Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 18 november 1952 - Andras erfarenheter - Kondensationsslingor, av sah - Användning av skumgummi, av SHl - Koppar pläterad med rostfritt stål, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 november 1952
987
Fig. J. Erforderlig relativ fuktighet i omgivande luft för
bildning av kondensslingor.
betingas av om den relativa fuktigheten i omgivningen är
större än det värde som erfordras enligt diagrammet. Vid
t.ex. 60 °/o relativ fuktighet och en temperatur av —55°G
kommer kondensslingor att bildas om flygplanet flyger på
en höjd motsvarande trycket 200 mb. Slingorna uppstår
i detta fall där förhållandet mellan luft- och
avgasmängderna är 250 : 1 och försvinner åter då utspädningen blir
1 500 : 1. Den högsta temperatur där kondensslingor kan
bildas under dessa tryck- och fuktförhållanden är för
övrigt — 52,5°C.
När nu dessa rön skall tillämpas i praktiken, mötes man
av det faktum att fuktighetsmätningar med radiosond ger
mycket liten noggrannhet vid låga temperaturer. Om man
emellertid tar hänsyn till att relativa fuktigheten
vanligtvis håller sig inom gränserna 40—90 °/o i övre troposfären
och 0—60°/o i stratosfären, finner man ur diagrammet att
felet i bestämningen av kritiska temperaturen icke
överstiger 3—4°C.
Det kan på goda grunder antas att kondensslingorna
består av iskristaller, för vars bildning vattenångan i
avgasen först måste kondenseras till vätska, dvs. mättad
fuktighet. Eftersom kritiska temperaturen för bildandet av
kondensslingor enligt diagrammet alltid är lägre än
— 29°C, kommer de starkt underkylda vattendroppar som
kondenseras ur avgasen att frysa omedelbart; detta
underlättas av att kondensationskärnor finns i riklig mängd i
avgasen.
Bildningen och tillväxten av iskristaller kommer att
fortgå till dess relativa fuktighetshalten i avgasströmmen
sjunker under 100 %>. Det visar sig att koncentrationen av
iskristaller under dessa förhållanden alltid kommer att
överstiga den koncentration av 0,01 g/m8 st»m erfordras för
att kondensslingorna skall bli synliga (H Apptæman i
Aero-nautical Engineering Beview aug. 1952). sah
Användning av skumgummi. En metod för tillverkning
av skumgummi utarbetades i Dunlops laboratorier i
Birmingham 1928, och största delen av världsproduktionen
av denna vara sker alltjämt enligt samma metod.
Skumgummi används för att ge ett bekvämt underlag för
människokroppen eller en del av denna. Man kan inte mäta
välbefinnande, eftersom detta är en blandning av
subjektiva intryck, men en viktig faktor, materialets hårdhet eller
förmåga att bära belastning, kan mätas med ganska stor
noggrannhet.
Skumgummis hårdhet används överallt i världen för
angivande av dess huvudegenskap. Den bestäms i huvudsak
av två faktorer: skumgummits täthet och föremålets
konstruktion. Tätheten beror på den luftmängd som införts vid
skummets framställning, och konstruktionen påverkar den
färdiga produktens egenskaper genom storleken, formen
och fördelningen av de förstärkningar och hålrum som
införs vid tillverkningen. Det har visat sig att varje föremål
av skumgummi måste anpassas till det ändamål det skall
tjäna, och slutproduktens konstruktion har därför blivit av
mycket stor betydelse.
Ehuru mjukt för känseln är skumgummi inte bara ett
stoppningsmaterial som dun eller tagel. Det används
oriktigt, om det betraktas som ett sådant. Utfört på rätt sätt
ersätter det också resårer och andra material avsedda för
samma ändamål. Skumgummi passerar snabbt från
lyxklass till ett allmänt använt material. Dess pris är
visserligen av vikt men långt ifrån alltid av utslagsgivande
betydelse, därför att skumgummi har flera fördelar framför
konkurrerande material.
För närvarande används skumgummi mest för inredning
i transportmedel, såsom flygplan, fartyg, bilar och bussar.
I amerikanska bilar görs sitsarna oftast med en resår av
spiralfjädrar på vilken läggs ett lager skumgummi. I
billigare engelska vagnar görs sitsarna helt och hållet av
skumgummi. Detta ger större bekvämlighet, särskilt vid längre
resor, större utrymme i vagnen, ökad stötdämpning och
större livslängd åt inredningen.
Användningen av skumgummi i möbler har, med
undantag för madrasser, hittills fått liten omfattning.
Skumgummifabrikerna har därför en stor potentiell marknad
på detta område. Både i Storbritannien och USA saluförs
visserligen standardformstycken av skumgummi vilka
används av möbelfabrikanterna, men denna marknad har inte
bearbetats grundligt, och det är därför tänkbart att
skumgummi kan komma att användas på olämpligt sätt.
Försäljningen av möbler bestäms nämligen av den
slut-lige köparens verkliga eller av minutförsäljaren antagna
inställning. Ehuru det kan synas självklart att en stol skall
vara så bekväm som möjligt och att dess värde därför
bara kan bedömas genom att sitta på den, är det ett
faktum att de flesta stolar säljs på sitt utseende.
Möbelfabrikerna koncentrerar sig därför på skapande av tilltalande
former, och sätter möblernas bekvämlighet i andra
rummet. Troligen finns det emellertid en kompromiss som
möjliggör tillverkning av bekväma möbler med tilltalande
form.
Till stolar i samlingslokaler, t.ex. teatrar, biografer och
konsertsalar, har skumgummi redan fått stor användning.
Arkitekterna känner väl till dess lämplighet, och dess
användning till stolarna Underhusets nya lokaler är bara
ett ehuru kanske det viktigaste beviset på dess växande
användning inom detta område (enl. F G JiENNlNGS,
Liverpool). SHl
Koppar pläterad med rostfritt stål. Rostfritt ståls
värmeledningsförmåga är bara ungefär en tjugondel av
koppars och en tredjedel av kolståls. Detta märks t.ex. på
kastruller av rostfritt stål. Värmet sprids mycket långsamt
från punkter där en låga berör metallen, som därför lokalt
blir mycket het med vidbränning av maten som följd.
Denna olägenhet har man minskat genom att förse
kokkärlen med en tjock ytterbotten av mässing (Tekn. T. 1951
s. 698).
Ett annat sätt synes vara att plätera koppar med rostfritt
stål, varigenom kopparns goda värmeledningsförmåga
kombineras med stålets kemiska resistens. Ett sådant material
är inte bara av betydelse för hushållsändamål utan även för
maskindelar som utsätts för hög temperatur, t.ex.
gasturbiners avgassystem och reaktionsmotorers brännkammare.
Genom ökning av värmeledningsförmågan undviks
nämligen stark lokal överhettning av plåten och därmed
buck-ling eller sprickbildning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
