Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 11 november 1952 - Laisvall-gruvan, av Folke Wallman - Andras erfarenheter - Vad kemisterna väntar av acetylen som råvara, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 november 1952
959
ligger sedan en skipficka, som avslutas med en
måttficka och en automatisk
skippåfyllnings-anordning. Det erhållna godset får en storlek av
mindre än 25 mm och blir mycket enkelt att
handskas med ur transportsynpunkt.
Krossverket under jord har för maskinmontage och
utbyte av slitdelar en travers, som direkt kan föra
materialet från ett transportschakt och ut i
krossverket. Verket kommer att betjänas av en man
per skift.
Uppfordringen kommer att ske med ett
koepe-spel med dubbla skip. Skipvikten blir 8 t och
spelhastigheten 6 m/s. Det nya bergschaktet, som
är under drivning, inrymmer förutom
skipgång-ar även plats för personhiss med motvikt,
steg-väg och ledningar. Personspelet är även det ett
koepespel och har nyttiga lasten 1 t eller 6
personer. Båda spelen skall placeras i toppen på den
75 m höga lave, som i år påbörjats.
Orsaken till att laven görs så hög är att den
förutom spelen även skall inrymma tre ovanpå
varandra stående kulkvarnsfickor med en rymd av
1 200 m3 vardera. Fickorna har placerats ovanpå
varandra, därför att man härigenom får enkla
tappningar från den ena fickan till den andra.
Rent konstruktionsmässigt erhålles ett enklare
byggnadsutförande, då hela byggnadskomplexet
kan utföras med glidform på kort tid. Principen
med tre kulkvarnsfickor, vardera rymmande en
dygnsproduktion i verket, har man valt, för
att kunna planera anrikningsprocessen dygn för
dygn, något som erfordrar analyser på malmen
innan den går in i verket.
Har man tre malmfickor kan provtagning ske
medan den första (översta) fickan fylls. Sedan
denna blivit bräddfull tappas malmen ned i
andra (mellersta) fickan, varefter godset får ligga
där tills analysering av malmen skett. Därefter
sker nedtappning till tredje (understa) fickan
från vilken transportband leder till kvarnarna.
Genom att växelvis tappa ur skilda tappar från
fickorna beräknas även en viss blandning av
godset ske. Erfarenheter från andra flotationsverk,
speciellt Rönnskärs anrikningsverk, visar att en
planerad flotationsprocess är av största betydelse
ur såväl utbytes- som reagensåtgångssynpunkt.
Från den sista kulkvarnsfickan går malmen
med bandmatare ned på två transportband till
var sitt kvarnsystem, bestående av en stångkvarn
som primärkvarn och en kulkvarn med 40 mm
kulor som sekundärkvarn. Kopplingen på
inmatningsbanden är planerad så, att varje band kan
leda till vilket kvarnsystem som helst eller genom
delning av godsströmmen till båda systemen.
Från kvarnarna pumpas pulpen upp till tvenne
skålar, varefter flotationen tar vid.
Som råapparater kommer BFP 240, apparater
lika de nuvarande, att användas och repeterarna
att utgöras av de hälften så stora BFP 120. Två
trumfilter och två torktrummor svarar för den
vidare sligbehandlingen. Torkarna kan
alternativt värmas med ved, olja eller elström. I
anslutning till sligtorkarna skall byggas en större
värmecentral, som avses betjäna alla
industribyggnaderna. Anrikningsverkets kapacitet blir
90 t/h. Den färdigtorkade sligen ledes från
torktrummorna ned i fickor, från vilken tappning i
containers på bilar avses ske.
På grund av svårigheter att få plats med
avfallet i nu befintlig damm, kommer avfallet att
pumpas 86 m högt över ett berg, där stora
områden för avfallsuppläggning håller på att
förvärvas. Pumpningen planeras ske med
amerikanska Hydroseal-pumpar placerade i tvenne
pumpstationer. Avfallsanläggningen blir
start-klar i början av 1952.
De för driftens upprätthållande erforderliga
hjälpavdelningarna kräver nya och större
lokaler. Sålunda påbörjades 1951 byggandet av ny
verkstadsbyggnad, inrymmande förutom
mekanisk verkstad, elektrisk verkstad och
snickarverkstad även garage och omklädnadsrum för
arbetare. Vidare sker utbyggnad av förrådet och
kontoret till ungefär dubbla storleken.
På programmet står vidare 47 familjebostäder,
av vilka en stor del redan är färdiga. Ombyggnad
av marketenteriet och permanentning och
nybyggnad av ungkarlsbostäder pågår.
Genom denna utveckling av Laisvall, grundad
på ännu ej avslutade malmletningar, kommer
samhället att få ett invånareantal av ca 850
personer. Laisvalls livslängd är det svårt att yttra
sig om, bly är ju en ytterst konjunkturkänslig
metall och brytvärdesgränsen ändrar sig ofta,
men med tekniska framsteg i driften och
fortlöpande malmletningar hoppas man på lång
varaktighet för blygruvan uppe bland fjällen.
Andras erfarenheter
Vad kemisterna väntar av acetylen som råvara.
Industriell framställning av produkter ur högtrycksacetylen,
dvs. genom Reppe-syntes (Tekn. T. 1946 s. 578) beror
nästan belt och hållet på det ekonomiska genomförandet
av vinylering och etylering. De kemiska grunderna för
dessa processer är utredda, men när det gäller att utnyttja
dem kommersiellt kommer frågan om utbytet av önskad
produkt i förgrunden.
En amerikansk firma har undersökt ett stort antal vägar
lor ekonomisk framställning av produkter genom
Reppe-syntes och tycks ha funnit en som lovar ge en viktig
produkt, nämligen polyvinylpyrrolidon (Tekn. T. 1949 s. 948,
1952 s. 229). Med industriell tillverkning av detta ämne,
PVP, som grund väntar man att möjligheter för
kommersiellt utnyttjande av andra vägar skall öppnas.
Betraktar man PVP-syntesen, finner man att den är
Reppe-syntesernas kärna. Acetylen och formaldehyd får
reagera vid en kopparkatalysator vid 20—25 at ö, varvid
butyndiol bildas. Denna hydreras sedan till butandiol vid
350 at ö med en katalysator innehållande koppar, nickel
och mangan. Dessa reaktioner kan anses vara grunden för
industriell utveckling av Reppe-synteserna, ty de kan
följas av många andra synteser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
