Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 20 januari 1953 - S/S »United States» — snabbaste passagerarfartyget på Atlanten, av Nils J Ljungzell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 18.
Propeller uppsatt
i en
balanseringsmaskin i
verkstaden
och
fårdig-justerad.
kulle (fig. 16). Skärmen är riktad akterut och
tydligen avsedd att hindra gaserna från
öppningen upptill på kullen att strömma ned mot däcken
(fig. 17) på grund av undertrycket hos avgaserna
vid skorstenens bakkant. Annars kunde rök
också genom ventilatorer nedtränga i fartygets inre.
I verkligheten visade sig enligt Schnadel10
skärmens verkan god vid icke alltför ogynnsamma
vindförhållanden. Han konstaterade att röken
vid någorlunda regelbunden strömning under
gång till sjöss blott så småningom närmade sig
det översta däcket.
Formningen av plåtarna till skorstenarna har
varit det besvärligaste lättmetallsarbetet på
bygget. Hade skorstenarna istället gjorts av stålplåt
hade man efter värmning lättare kunnat forma
plåtarna. Så kunde man ej göra med
lättmetallplåtarna. Dessa måste istället bockas i kallt
tillstånd utan tillhjälp av sänken, vilka skulle ställt
sig alldeles för dyra i tillverkning. Sänken
begagnas nämligen vid motsvarande arbeten i fabriker
för massproducerade flygplan. Allra svårast var
tillverkningen av toppdelen. Det gick åt ca 65 000
nitar till vardera skorstenen.
Brandskyddet ombord har tillgodosetts i högsta
grad, och hela fartyget är utfört i enlighet med
den stränga säkerhetsstandard, som gäller för
US Navy och som här första gången tillämpats
på ett handelsfartyg1. Från kölen till
skorstenstopparna, inbegripet all inredning och
utsmyckning, har endast obrännbart material använts.
Med undantag för några pianon och överdelen
på slaktarens huggkubbar har allt trä bannlysts
— även det tunnaste faner skikt. Under
byggnadstiden på varvet åtgick det emellertid
oerhörda mängder trävirke: inalles 200 eng. mil plank
och bräder, balkar och block, däribland ö1/^ eng.
mil pine-spiror till ställningar, samt ek till
stödblock och stöttor, ekvirke som skulle ha räckt
till fjorton sexrums tvåvånings villor1.
Inombords har aluminium och dess legeringar
begagnats i hittills oanad omfattning, såsom till
inredningsskott, hissdörrar, duschbås och
annan badrumsutrustning, köksinredning, som
dekorativt material i sällskapsrummen, till räcken,
ledstänger, kojer och möbler, däri inbegripet
1 200 däcksstolar1.
I stället för trä, plywood, masonit o.d. till
hyttväggar, takpaneler m.m. har marinite använts,
ett lätt, obrännbart asbestmaterial, varav mer än
en halv miljon kvadratfot gått åt1.
Det gällde bl.a. att finna ett brandsäkert ämne,
som kunde ersätta kapock, tagel etc. som
stoppning i möbler och flytvästar. Den förödande
branden på "Normandie" 1942 (Tekn. T. 1944
s. 610) i New Yorks hamn hade uppstått genom
att en reparatör med blåslampa upphettat ett
plåtskott, bakom vilket flytvästar hade
uppstaplats. På "United States" valdes i stället ett slags
glasull som fyllningsmaterial. Alla textilier o.d.
måste genom laboratorieprov bevisas brandsäkra7.
Viktigt var också att få fram eldsäkrast möjliga
färg, för vilket ändamål omfattande experiment
gjordes under två års tid. Härvid anbringades
varje färgsort av de många provade på en
metallstrimla, som insattes i en elektrisk apparat, så
att strömmen passerade genom strimlan och
yttemperaturen steg till 1 260°C. Begreppet
eld-säker färg skulle innebära att därmed ingen låga
kan bildas och att dylik färg varken kan sprida
eller förstärka en brand. Inalles åtgick 92 000
gallons (350 000 1) färg i ett hundratal nyanser
och schatteringar på fartyget3.
De annars vanligen med trä beklädda
väder-däcken måste här givetvis beläggas med
brand-säkert material, som liksom träet var behagligt
att gå på, som icke blev halt av väta och icke
sprack eller rynkade sig under inverkan av
Fig. 19.
Montering
ombord den
den 18 maj
1951 av en
av de fyra
fyrbladiga
propellrarna
på "United
States";
diametern synes
vara
närmare 5 m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
