Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 23 december 1952 - Böcker - Stahlbau-Handbuch 1952, av Sverker Blom - Redogörelse för verksamheten vid KTH 1951/52, av WS - British Empire trades index 1952, av R L - Lumalampan - AB Möbellås - Reseberättelser - TNC: 24. Möts eller mötes, används eller användes? av JW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 november 1952
1101
Verket saknar inte heller vad man väntar sig finna i en
handbok av denna typ; matematik, hållfasthetslära,
bygg-nadsstatik, profiltabeller m.m.
Kapitlet "Rahmenformeln" omfattar en mängd ramtyper,
som en konstruktör ofta har anledning att leta efter i
handböcker, men inte alltid finner. Man noterar vidare
bl.a. en redogörelse för Cross-metoden för beräkning av
statiskt obestämda konstruktioner, vars värde ökas av
genomförda beräkningsexempel med kommentarer.
Som ovan nämnts är handboken tyvärr naturligt nog inte
helt anpassad efter en svensk konstruktörs behov. Ett
exempel på detta är tabellerna med profilvärden, där man
saknar många av de profiler vi använder här i landet.
Handboken har dock sin givna plats på varje
konstruktionskontor. Sverker Blom
Redogörelse för verksamheten vid KTH 1951/52
förtäljer på sina 102 sidor mycket som är nyttigt att veta
om vad som under arbetsåret har hänt på KTH. Man får
bl.a. veta hur anslagen har fördelats på samlingar och
laboratorier och på nyanskaffning av apparater, vilka
viktigare apparater som förvärvats, om studie- och
forskningsstipendier. Vidare ingår förteckningar över examina och
examensarbeten. Under året avgivna remissvar återges
även. Till slut beskrivs bibliotekets, post-, gods- och
upplysningsexpeditionens (pogcx), flygklubbens och
studentkårens verksamhet.
Stilen är som vanligt ovanligt frisk för ett statligt tryck.
Särskilt bör nämnas den kostliga historien om hur
högskolans fordonspark (som bestod av en transportcykel och
en dragkärra) under året har utökats med lastbilen
"Selma". Spånor från Biandarens verkstad har tydligen flugit
över till grannhuset. WS
British Empire trades index 1952, Business
Dictiona-ries, London 1952. 1 064 s. 29,75 kr.
Årets upplaga ger hänvisning på 65 000 affärsföretag inom
det brittiska imperiet klassificerade på ca 3 500 branscher.
Företagen är ordnade i två register, det ena efter bransch
och det andra efter alfabetisk ordning. R L
Lumalampan, Stockholm. Katalog P 65 omfattar firmans
hela standardtillverkning av lampor, lysrör och
lysrörs-tillbehör. Bland nyheterna kan nämnas sollampan med
ultraviolett och infraröd strålning, de nya lyxfärgerna för
lysrör. S-märkta lysrörstillbehör samt vissa billampstyper.
AB Möbellås, Eskilstuna, beskriver i en 64-sidig katalog
i flerfärgstryck sina tillverkningar av möbellås,
byggnads-lås, båtlås och beslag.
Reseberättelser. Till KTH:s bibliotek har inkommit
följande reseberättelser, vilka är tillgängliga för
intresserade:
BÖHME, A: Luftkonditionering för fartyg i USA 1951—
1952. Stockholm 1951. 51 s.
Wallmark, S: Fartygsmaskiner i USA 1949—1951.
Stockholm 1952. 31 s., 12 fig.
ÅQRiEN, L: Bilen och samhällsutvecklingen i USA.
Göteborg 1952. 23 s.
HÄGGLUND, S-E: Industriell framställning av
pappersmassor i höga utbyten i USA. Stockholm 1952. 90 s., ill.
Nyb!E’R<j, S E: Uppbyggnad och utrustning av vindtunnlar
för överljudfart i Tyskland, Schweiz, Holland och Belgien.
Stockholm 1952. 27 s.
Bjernenger, S: Lantbrukets transporter i USA 1950.
Uppsala 1951. 69 s.
Lamm, o: Fysikalisk, kemisk, optisk och radioaktiv
metodik samt ingenjörsutbildning i USA 1952. Stockholm 1952.
3 s., 15 bil.
PoRATH, S: Valsverksteknik och kättingsmide i Tyskland,
Holland, Luxemburg, Belgien och England 1950.
Smedjebacken 1951. 65 s., 44 hilds.
TNC
24. Möts eller mötes, används eller användes?
En mängd verb kan i presens sluta antingen på -es eller
på -s, och TNC har flera gånger tillfrågats om vilken form
som bör föredras i s.k. sakprosa, t.ex. i teknisk prosa. De
språkliga företeelser som måste beaktas vid frågans
besvarande är mycket intressanta, och skulle egentligen kräva
mycket större utrymme än en TNC-spalt erbjuder.
A. Ändelsen -s tillkommer ju normalt de passiva verben.
Det finns dock en del verb, s.k. deponens, som har s-form
utan att därför ha passiv betydelse, t.ex.’ minnas, slåss,
nalkas. Verkliga passiva verb, såsom gripas, har alltid en
angiven eller angivbar agent: man gripes av någon eller
av något; ett deponens kan inte ha agent. Som allmän
regel kan sägas att ett deponens bör få den korta formen,
om valet står mellan -es och -s. Detta har stöd i äldre
språkbruk. Exempel: såret läks fort, ban tycks dröja, de
skils ogärna, i salen ryms 150 personer, något brev finns
inte, jag minns mycket väl, vi möts ofta, en större lokal
behövs.
Synas, såsom deponens, har två presensformer med olika
betydelse. Båten syns inte än, betyder: båten är inte synlig
än. Båten synes olämplig för ändamålet, betyder: båten
förefaller olämplig för ändamålet.
B. I fråga om de verkliga passiva verben skall först de
till ledig stil hörande behandlas. De flesta sådana verb är
korta, i infinitiv antingen tvåstaviga, t.ex. höjas, eller
tre-staviga med obetonad första stavelse, t.ex. bestämmas. 1
detta fall B är följande sex moment värda beaktande.
1. I opersonlig användning får passiv presens
företrädesvis den korta formen. Exempel: det föds många barn, det
bjuds på överraskningar, det sägs att..., det höjs röster
för, det dricks kaffe, det märks, det ställs höga fordringar,
det bränns alltför mycket kol, det hörs på långt håll, det
görs inga undantag. — Även deponens kan uppträda
opersonligt, t.ex. det finns, men i sådana fall är den korta
formen ju redan given enligt A. I fråga om syns och synes
gäller det i A sagda: Det syns ingen båt. Det synes
olämpligt att.. .
2. Om ett fast sammansatt verb förvandlas till löst
sammansatt är den kortare formen i regel att föredra.
Exempel: luften sugs in (men: insuges, se C), vattnet värms upp
(uppvärmes), kyls ned (nedkyles). Även i åtskilliga andra
fall då verbet blir obetonat är den korta formen att
föredra, t.ex. regeln läggs på minnet, skorna ställs att torka.
3. I andra fall än de anförda 1 och 2 får den längre
ändelsen -es sägas vara den normala. Exempel: linsen vrides
försiktigt, han säges vara miljonär, plattan höjes 1 cm,
vattnet kyles snabbt, alltför stora fordringar ställes, i
ugnen brännes sopor, stora fördelar vinnes, strömmen
slutes och brytes. Verben i flera av dessa exempel
förekommer med den korta formen i 1 och 2. Det finns dessutom
verb som kan uppträda ibland som deponens, ibland som
verkliga passiva verb. och som ändrar mening därefter,
t.ex. de skils ogärna (enligt A), de skiljes lätt åt på
klädseln; vi möts ofta (enligt A), vi mötes ofta av misstro.
Den korta och den långa formen har fått olika betydelser
iiven i vissa andra fall. Man väcks kl. 7, men: En motion
väckes. Apparaten märks knappt mot bakgrunden, men:
Apparaten märkes med fabrikantnamn och spänning.
Att just konstruktioner enligt 1 och 2 i allmänhet ligger
bättre till för den korta presensformen sammanhänger
med att de uppfattas som särskilt talspråksmässiga, vilket
den korta böjningsformen också gör.
Även frånsett de speciella omständigheter som skall
påpekas i 4—6 finns det naturligtvis undantag från de hittills
givna reglerna. Här skall blott som exempel nämnas att
man trots regeln i 1 helst säger: det hålles föredrag, det
hålles för sannolikt, och fastän fallet inte hör till vare sig
1 eller 2 säger man gärna: någon skillnad görs inte
mellan . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
