Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 30 december 1952 - Glidlager, av Gustav Boestad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 november 1952 1111
Fig. 4. Utformning av cylindriska lager.
bärande underhalvan har inga oljespår. Oljan
tillföres i fickor i den obelastade överhalvan. Man
har här cirkulationssmörjning, och mer olja
passerar genom fickorna än vad som axeln kan mata
in i den kilformiga spalten mellan lageryta och
axel. Ett elektriskt isolerande skikt är inlagt
mellan den bärande ringen och själva lagerkroppen,
till skydd mot vagabonderande strömmar.
Kännetecknande för precisionslager av den typ
som användes i bil- och flygmotorer är
lagerskålar av klena dimensioner belagda med ett
tunt skikt av blybrons eller vitmetall, fig. 6.
Lager av denna typ framställes billigt genom att
lagerskålskroppen med beläggning tillverkas i
bandform medelst valsning och därefter pressas
till skålform. Lagret är skenbart ej
självinställande. Men skenet kan bedra: om ett lager är
upplagt på en plan väggkonstruktion eller i en
vevstake, medger lagrets omgivning vanligen
tillräckligt stor elastisk följsamhet — i annat fall
fungerar ej lagret tillfredsställande.
Gummilagret, fig. 7, är ett exempel på ett slags
flerytelager. Smort med vatten användes det som
propellerlager på smärre fartyg. I lagret, fig. 8,
tillföres luft eller vatten under tryck i stora
fickor och håller axeln svävande (Tekn. T. 1952
s. 439). Enligt Gerard har man funnit
friktionskoefficienten vara ca 0,0001 med vatten och ca
0,00001 med luft. Därtill kommer dock det ej
obetydliga arbetet att leverera tryckvätska, resp.
tryckluft. Värmeutvecklingen i själva lagret blir
emellertid mycket liten och smörjmedelsfilm kan
vidmakthållas även under startperioden. Till
jämförelse kan nämnas att friktionskoefficienten
i kullager är av storleksordningen 0,0008.
Till glidlager kan man i viss mån hänföra
Fig. 5. Lager till turbogenerator.
Fig. 6. Lager till bil- eller flygmotor.
SKF:s axialrullager. En ganska avsevärd del av
lasten bäres där av rullarnas ändytor, som
utformats i överensstämmelse med glidlagerteorins
principer, så att kilformiga oljefilmer bildas.
Solida lager kan göras av gjutjärn, brons,
lättmetall, plast, gummi eller trä. I lager av brons
och stål kan man ha inlägg av plast, gummi eller
trä. Ett flertal olika materialkombinationer
förekommer också i glidlager, fig. 9. Kombinationen
stål—silver—bly—indium användes i
flygmotorer. Vattensmorda lager av vävbakelit gör
mycket god tjänst i valsverk. Man pressar numera
mycket hårda och slitstarka lagerkroppar av kol
med silvertillsats.
Självsmörjande lager av sintrat brons- eller
stålpulver (ferrolit) kan innehålla ca 30 %
hålrum för olja. De är mycket bra vid långsamt
rörliga lagringar.
Glidlager med samma dimensioner som
kullager, fig. 10, intresserar uppenbarligen
lagerkonstruktörer i hög grad, och många utföranden
finns. En härdad hylsa c är påsatt på axeln.
Lagerkroppen g är pendlande upplagd.
Tätningar
Lagertätningar mot oljeläckning är viktiga
tillbehör till många glidlager, fig. 11. Tätningar av
manschett-typ enligt d är mycket tillförlitliga ur
täthetssynpunkt men kan, när de ej går lätt på
axeln, stjäla ganska mycket energi med
åtföljande värmeutveckling i lagrets närhet.
Labyrint-tätningar enligt e och f uppvisar ej denna
olägenhet men kan täta mycket bra. De är emellertid
känsliga för lufttrycksskillnader.
En förnämlig labyrinttätning hade det i och för
sig ej längre aktuella Nomy-lagret, ett sfäriskt
Fig. 7. Gummilager.
Fig. 8. Lager med
vatten-eller luftsmörjning för
svävande axel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
