Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 11 november 1952 - Andras erfarenheter - Sorbitol, av SHl - Nybyggen - Vattenkraftverk i franska alperna, av G Lbg - Attackflygplanet Saab A 32 »Lansen», av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 november 1952 79
Fig. 1. Flytschema för
tillverkning av sorbitol.
En amerikansk firma började tillverka sorbitol i halvstor
skala i början av 1930-talet. Den första fullstora fabriken
kördes i gång 1937. Man framställde då sorbitol enligt ett
periodiskt förfarande bestående i elektrolytisk reduktion
av stärkelsesocker. Under andra världskriget ökades
tillverkningskapaciteten till den trefaldiga, men den var dock
otillräcklig för att möta efterfrågan. Under denna tid
utarbetades en kontinuerlig katalytisk tillverkningsprocess
som är både snabbare och billigare än den första; 1947
kunde man helt övergå till den nya metoden.
Denna har förbättrats ytterligare och uppges nu vara
mycket effektiv och ekonomisk. Den ger en bättre produkt än
den tidigare metoden och fordrar inga svåråtkomliga
material utom en liten kvantitet nickelkatalysator. Den utförs i
fem steg (fig. 1), nämligen framställning av en
reaktionsblandning av sockerlösning och nickelkatalysator,
kontinuerlig katalytisk reduktion av sockret med vätgas,
från-filtrering av katalysatorn och regenerering av denna,
rening av reaktionsprodukten med jonutbytare och
avfärgning av den med aktivt kol samt indunstning av den renade
sorbitollösningen i vakuumapparat och inställning av den
till önskad koncentration genom tillsats av avsaltat vatten
(Chemical Engineering mars 1952). SHl
Nybyggen
Vattenkraftverk i franska alperna. Dammen vid Tignes
i franska alperna jämte kraftstationerna Les Brevières
(230,5 m fallhöjd) vid dammens fot och därnedanför
Mal-govert (751 m fallhöjd) har nu fullbordats under ovanligt
svåra yttre omständigheter. Under arbetsperioden april—
oktober 1951 göts i den 180 m höga valvdammen 302 000
m" betong, motsvarande 2 200 m" per dag. Betongen
innehåller 250 kg cement per mB, stenstorlek intill 250 mm.
Från Les Brevières ledes vattenmängden, 45 m8/s, genom
en 14,7 km lång trycktunnel med 16,38 nr area till en
utjämningstank, varifrån tvenne trycktuber fortsätter till
kraftstationen vid Malgovert. Tuberna är förspända med kablar,
som svetsats till ringar i stället för den vanliga
spirallind-ningen (Tekn. T. 1949 s. 566). I Malgovert har installerats
fyra peltonturbiner med 80 MVA generatorer för leverans av
530 milj. kWh/år. Turbinerna är i sitt slag världens största.
Tunneldrivningen, som pågått sedan 1939, har mött stora
svårigheter. Fördelade på hela sträckan har utförts
fjorton arbetsorter till tunneln. Uppströmsdelen intill ort 12
gick genom gott berg men därefter vidtog sämre partier av
krossad kvartsit och vittrade skiffer- och kollager. Vid ort
13 inträngde vatten 130 m från mynningen; man började då
om på ett annat ställe, men efter 100 m började det bli
skärningar och vid 131,7 m inrasade sand och vatten. Ett
nytt försök mötte samma öde. Genom provborrningar
konstaterades sedan, att tunneln icke kunde undvika en 50—
60 m bred zon av vattendränkt sand.
Man tog då upp en ny tillfartsort och drev tunnelarbetet
åt ömse håll från den farliga zonen. Ett försök att
stabilisera sanden genom injektering med cement misslyckades,
men med ett kiselgel av icke meddelad sammansättning
och 8 at ö tryck gick det bättre. Injekteringen utfördes
på en gång till 35 m längd bakom en 1,5 m tjock stödmur
av betong. Orten 13 bekläddes med betong omedelbart
eller utgrävningen; ett ras inträffade, som sköt in
betongmuren 1,5 m mot ortens mitt. Från ort 13 drevs tunneln
med hjälp av stålstämp, vilkas inbördes avstånd varierade
från 1,25 m till halva detta mått, allt efter bergets
beskaffenhet (ch. Jaeger i Water Power juli 1952). G Lbg
Attackflygplanet Saab A 32 "Lansen". Prototypen I ill
ett nytt svenskt krigsflygplan har nu provflugits.
Flygplanet, vars militära beteckning är A 32 "Lansen", har
konstruerats och byggts av Saab för Flygvapnets räkning.
Flygplanet är främst avsett för attack mot mål på marken
Fig. 1. Attackflygplanet A 32
"Lansen".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
