarande årsproduktionen på
320 Mt. För Mellersta Orienten är de kända reserverna 72
gånger årsproduktionen. Denna jämförelse visar den
förskjutning av världens försörjning med råolja som
sannolikt kommer att ske.
Trots att stora kvantiteter olja säkerligen ännu kommer
att upptäckas i USA väntar man inte att den amerikanska
produktionen av råolja kan fortsätta att stiga. Den måste
en dag nå toppen för att sedan falla. Efterfrågan på olja
stiger dock säkerligen alltjämt i USA, varigenom klyftan
mellan efterfrågan och inhemsk tillgång på råolja alltmer
vidgas. Bristen kommer först att fyllas genom import från
länderna kring Karibiska havet, Mexiko och Kanada.
Fastän de kända reserverna i de båda förstnämnda
områdena inte är särskilt stora torde de kunna öka sin
nuvarande produktion betydligt under de närmaste tio åren.
I Kanada finns kända reserver som är 30 gånger den
nuvarande årsproduktionen på 6 Mt, och denna kan därför
lätt trefaldigas på tio år. Trots att Kanada som helhet
härigenom inte blir självförsörjande skulle olja kunna
exporteras från västra Kanada till USA, medan östra Kanada
måste importera från andra länder.
Hur stora reserverna av råolja än är på västra halvklotet
måste länderna där inom tio år i viss utsträckning lita till
import från det östra. Det är osannolikt att man i
Ostindien kan övervinna följderna av andra världskriget och
den rådande politiska oron tillräckligt snabbt för att detta
områdes utan tvivel betydande oljetillgångar skall kunna
väsentligt påverka världshandeln.
Mellersta Orienten är därför det enda område med så
stora kända oljereserver, att det kan fylla bristen i västra
halvklotets försörjning och största delen av den övriga
världens behov. Inom tio år står kanske Mellersta Orien-
Bearbetning av föredrag av G H Coxox den 11 juni 1952.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
