Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 18 november 1952 - Nya metoder - Kärnborrning, av SHl - Våtblästrling, av SHl - Nya material - Material för permanenta magneter, av SHl - Magnesiumlegering för hög temperatur, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■984
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Kärnborr.
hållas längs hela skäret, vilket inte är fallet för vanliga
borrar.
En kärnborr (fig. 1) har ett hårdmetallskär och två
slitklackar av hårdmetall, vilka skyddar borrhuvudets ståldel
för nötning mot hålets inneryta. Borrhuvudets
oregelbundet formade centrumhål ger plats åt den utskurna kärnan,
spån och olja. Vid processens genomförande är
arbetsstycket inspänt i chucken till en svarv och sätts i rotation
medan den icke roterande borren matas mot det med ett
rör på vilket borrhuvudet är fastsatt. Olja pumpas in längs
rörets ytteryta med ca 12 kp/cm2 tryck och kommer ut
tillsammans med spånen genom röret (Mechanical Engineering
maj 1952; F W LucHT i Machinist, London 31 maj 1952).
SHI
Våtblästring. I många fall har man på senare tid med
framgång använt våtblästring för att rengöra metallytor.
Metoden sparar tid och material och är mycket
anpassningsbar. Apparaturen kan göras automatisk och kan då
betjänas av icke yrkesutbildad personal.
I princip består våtblästring i besprutning av metallytan
med en suspension av slipmedel i en vätska, vanligen
vatten. Suspensionen matas till ett sprutmunstycke med
tryck-luft eller pump och slungas med stor hastighet mot
arbetsstycket av en luftstråle. Våtblästring är bättre än
torrbläst-ring i många fall, därför att mycket finkornigt sliptmedel
kan användas utan fara för att det skall packa ihop sig.
Härigenom kan bättre ytfinhet erhållas.
Våtblästring är mycket anpassningsbar, därför att
slipmedlets kornstorlek och hårdhet kan varieras mellan vida
gränser, och lufttryck, avstånd mellan sprutmunstycke och
arbetsstycke samt blandningsförhållandet slipmedel : vätska
kan ändras. Kornstorleken kan varieras inom vida
gränser och hårdheten från kiselkarbids till nötskals eller
agnars. Genom reglering av dessa faktorer kan processen
användas för att avlägsna tjocka slagglager eller så litet
material att arbetsstyckets dimensioner knappast ändras
och skarpa hörn på det inte rundas. Trånga håligheter och
skarpa hörn, som inte kan nås vid handpolering, kan
våt-blästras. I allmänhet behöver man inte rengöra
arbetsstycket före våtblästring, men tjocka lager av olja eller
fett bör avlägsnas. Efter blästringen spolas arbetsstycket
vanligen med hett vatten och får lufttorka.
Denna metod kan dock inte ersätta handpolering av
krökta ytor vilka inte träffas av slipmedlet i rätt vinkel vid
blästring. Ehuru repor efter skärning eller slipning kan
utjämnas ger våtblästring matta ytor och kan därför inte
ersätta polering med crocus (järnoxid) eller liknande
polermedel. Den erhållna ytfinheten beror på
arbetsstyckets ytfinhet före blästringen. Denna kan inte användas för
att ge arbetsstycket önskade dimensioner.
Våtblästring kan användas för rengöring av metallytor
på vilka annan metall skall fällas ut elektrolytiskt, för fin-
slipning och rengöring av formar och verktyg, för
avlägsnande av oxidskikt på värmebehandlade arbetsstycken, för
borttagande av skyddsskikt och för rengöring av lödställen
före och efter lödning (J L Eviejrhart i Materials &
Methods apr. 1952). SHI
Nya material
Material för permanenta magneter. Vid sökandet efter
magnetiskt material utan nickel eller kobolt lär man av
vismut och mangan ha framställt ett som kan ges en
magnetisk fältstyrka på 3 000 oe, den högsta som hittills
uppnåtts för permanenta magneter. I korta sådana
(förhållandet längd till diameter 1 eller mindre) ger det nya materialet
en magnetisk täthet, bara överträffad av den som uppnås
med platina-koboltlegering. Intressant är att både vismut
och mangan är omagnetiska. Magneterna tillverkas
pulver-metallurgiskt och kan därför utan bearbetning ges
invecklade former med god precision.
Man framställer materialet genom att upphetta en
blandning av mangan- och vismutpulver till ca 700°C i 8—16 h.
Härvid fås en legering bestående av en kemisk förening
mellan mangan och vismut, en manganvismutid,
tillsammans med mangan och vismut. Legeringen mals, varefter
vismutiden anrikas genom magnetisk separering. Den
varmpressas sedan vid 300°C i ett starkt magnetfält
(Engineers’ Digest sept. 1952). SHI
Magnesiumlegering för hög temperatur. Reaktions
-motorns ankomst har medfört efterfrågan på sandgjuten
av lättmetall som tål hög temperatur utan stor distorsion.
För att fylla detta behov har man framställt
magnesiumlegeringar innehållande zirkonium, zink och sällsynta
jordartsmetaller (Tekn. T. 1951 s. 10). Två av dessa
betecknade MCZ och ZRE 1 har goda krypegenskaper upp till
250°C, utmärkta mekaniska egenskaper, är fria från
mi-kroporositet och synnerligen lättgjutna.
Då man emellertid fortsatt att höja arbetstemperaturen
för reaktionsmotorerna, har det uppstått risk för att många
av magnesiumdelarna i dem skulle utsättas för
temperaturer över säkerhetsgränsen, och man behövde därför
legeringar som tål temperaturer över 250°C. En brittisk firma
har nu utarbetat en ny magnesiumlegering innehållande
zirkonium, zink och torium. Den kallas Elektron ZT 1 och
uppges ha den bästa hittills uppnådda kombinationen av
egenskaper vid temperaturer över 300°C.
Vid 315°C har ZT 1 sålunda mycket mindre krypning vid
en påkänning av 2 kp/mm2 än ZRE 1 har vid halva denna
påkänning. Vid 0,7 kp/mra8 är ZT 1 :s krypning vid 350°C
ungefär densamma som ZRE l:s vid 250°C. Den senare
legeringen är emellertid lämpligast vid 250°C eller lägre
temperatur. Den nya legeringen har ungefär samma korro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
