Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 11 november 1952 - Laisvall-gruvan, av Folke Wallman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■958
TEKNISK TIDSKRIFT
ma upp i en malmuppfordring av 325 000 t/år, en
siffra som på grund av personalbrist ännu ej
uppnåtts. Genom produktionen i Laisvall tillförs
vårt land 12 000 t/år bly, vilket är 44 % av
Sveriges behov. Vid gruvan sysselsättes i dag
183 arbetare och 27 tjänstemän. Så gott som alla
bor inom Laisvall, något egentligt uppland finns
ju inte.
Med hänsyn till ovissheten om driftens
varaktighet fick de första bostäderna en provisorisk
karaktär. Sedan efter kriget brytningen utvidgats
och beslut fattats om Laisvalls fortsatta
utveckling har det gällt att permanenta den första
bebyggelsen och bygga ett samhälle.
Utöver den tidigare barackbebyggelsen har
bostäder från Laver flyttats upp, vilka
moderniserats och uppdelats så, att varje bostad består av
två lägenheter om två rum och kök. Under de
senare åren har ett antal bostäder med
lägenheter om tre rum och kök byggts, och ytterligare
byggnadsplaner föreligger. Utöver bostäder finns
maskintvättstuga och hotell som uppförts av
bolaget, vartill kommer skolor, affärer o.d. som
byggts i annan regi.
Utbyggnad för högre produktion
I Laisvall sker nu en intensiv utbyggnad inom
alla områden. Beslut har nämligen fattats om
höjning av produktionen till minst 420 000 t/år
malm, vilket motsvarar en årlig blyproduktion
av ca 16 000 t/år eller 60 % av Sveriges
blybehov. För att kunna åstadkomma detta måste i
första hand uppfordringsanordningarna,
krossverket och anrikningsverket byggas ut. I andra
hand måste mekaniska, elektriska,
byggnads-och kamerala avdelningarna få större utrymmen.
Slutligen måste ett större antal bostäder forceras
fram.
Truckarna med malm från brytningsfronterna
kommer att köra fram i en speciell tillfartsort till
ett galler, där tippning sker (fig. 8). Under
gallret kommer en käftkross med intagsöppning
1 000 X 1 500 mm. Det sålunda krossade berget
får falla ned i två fickor, vardera rymmande
1 200 m3. Här kan berget lagras före finkross-
Fig. 8. Framtida
uppfordringsanläggningar under
jord och i dagen,
kross-och flotationsverk.
ningen, som planerats ligga omedelbart under
dessa fickor. Genom placeringen av
finkrossver-ket under jord, anser man sig ha förenklat
ventilationsproblem och uppfordringsanläggning.
Malmen från de båda fickorna under
grovkrossen tappas med sektorluckor ned på en
bandtransportör ovanför vilken en skrotmagnet och
en minsökare är placerad. Passerar järnföremål
förbi skrotmagneten gör minsökaren utslag och
bandet stannar automatiskt. Vid änden av detta
band kommer en dubbeldäckad sikt att placeras.
Den lämnar alltså tre fraktioner. Det grövsta,
gods större än 70 mm, går till en spindelkross
med intagsöppning 400 mm, mellangodset, större
än 25 mm, ledes till en finkross av typ Symons
Short Head, och den sista fraktionen slutligen
leds förbi hela krossverket. Framför finkrossen
är en sikt placerad, som siktar bort gods mindre
än 25 mm från produkten från spindelkrossen.
Krossverkets koppling är således ren serie, och
ingen cirkulerande belastning förekommer.
Under finkrossen finns ett samlingsstup för allt
gods från krossverket och där är den automatiska
provtagningsanordningen placerad. Under denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
