Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 11 november 1952 - Hänt inom tekniken - Svenska ingenjörer på resa och i tjänst i utlandet - TNC: 20. Stor bokstav i flerordiga namn, av JW - Problemhörnan, av A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■968
TEKNISK TIDSKRIFT
sion, som innehåller värdefulla upplysningar särskilt för
dem som tar plats i utlandet, kan åter erhållas genom
insättande av 1.25 kr. på STF:s postgiro 540.
TNC
20. Stor bokstav i flerordiga namn
En av TNC:s första publikationer, med beteckningen
TNC 2, bär titeln Skrivregler för ordförkortningar,
siffer-uttryck m.m. Den utkom för tio år sedan, och sedan dess
har TNC haft att dryfta och ta ställning till många frågor
som TNC 2 blott flyktigt eller inte alls berör, men som
ligger inom dess område. Därför har nu en omarbetning
skett, och ett manus har gått till sättning. På nyåret
väntas den nya, väsentligt tillökade utgåvan ligga färdig.
Bland de ortografiska frågor som under de gångna tio
åren krävt noggrannare studium skall här nämnas frågan
om stor begynnelsebokstav i vissa specialfall, närmare
bestämt i flerordiga namn på institutioner, statliga verk,
bolag o.d.
Som exempel skall först tagas namnet Sveriges geologiska
undersökning. Detta skrivsätt användes i Statskalendern.
Om namnet skulle komma att stå inuti en mening, t.ex.
"Under dessa år har Sveriges geologiska undersökning
väckt intresse genom ...", kan man emellertid inte direkt
se att det är fråga om ett egennamn, eftersom Sverige
under alla förhållanden skall ha stor bokstav. För
tydlighetens skull förordar därför TNC, liksom Nämnden för
svensk språkvård, att om ett namn börjar med Sveriges,
Stockholms e.d. nästföljande ord skrives med stor bokstav,
alltså t.ex. Sveriges Geologiska undersökning. Om namnet
börjar med Kungl, skriver även Statskalendern t.ex. Kungl.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
I skrivelse till någon sådan institution, styrelse e.d. bör
man enligt gängse bruk använda stor begynnelsebokstav
för alla orden — utom för sådana småord som: och, i, för
— såväl i adressen som när adressaten nämnes i
skrivelsen. Då blir det alltså: Sveriges Geologiska Undersökning,
Kungl. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen.
Firma- och bolagsnamn skrives i den form i vilken de
är inregistrerade, t.ex. Allmänna Betongbyggnadsbyrån, AB
Svenska Tobaksmonopolet (eller Aktiebolaget...). Sådana
namn har i regel stor begynnelsebokstav i alla orden
(utom småorden) och undergår då ingen ändring i
brevadresser o.d.
Alla de nu nämnda kategorierna av namn kan
förekomma om varandra i en text, och det blir då ingalunda lätt
att skriva stor bokstav på de rätta ställena. I TNC:s
årsberättelse finns en uppräkning av TNC:s medlemmar.
Enligt de ovan anförda principerna skulle det stå (med
överhoppande av vissa namn):
Kungl. Tekniska högskolan
Chalmers tekniska högskola
Försvarets fabriksstyrelse
Kungl. Järnvägsstyrelsen
Statens hantverksinstitut
Svenska vattenkraftföreningen
Sveriges Elektroindustriförening
Tekniska litteratursällskapet
Om dessutom bolagsnamn funnits med i uppräkningen —
de förekommer i årsberättelsen under särskild rubrik —
skulle det ortografiska virrvarret blivit ännu mera
påfallande. När namnen följer så tätt på varandra, och även
eljest när ett flertal organisationsnamn av olika karaktär
förekommer blandade i samma brev eller i samma artikel,
tillråder TNC att de alla skrives med stor bokstav i vart
och ett av orden (utom småorden), dvs. att man tillämpar
samma aktningsfulla skrivsätt som användes i
brevadresser. Det bör också anses tillåtligt att upphöja detta
medgivande till regel, oberoende av om det är fråga om ett
enda namn eller flera i närheten av varandra stående
namn. JW
Problemhörnan
Problem 7/52 var följande: "En trästock med rombisk
sektion flyter i vattnet på så sätt att den största diagonalen
står lodrätt. Beräkna den minsta "kölvinkel" för vilken
jämvikten är stabil."
Rombens sida må kallas s och den våta delen härav x
enligt fig. 1. Till en början må antas att materialets
specifika vikt 7 = 0,5. "Kölvinkeln" är 2 oc. Enklast löses
uppgiften med hjälp av den kända formeln
/ min . , .
~y->h (1)
(jfr "Problemboken" s. 93:
"Simmande kuben"), som
direkt ger
2 - • \3
- (x sm a)3
o
x- sin oc eos oc
2
> s eos oc — — x eos oc
varav
tg2a> (2)
Av detta samband framgår att ocmin blir allt mindre ju
mer x ökas. Det högsta värde som x kan anta är x — s,
vilket ger t g1’ oc = 0,5. Härvid är y = 0,5.
Nu bör man även studera det fall att y ligger mellan 0,5
och 1. Inför man enligt fig. 1 beteckningen x’ för den torra
delen av den övre rombsidan ger ekv. (1)
i full analogi med (2).
Sålunda erhålles den minsta kölvinkeln 2&min alltid då
Y — 0,5, varvid ocm-,n bestämmes av
1
t g OCmin —
\[2
dvs. tg 2 OCmin — 2 \!~2
2 ocmin = 70,53°
Denna lösning har sign. üg som författare. Sign. Hel har
i en av sina tre lösningar behandlat problemet på samma
sätt, varvid de övriga två är baserade på
jämviktsekvationer, dels vid en variabel lutningsvinkel, dels för
infinitesi-mal lutning. Han har vidare räknat ut 2 ocmin för en boj
bestående av två homogena koner och finner 2 ocmin = 60°.
T Ygge har kompletterat sin lösning genom en tabell för
sambandet mellan specifika vikten hos materialet och
motsvarande kritiska kölvinkel:
r 2 <xmin, grader
0,5 ....................................... 70,5
0,6 ....................................... 79,0
0,7 ....................................... 86,5
0,72 ..................................... 90,0
0,8 ....................................... 99,0
Övriga problemlösare har varit N F Enninger, sign. G O,
Sbck och I F.
Problem 9/52. Det kan elementärt visas att aritmetiska
medelvärdet ma, geometriska medelvärdet mg och
harmoniska medelvärdet mi, för två icke negativa tal följer
regeln
ma mtj l^mh
Visa att samma regel gäller även om talens antal är större
än 2, exempelvis 3. A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
