Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 2 december 1952 - Typbegränsningens betydelse för samhället, av John Færden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 november 1952
1019
nen, fig. 2. Vid en serie om 500 apparater
uppgick den till endast 62 apparater per dag, för att
vid 1 000 apparater utgöra 95, vid 1 500
apparater 111 och vid 2 000 119. Förklaringen till
skillnaden i produktion ligger nästan helt i den lägre
takten under inlärningstiden, som inverkar mer
ju mindre serien är.
I det angivna fallet har det varit den begränsade
produktionen vid små seriestorlekar — orsakade
av ett stort antal typer -— som varit den största
olägenheten för företaget. När denna
undersökning gjordes, hade vi relativt många arbetare,
som endast kort tid hade varit sysselsatta med
monteringsarbete. I dag, när situationen är en
annan, skulle små seriestorlekar icke ha
inverkat lika kraftigt på produktionen som kurvan
anger, men dess inverkan är dock tillräckligt stor
för att innebära ett verkligt problem för
företagsledningen i bl.a. följande avseenden:
för arbetarna medför de större serierna ökade
möjligheter till bättre ackordsförtjänster tack
vare den större vanan vid arbetet. Vid små serier
blir det ofta nödvändigt för verkstadsledningen
att betala ett tillägg på de ackord, som gäller vid
större serier;
vid små serier är det betydligt svårare att ordna
materialtillförseln så att den passar samman med
starten för den nya serien. Det kräves därför
större utrymme för lagring av materialet;
man får en jämnare och högre kvalitet på
produkten vid större serier. Risken för olycksfall
minskar, när vanan vid arbetet stiger;
de många omkastningarna i produktionen vid
små serier skapar oro och minskar
arbetsglädjen, och har därför en ogynnsam inverkan på
arbetsresultatet.
Det är uppenbart, att dessa olika faktorer
inverkar på tillverkningskostnaden.
Vid den undersökning, som vi hoppas att
direktören sätter i gång med, kommer han att finna
att en typbegränsning skulle medföra ytterligare
ekonomiska fördelar utöver dem som jag redan
har berört. Vi behöver bara tänka på enklare
kal-kylering, möjligheten att lämna kunderna bättre
service, försäljningens och reklamens
koncentration på ett mindre antal artiklar, effektivare
utnyttjande av företagets tekniska avdelningar
(såsom laboratorier, experimentavdelning och
konstruktionskontor) och sist men kanske
viktigast ökad försäljning på grund av den genom
större produktion minskade
tillverkningskostnaden.
Hur bör man lämpligen sätta i gång med
typbegränsning på ett företag? Den organisatoriska
apparat man skapar blir beroende av företagets
storlek, men rent principiellt blir
tillvägagångssättet detsamma i olika fall. Vid ett storföretag
torde det vara lämpligast att ha en särskild
standardiseringsingenjör, möjligen en hel avdelning,
som sorterar direkt under verkställande direk-
Fig. 3. Hushållsartiklar tillverkade vid Svenska
Metallverken under olika år;-antal artiklar,–-antal storlekar.
tören. Denne ingenjör, resp. avdelning, blir det
utredande organet. Det verkställande organet kan
utgöras av en kommitté, bestående av exempelvis
verkställande direktören, den tekniske chefen,
verkstadschefen, ritkontorschefen,
försäljningschefen och standardiseringsingenjören.
Så snart man inom denna kommitté beslutat
att ett visst varuslag skall bli föremål för
typbegränsning, låter man en grupp personer
undersöka frågan och komma med förslag till
reducering av antalet storlekar och sortiment. Inom
gruppen bör såväl tillverkning som konstruktion
och försäljning vara representerade.
Standardiseringsingenjören eller en av hans medhjälpare
bör fungera som sekreterare. Det första som görs
blir en kartläggning av tillverkningens
fördelning på olika typer. Denna kartläggning ger ofta
förvånansvärda resultat. Det hör inte alls till
ovanligheterna att man finner att hälften eller
ändå mer av det totala antalet varianter
tillsammans representerar endast 2 % av hela
försäljningen.
Det är givet, att man vid typbegränsningens
genomförande inte enbart skall tänka på
försäljningens nuvarande fördelning på de olika
typerna. Ibland kan det finnas anledning tro, att en
typ som i dag säljes i begränsad omfattning
kommer att bli betydligt mera efterfrågad om något
år. Speciella försäljningsförhållanden kan också
göra det nödvändigt att behålla en typ på
tillverkningsprogrammet, trots att den tillverkas i
ringa antal.
Det heter att kunden alltid har rätt. Visst är
detta i princip riktigt, men det är icke alltid
säkert att kunden vet vad som är bäst för honom
själv. Det kan ofta behövas ganska stor
upplysning för att få honom att inte i onödan fordra ett
speciellt utförande av producenten. Om SKF hade
tillverkat alla de lagerutföranden, som kunderna
begärt, skulle antalet typer och storlekar — en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
