Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 13 januari 1953 - Andras erfarenheter - Originella ytaktiva ämnen, av SHl - Böcker - Teknis i bild, av sah - Förhållandet mellan företag och anställda i svensk industri, av Per-Åke Norkrans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 januari 1953
29
användning av relativt litet energi. Skummet är
emellertid inte stabilt; önskar man ett sådant, måste en
skum-stabilisator, t.ex. saponin, tillsättas.
Ett oljelösligt vätmedel (Tenlo 70), som kom i
marknaden i början av 1952, lär minska rinning hos färger,
särskilt lackfärger med hög glans. Det är en ester av
modifierad polyamin och flervärd alkohol och avsågs
ursprungligen för underlättande av blandning och rivning av färg.
Man har visserligen länge försatt färger med tvållösning
eller ämnen av proteintyp för att minska deras rinning,
men vätmedlet påstås ha större effekt och underlättar
dessutom färgens rivning. Vidare sägs det vara fullständigt
inert gentemot färger; det påverkar inte deras glans,
viskositet, strykbarhet, torkning eller lagringsbeständighet.
Det kan tillsättas utan ändring av färgens sammansättning.
Vätmedlet kan också användas i andra icke vattenhaltiga
system, t.ex. i kitt, tryckfärg och vid impregnering av
glasfiberprodukter med polvesterplast (Chemical Engineering
okt. 1952). " SHl
Böcker
Teknis i bild, av K W Gullers & C A Strömberg.
Strömbergs, Stockholm 1952. 96 s., ill. 27,50 kr.
K. Tekniska Högskolan firar 1952 sitt 125-årsjubileuni,
och det är för att fira detta som initiativet till denna
bilderbok har tagits av högskolans rektor R Woxén, vilken
tillsammans med professorerna F Odqvist, N Ahrbom och
Il Bäckström har utgjort verkets redaktionskommitté.
Djupare sett fyller boken givetvis också syftet att i
Sverige och utlandet ge en uppfattning om vad KTH i dag är.
Den korta inledande texten av Woxén återges därför även
på engelska, liksom även alla bildtexterna finns i engelsk
sammanfattning, vårdat redigerad av C Marshall.
För övrigt är bokens språk Gullersbilderna. Få hade
bättre än denne industrifotograf som har blivit en
internationell miljöskildrare kunnat fylla den förelagda
uppgiften. Det är också imponerande hur han i varje bild
förmår förena ett maximum av innehåll med obrutet kräsen
konstnärlig form. Porträttet av Liese Meitner, Ole Lamms
laboratorium och bilden från Blandarredaktionen är några
höjdpunkter i en jämn kvalitetskurva, som bara doppar
en enda gång — oförklarligt nog för ett så tacksamt
motiv som studentkårens fanborg (som här verkar resande
teatersällskap).
Den gamle teknologen som skaffar sig denna bok har en
överraskning att vänta: KTH är inte att känna igen efter
de senaste årens omvälvande upprustning. De lokaler och
den apparatutrustning som här passerar revy är i hög
grad imponerande — man har skäl att tro även
internationellt sett. En icke alltför nyutexaminerad svensk ingenjör
bör boken också ge en känsla av ödmjukhet inför hur
mycket både på bredden och på djupet som tekniken har
utvecklats, och hur litet han egentligen kan göra anspråk på
att begripa.
Ett enda litet frågetecken kan en uppmärksam läsare
ställa för sig, nämligen att bokens namn på titelblad och
försättsblad är "Teknis i bild", medan den på ryggtitel,
skyddsomslag och förlagsreklam är "Teknik i bild — vilket
senare knappast täcker innehållet, men kanske är avsett att
fånga en större allmänhet. Man får också hoppas att denna
skall skaffa sig boken trots dess relativt höga pris; denna
tidskrifts läsare varken torde eller borde tveka. aah
Förhållandet mellan företag och anställda i svensk
industri, av Charles A Myers. Norstedts, Stockholm 1951.
115 s. 6,75 kr.
Förf., som är professor i "industrial relations" vid MIT,
bereddes hösten 1950 tillfälle att företa en tio veckors
studieresa i vårt land. Föreliggande arbete är en
sammanställning av intryck och iakttagelser från denna studieresa,
och förf. betonar inledningsvis att det inte är fråga om
någon uttömmande avhandling i ämnet utan endast om
några intryck. Detta är en blygsam och med hänsyn till
studietiden givetvis sund reservation. Skulle läsaren efter
denna inledning ställa sina förväntningar lågt, bör han
emellertid vid genomläsandet av rapporten bli angenämt
överraskad.
Det är sant att förf. har haft kort tid på sig för studierna
här i Sverige, men han hade ändå de största
förutsättningarna för att lyckas. Av större betydelse än själva
studiefliten har varit, att han har gått till verket så
utomordentligt väl förberedd. Han är expert på amerikanska industrial
relationsfrågor och hade även skaffat sig en mycket god
kunskap om motsvarande förhållanden i Sverige fram till
1940, varför studiet mest kom att gälla tiden från omkring
det andra världskrigets början fram till det rent
dagsaktuella läget. Förf. visste oftast redan på förhand var
han skulle sätta in sina frågor och han kunde också
konsten att fråga på ett sätt, som verkar befriande friskt och
ohämmat.
Föri’:s studieresa i vårt land administrerades i stort sett
genom Studieförbundets Näringsliv och Samhälle försorg.
Antalet besök hos institutioner, företag och organisationer
och därvid företagna intervjuer är med hänsyn till den
förhållandevis korta tiden tillfredsställande, likaså
fördelningen av dessa intervjuer på olika företagstyper,
branscher och intressegrupper. Förf. försöker i första hand få
ett grepp om förhållandet mellan arbetsmarknadens olika
organisationer, deras attityd gentemot varandra såväl vid
lönerörelser som i anslutning till olika samarbetsavtal.
Det andra stora frågekomplexet förf. sökt tränga in i
gäller vad amerikanarna kallar "personnel administration", i
detta fall alltså den industriella personaltjänstens
organisation och arbetsformer inom svensk industri.
En svensk läsare kan kanske tycka, att själva
redogörelsen för svenska förhållanden ger föga eller intet nytt. Det
kan i viss mån vara sant och förf:s avsikt har givetvis
heller icke varit att presentera svenska förhållanden för
svensk publik. Motsvarande gäller för övrigt om
amerikanska förhållanden för den amerikanska läsekretsen.
Framställningens styrka och intresse ligger i stället på
jämförelserna och på de synpunkter som därvid
framkommer.
Då det gäller företagsledningens och överhuvudtaget
"linje-befälets"’ ansvar och uppgifter synes man såväl inom
amerikansk som svensk industri betona, att personalledning
ingår på varje punkt. "Företagsledning är att leda
människor, inte att dirigera ting" heter det. Om förf. i många
fall finner en klar överensstämmelse i själva inställningen
på arbetsuppgiften, synes han närmast anse, att man inom
svensk industri ligger sina amerikanska kolleger efter, då
det gäller den konkreta utvecklingen av personaltjänsten
inom företagen. Han framhåller, att befattningar av
stabskaraktär för personaltjänst ofta tillkommit slumpmässigt
och att deras placering i företaget stundom av personliga
skäl blivit sådan att det skadar deras effektivitet och
auktoritet.
Ett exempel på dessa organisatoriska jämförelser må
nämnas. Förf. har funnit att det stabsmässiga ansvaret för
personaltjänsten ibland är delat mellan kontoret och
fabriken. "I ett stort företag hade en stabsfunktionär fått
ansvaret för att utarbeta riktlinjer för personaltjänsten för
fabriksarbetarna, medan en annan fått samma uppgift
beträffande kontorspersonalen. Men dessutom hade den
senare fått hand om all socialverksamhet, som berörde
såväl fabriks- som kontorsanställda, och han var vidare
ansvarig för arbetsledarutbildningen inom både fabrik och
kontor." Förf. tillägger att "i Amerika koordineras mer
och mer personalfunktionerna för dessa två grupper av
anställda hos en person, som står direkt under
verkställande direktören".
Den i jämförelse med förhållandena i USA långsammare
och mera trevande utvecklingen inom svensk industri
anser förf. i viss mån sammanhänger med "skillnaden mel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
