Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 16 december 1952 - Nya metoder - Luftkonditioneringsaggregat för fartyg, av N Lll - Blindnitning, av Wll - Katalytisk rening av koksugnsbensen, av SHl - Förstärkning av nitförband, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■1082
TEKNISK TIDSKRIFT
och lackerat hölje, vilket är lätt nedmonterbart för
inspektion av aggregatets inre delar.
Den till anläggningen hörande maskincentralen består av
en kylkompressor, vilken kyler det genom hyttaggregaten
cirkulerande vattnet. Under kallare perioder avstänges
kylsystemet, och vattnet får i stället passera en ångdriven
värmare. Man har på detta sätt möjlighet att ge vattnet en
för de olika klimatiska förhållandena passande temperatur
(Nytt från Broströms 1952 nr 50). N Lll
Blindnitning. För nitning från endast ena sidan av
förbandet utan mothåll har flera olika metoder framkommit
(Tekn. T. 1943 s. M 129, 1946 s. 279, 1952 s. 360). Enligt
en metod av engelskt ursprung använder man stålstift som
dras igenom en rörformig nit, fig. 1.
De rörformiga nitarna tillverkas genom pressning av band,
varvid de blir fria från hastiga avbrott av materialets
strukturflöde och från maskinmärken, som är farliga för
förbandets livslängd. Nitarna görs av monel eller aluminium.
Varje nit är uppträdd på ett stålstift med huvud. Vid
nit-ningen dras stålstiftet med ett specialverktyg genom niten,
och stiftets huvud utformar då en nitskalle av det
rörformiga ämnet. Sammantryckningskraften vid nitningen
motsvarar stiftets brottgräns. Då denna uppnås, brister
stiftet, varvid nitskallen måste vara färdigbildad och
förbandet tätt.
Genom att placera brottanvisningar på olika punkter på
stiftet har man fått fram två olika nittyper, en där
stifthuvudet stannar kvar i niten och åstadkommer tätning och
en annan där stifthuvudet faller bort och lämnar en ihålig
nit.
Nitar av denna typ tillverkas med upp till 5 mm diameter
och kan användas för 16 mm sammanlagd
materialtjocklek. Draghållfastheten varierar mellan 100 och 425 kp
beroende på diameter och material.
För att få fullständig täthet kan man kapsla niten.
Härvid använder man en nit med försänkt skalle i hål utan
försänkning, över nitskallen placeras en kapsel som sedan
fästes med ett lätt slag på en specialkonstruerad dorn. Man
kan också få tätt genom att plugga igen hålet i niten.
Om man behöver ta bort nitarna, t.ex. på grund av
krockskador på karosseriplåt, kan man lätt borra ur dem,
varvid borren centrerar i nithuvudet (enligt AB United Shoe
Machinery Co., Örebro). Wll
Katalytisk rening av koksugnsbensen. Enligt en i
Tyskland utarbetad metod renas råbensen från koksugnar
katalytiskt under tryck i stället för med svavelsyra. Metoden
uppges ge ett utbyte på 98 % av bensenen i
utgångsprodukten oberoende av dennas kvalitet, vilket är ca 10 % mer än
vid svavelsyrarening. Destillationsapparaterna täpps inte
igen av harts, därför att hartsbildande föroreningar i
rå-bensenen polymeriseras och fälls ut före destillationen.
Renbensenen lär bli fri från svavel och svavelföreningar
vilka frånskiljs och kan användas som bränsle utan
om-destillation. Av den katalytiskt renade produkten kan man
genom destillation framställa tekniska produkter med hög
renhetsgrad, vilket inte är möjligt efter svavelsyra-rening.
Den enda biprodukten är 0.4 °/o av ett polymert beck med
smältpunkt över 100°C.
Katalytisk rening har dock nackdelen att bara kunna
utföras vid en produktion på minst 5 000 t/månad.
Reningskostnaden blir vidare något högre än vid svavelsyrarening,
men detta kompenseras av det högre utbytet av bensen.
Vid processens genomförande blandas koksugnsgasen
komprimerade till 150 at med råbensen under samma tryck.
Blandningen värms till 200°C och går till
polymeriserings-kärlet. Den går från detta till en avdunstare där den möter
koksugnsgaser upphettade till 450°C, varigenom
råben-senen förångas. Vätskeåterstoden, som innehåller
polymeri-serade, omättade kolväten, indunstas till beck, varvid mera
bensen utvinns. På detta sätt avlägsnas ca 98 °/o av de
störande föroreningarna.
Råbensenångorna, som är blandade med koksugnsgaser,
upphettas till 350°C och går till en katalysatorkammare
där svavelföreningar överförs till svavelväte, syre till
vatten och kväveföreningar till ammoniak. Kvarvarande
omättade kolväten hydreras. Gaserna från katalysatorkammaren
kyls och den kondenserade bensenen skiljs från
koksugnsgasen, som återförs i processen. Hela den hittills
beskrivna proceduren sker under 150 at tryck, varför den renade
bensenens tryck reduceras till 1 at när den släpps ut ur
apparaten. I samhand med tryckreduktionen tvättas
ben-senångorna för avlägsnande av svavelföreningar (Chemical
Engineering sept. 1952). SHI
Förstärkning av nitförband. Vid användning av en
konstruktion bestående av tunn aluminiumplåt nitad på gängse
sätt (fig. 1 A) vid en relativt grov metallram slets plåten
loss genom vibrationer och slag. Detta kan undvikas, om
man i ramen utför en försänkning enligt fig. 1 B och i
plåten borrar ett hål med diameter understigande
nitdiametern. Vid nitningen trycks plåten först ned i den
försänkta delen av hålet i ramen med en puns av lämplig
form. Man använder nitar med stort huvud och konisk
förtjockning intill detta (fig. 1 C). Enligt uppgift ger detta
förfarande mycket god förstärkning av plåten kring niten
(D H Elliot i Machine Shop Magazine okt. 1952). SHI
Fig. 1. Nitningens
förlopp; t.v. då
stifthuvudet blir
kvar i niten, t.h. då
det faller bort.
Fig. 1. Nitförband mellan tunn aluminiumplåt och
metallram; A konventionellt, B och C förstärkt utförande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
