Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 13 januari 1953 - Svensk reaktionsmotor eller licensmotor? av BMW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
TEKNISK TIDSKRIFT
Svensk reaktionsmotor eller lieensmotor?
Flygvapnet har nu ater träffat
överenskommelse om tillverkning på licens av en utländsk
reaktionsmotor. En sådan överenskommelse kan
synas förvånande, eftersom vi inom landet har
företag som sedan 1944 arbetar med att
konstruera en svensk reaktionsmotor.
Det var emellertid först 1949 som den av Stal
projekterade motortypen utvaldes för fortsatt
utveckling. Redan året därpå kördes motorn för
första gången. Under 1951 och 1952 har utförts
en serie långtidsprov med tre prototyper, och
man kan beräkna att det skulle krävas minst två
år till innan motorn kan sättas i serietillverk
-ning.
Denna tidsfaktor har varit avgörande för
beslutet att avbryta utvecklingsarbetet och att i stället
förvärva en utländsk licens. Beslutet är alltså
långt ifrån förhastat utan grundar sig på
Flygvapnets fordran att få tillräckligt starka och
driftsäkra motorer i rätt tid till sina flygplan.
Vid sidan av utvecklingsarbetet har man också
hela tiden undersökt möjligheterna att förvärva
en licens, som skulle kunna bli billigare än att
fullfölja det egna konstruktionsarbetet och
medföra bättre utvecklade och mera driftsäkra
motorer vid en tidigare tidpunkt.
Som en jämförelse kan nämnas att utomlands
tillverkningen av en motortyp ofta läggs ned till
förmån för en bättre typ, även sedan
serietillverkning igångsatts, och att amerikanska
motorfirmor har köpt engelska licenser trots egen
utvecklingsverksamhet.
Det är visserligen svårt att konstruera och
tillverka en reaktionsmotor, men icke svårare än i
fråga om många andra industriprodukter. De
höga temperaturerna och de höga
gashastigheter-na gör emellertid att många problem icke kan
lösas analytiskt, utan lösningen måste provas
fram genom omfattande provkörningar med ett
flertal lika provmotorer. Detta kräver en kostsam
experimenttillverkning och tar lång tid.
Samma utprovning måste även utföras med de
första seriemotorerna, eventuellt med ändringar
av hela serien som följd, eftersom vid
överföringen av konstruktionsunderlag till serieunderlag
avvikelser ofta förekommer, som ändrar t.ex.
svängningstalet i skovlarna, med nva
utmattningsbrott som följd.
Vårt flygvapen har icke råd att beställa hos
svensk industri, om man riskerar att få icke fullt
utprovad materiel, som kan medföra haverier och
flygförbud. Man får icke riskera att minska
Flygvapnets beredskap, och i valet mellan en
färdig-provad motor och en icke färdigprovad motor
måste valet bli den säkra motorn.
En invändning, som ofta brukar göras mot att
arbetet på en omfattande utvecklingsuppgift
avbryts, är att i varje generation endast en enda
fullödig arbetsgrupp skulle kunna skapas. Om
arbetet nu stoppas, skulle det således genom brist
på skolade ingenjörer inte kunna återupptas vid
ett senare tillfälle.
Den som själv medverkat till att en mängd
yngre ingenjörer fått vidareutbilda sig i de
grundläggande och tillämpade tekniska ämnena och
som sedan sett hur dessa ingenjörer har
bemästrat de svåraste problem tar emellertid denna
invändning inte alltför allvarligt. Allt
utvecklingsarbete som på senare år utförts inom
flygtekniken har tydligt visat att svenska ingenjörer,
om det verkligen gäller, när som helst är redo att
under rätt ledning lösa uppgifterna.
För ingenjörspersonalens del ger arbeten av
detta slag en fördjupad teknisk utbildning, vilken
höjer ingenjörernas värde för varje industri som
vill utveckla egna produkter. Någon brist på
intressanta ingenjörsproblem finns inte, och inte
heller arbetarna behöver sakna full
sysselsättning. De kostnader som har nedlagts på
projekten har i utbyte givit industrin erfarenheter som
inte nog kan värderas.
Avvecklingen av den inhemska
konstruktionsverksamheten får inte tas som ett bevis för att
flygmotorindustrin gjort ett dåligt arbete. Den
började så att säga med två tomma händer och
har arbetat hårt för att nå sitt mål.
Svårigheterna i organisatoriskt och tekniskt avseende har
varit stora. Den intresserade personalen har
offrat fritid, nattsömn och semester för att
övervinna svårigheterna, och resultatet har väckt
respekt i utlandet.
De ledande ingenjörernas tekniska kunnande
har visat sig stå i nivå med utländska
ingenjörers och detta gäller i synnerhet den drivande
kraften bakom arbetet, Stals chefsingenjör Curt
Nicolin. I detta företag har alla gjort sitt yttersta
för att bli färdiga i tid och Stal har visat sin
internationella klass även på gasturbinområdet.
Det är endast att beklaga att Flygvapnets anslag
nu icke räcker till att vidmakthålla en svensk
konstruktionsverksamhet på flygmotorområdet
och samtidigt betala licensavgifter. BMW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
